Ett bemärkansvärt lok i skymundan (Järnväg allmänt)

av BD, Monday, September 03, 2018, 16:16 (2034 dagar sedan)

[image]

Besökte Eskilstuna i lördags och passade på att bese denna klenod.

Detta lilla lok ingick i en serie lok som tillverkades av Munktells i Eskilstuna. Som lok betraktade var de inte så mycket att ha ute på linjen.
Men de var de första loken tillverkade i Sverige med stålgjutna hjulstommar! Troligen fanns heller inget tillverkat i utlandet med sådana hjul.
Pionjären var Kohlswa Bruk. Ekrarnas form visar att man fortfarande tänkte att hjulen skulle se ut som smidda hjul med rektangulära ekrar.
Nydqvist & Holm köpte vid denna tid smidespressade hjulstommar gjorda i Frankrike samt även smidda hjulstommar från England och Tyskland. Möjligen gjorde man en del hjulstommar i Trollhättan. Efter ett par år in på 1890-talet upphörde N&H helt att köpa smidespressade och smidda hjulstommar.
Bilderna längst ner visar hur smidda hjulstommar ser ut och hur en inte helt lyckad vällning ser ut.

Loket är nu väldigt olyckligt placerat och utsatt för väder och vind. Dessutom utsätts det emellanåt för att duschas av ånga och rostblandat kondensat som blåses ut när museet kör sin ånganläggning.

I efterföljande bidrag visas en del skrivelser som belyser dåtida förhållanden.

[image]

[image]

[image]

[image]

[image]

[image]

[image]

[image]

[image]

[image]

[image]

[image]

[image]

[image]
OFWJ 8.
[image]

Ett bemärkansvärt lok i skymundan Del 2

av BD, Monday, September 03, 2018, 16:19 (2034 dagar sedan) @ BD

[image]

[image]
[image]

[image]

[image]

[image]
[image]

[image]

[image]

[image]

Ett bemärkansvärt lok i skymundan

av Jan-Anders Wihrén, Monday, September 03, 2018, 16:46 (2034 dagar sedan) @ BD

Loket levererades till NOJ som nr 12 med namnet SJÖGLE. Kom senare till SOEJ och stod under många år som museilok i Älmhult tillsammans med några personvagnar. Visste inte att loket ens var bevarat, men nog borde det gå en bättre framtid till mötes än att stå ute och utsättas för väder och vind! Vet förresten någon vart vagnarna som stod kopplade till loket i Älmhult tagit vägen?

Ett bemärkansvärt lok i skymundan

av Anders Johansson, Monday, September 03, 2018, 17:04 (2034 dagar sedan) @ Jan-Anders Wihrén

Vagnarna mår gott i värmen på Nynäs i Gävle. De är omhändertagna av museet.

Ett bemärkansvärt lok i skymundan

av Anders Sandgren, Monday, September 03, 2018, 17:13 (2034 dagar sedan) @ Jan-Anders Wihrén

Mellan SOEJ och uppställningen användes det på Motala Verkstad för att senare via Gotthard Nilsson ställas upp i Älmhult. Loken levererades som NOJ 12, 14 & 15 (man hoppade över 13) men nr 15 blev senare 11. 15/11 blev kvar längst på NOJ medan 12 & 14 hamnade på SOEJ och MV (14 som reservdelsförråd där om jag minns rätt). Det finns filmbild på 12'an under MV-tiden där det drar Gt 4049 på överföringsvagn. Finns hos historiskt.nu på denna länk.
Samma typ levererades till OFWJ, WBJ & KRJ och många av dem såldes vidare till andra banor som NrSlJ.

Edit: Det kan ju även nämnas att ett av OFWJ-loken via NrSlJ kom till SJ som NSb 1494 och tillhörde järnvägsmuseet några år fram till 1936 (borta ur listan 1/1-37) då det slopades för att skrotas under 1937.
Loket bör ha varit OFWJ 1A, NrSlJ 7 (Munktell 18/1889 även om Stig L's sida anger det som Munktell 23/1889).

...lok i skymundan

av Granis, Wednesday, September 05, 2018, 10:50 (2032 dagar sedan) @ Jan-Anders Wihrén

....Visste inte att loket ens var bevarat, men nog borde det gå en bättre framtid till mötes än att stå ute och utsättas för väder och vind!

Lite överdrivet kanske (?), men det känns som att "statisk uppställning utomhus" är en trend som återkommer nu. Förhoppningsvis med i varje fall nån sorts tak som någorlunda skydd, men inte i detta fall då.. :-| Fenomenet hänger nog samman med (den rörliga) "gammeltågsbranschens" om inte tillbakagång så i varje fall stagnation/ "utplaning". Man har inga möjligheter att ta emot nåt "nytt" då man har fullt upp med att underhålla det man redan har. I varje fall på ångloks- och (normalspårs)utfärdssidan. Vi får väl vara glada åt "det lilla"; att unika fordon inte skrotas i varje fall?

/ L G

Ett bemärkansvärt lok i skymundan

av Niklas B, Monday, September 03, 2018, 21:09 (2034 dagar sedan) @ BD

Frågade museet om det fanns intresse av denna, men fick inget svar.
[image]

Nån annan som vill byta? Kul tillverkarskylt(ar) sökes.

Ett bemärkansvärt lok i skymundan

av Gunnar Lindkvist, Tuesday, September 04, 2018, 22:08 (2033 dagar sedan) @ BD

Är det utanför Munktell-museet? Faktorimuseet har nämligen också ångmaskiner som man kör med.

/Gunnar

Ett bemärkansvärt lok i skymundan

av Anders Sandgren, Wednesday, September 05, 2018, 00:36 (2033 dagar sedan) @ BD

Det finns ju en hel del annat godis som har tillkommit genom åren. Regulatorspaken ser märklig ut och man kan undra om inte skruvomkastaren tillkommit senare. Möjligen hade loket skruv med en enkel regulatorspak och den dubbla tillkommit på Motala V.
Loket har ångbroms vad det verkar med reglage på båda sidorna. En del av detta har nog tillkommit under tiden på Motala V. På NOJ hade det nog bara skruvbroms även om man började förse loken med ångbroms vid denna tid.
Under SOEJ-tiden var loket anpassat för enmansbetjäning med dörr bakåt, något man senare satt igen. Och så har loket fått smörjpump eller press, när loket var nytt hade det nog lubrikator.
Tragiskt att se i vilket skick loket är i. Som det ser ut nu är det nog bara ett långsamt förfall som återstår. Vilket vore synd men det är ju inget turistvagnsdragande lok.
Men som en representant för Munktells standardlok som byggdes för ett flertal banor så är loket viktigt.
Och i sitt nuvarande skick (bortsett rost) ett bra exempel på hur äldre lok ombyggdes för att anpassas för tidens behov.

Ett bemärkansvärt lok i skymundan - enmansbetjänat lok.

av S-O Johansson, Wednesday, September 05, 2018, 23:01 (2032 dagar sedan) @ Anders Sandgren

Det finns ju en hel del annat godis som har tillkommit genom åren. Regulatorspaken ser märklig ut och man kan undra om inte skruvomkastaren tillkommit senare. Möjligen hade loket skruv med en enkel regulatorspak och den dubbla tillkommit på Motala V.
Loket har ångbroms vad det verkar med reglage på båda sidorna. En del av detta har nog tillkommit under tiden på Motala V. På NOJ hade det nog bara skruvbroms även om man började förse loken med ångbroms vid denna tid.

Det är inte så att ombyggnaden i hytten skedde under SOEJ-tiden när det byggdes om för enmansbetjäning? Vad jag förstår så skulle ett antal reglage vara åtkomliga från båda sidor av hytten.
Finns det något lok, förutom ROJ 3/S9p 3026, bevarat i skick för enmansbetjäning? Annars skulle ju det här loket passa bra som exempel från tiden när många banor gjorde en hel del i rationaliseringsväg för att överleva.

Under SOEJ-tiden var loket anpassat för enmansbetjäning med dörr bakåt, något man senare satt igen. Och så har loket fått smörjpump eller press, när loket var nytt hade det nog lubrikator.
Tragiskt att se i vilket skick loket är i. Som det ser ut nu är det nog bara ett långsamt förfall som återstår. Vilket vore synd men det är ju inget turistvagnsdragande lok.
Men som en representant för Munktells standardlok som byggdes för ett flertal banor så är loket viktigt.
Och i sitt nuvarande skick (bortsett rost) ett bra exempel på hur äldre lok ombyggdes för att anpassas för tidens behov.

Ett bemärkansvärt lok i skymundan - enmansbetjänat lok.

av Ola Almquist, Wednesday, September 05, 2018, 23:08 (2032 dagar sedan) @ S-O Johansson

Det är inte så att ombyggnaden i hytten skedde under SOEJ-tiden när det byggdes om för enmansbetjäning? Vad jag förstår så skulle ett antal reglage vara åtkomliga från båda sidor av hytten.
Finns det något lok, förutom ROJ 3/S9p 3026, bevarat i skick för enmansbetjäning? Annars skulle ju det här loket passa bra som exempel från tiden när många banor gjorde en hel del i rationaliseringsväg för att överleva.

Vad sägs om HvSJ 4/SJ Kp 3048?

M.v.h.
Ola

Vagnen bakom HvSJ 4/SJ Kp 3048?

av K Lemming, Wednesday, September 05, 2018, 23:15 (2032 dagar sedan) @ Ola Almquist

Vad sägs om HvSJ 4/SJ Kp 3048?

M.v.h.
Ola

Vilken är vagnen som syns på bilden och hamnade även den hos AGJ?

Vagnen bakom HvSJ 4/SJ Kp 3048?

av Ola Almquist, Wednesday, September 05, 2018, 23:24 (2032 dagar sedan) @ K Lemming

Vad sägs om HvSJ 4/SJ Kp 3048?

M.v.h.
Ola


Vilken är vagnen som syns på bilden och hamnade även den hos AGJ?

SJ Cp 268 (MÅJ C 11) som numera finns på ULJ. Bilder finns här. OBS! Det fanns en skivsignal även i Nässjö hembygdspark...

M.v.h.
Ola

Vagnen bakom HvSJ 4/SJ Kp 3048?

av HP, Thursday, September 06, 2018, 05:22 (2031 dagar sedan) @ Ola Almquist

Vad sägs om HvSJ 4/SJ Kp 3048?

M.v.h.
Ola


Vilken är vagnen som syns på bilden

SJ Cp 268 (MÅJ C 11) som numera finns på ULJ. Bilder finns här. OBS! Det fanns en skivsignal även i Nässjö hembygdspark...

M.v.h.
Ola

Skivsignalen och spåret är såvitt jag vet kvar./HP

Vagnen bakom HvSJ 4/SJ Kp 3048?

av Anders Sandgren, Thursday, September 06, 2018, 11:10 (2031 dagar sedan) @ HP

Stod inte Annebergssemaforen där också under ett antal år innan den flyttades till dagens plats i Anneberg? Eller minns jag fel?

SJ Cp 268 (MÅJ C 11) i Nässjö Hembygdspark?

av K Lemming, Thursday, September 06, 2018, 13:44 (2031 dagar sedan) @ Ola Almquist

Tack för svar Ola. Ser att ULJ plåttklätt vagnen, fantastiskt snygg den blivit även om jag är svag för träklädda vagnar.

Flyttades fordonen om i hembygdsparken? På Hans Bromans bilder är vagnen sist i tåget, på bilden på Samlingsportalen är vagnen närmast loket. Eller var möjligen HvSJ 4 och MÅJ C11 dom enda fordonen där från början?

SJ Cp 268 (MÅJ C 11) i Nässjö Hembygdspark?

av Kjell Friberg, Thursday, September 06, 2018, 16:17 (2031 dagar sedan) @ K Lemming

Från början var det bara dessa två fordon. Fp 91 stod i Vetlanda ännu 1966 och NVHJ-vagnarna har jag inga uppgifter om när de kan ha kommit till Nässjö.

SJ Cp 268 (MÅJ C 11) i Nässjö Hembygdspark?

av Anders Sandgren, Thursday, September 06, 2018, 19:25 (2031 dagar sedan) @ Kjell Friberg

Från början var det bara dessa två fordon. Fp 91 stod i Vetlanda ännu 1966 och NVHJ-vagnarna har jag inga uppgifter om när de kan ha kommit till Nässjö.

Foto samt NVHJ-vagnarna skall ha deponerats i Nässjö av JVM 1966 så det var nog då de kom dit.
Dessutom fanns då även Mormor (1959) och KM Nelson (1963).

Ett bemärkansvärt lok i skymundan - enmansbetjänat lok.

av S-O Johansson, Thursday, September 06, 2018, 22:33 (2031 dagar sedan) @ Ola Almquist

Det är inte så att ombyggnaden i hytten skedde under SOEJ-tiden när det byggdes om för enmansbetjäning? Vad jag förstår så skulle ett antal reglage vara åtkomliga från båda sidor av hytten.
Finns det något lok, förutom ROJ 3/S9p 3026, bevarat i skick för enmansbetjäning? Annars skulle ju det här loket passa bra som exempel från tiden när många banor gjorde en hel del i rationaliseringsväg för att överleva.


Vad sägs om HvSJ 4/SJ Kp 3048?

M.v.h.
Ola

Där ser man vad som kommer fram. Synd att ingen normalspårig maskin finns kvar i skick för enmansbetjäning utöver ovannämnda som inte är komplett.

Ett bemärkansvärt lok i skymundan - enmansbetjänat lok.

av Kjell Aghult, Thursday, September 06, 2018, 06:33 (2031 dagar sedan) @ S-O Johansson

...en när många banor gjorde en hel del i rationaliseringsväg för att överleva.

Enmanstjänst på små ånglok förekommit rätt tidigt, t ex SJ litt Y och BJ litt R 3 (=SJ litt Q).
Busskonkurrensen på 20-talet framtvingade ombyggnad av även äldre lok: Statens motorvagnslånefond fanns än inte.
I en artikel i Nordisk Järnbanetidskrift 1927 skildras ÖSJ sådana lokombyggnader, som påbörjats 1924 (Glömde tyvärr notera vilket nummer av NJT). Fem lok var då ombyggda och körde 23
% av antalet tågkilometer: Tollarp-Kristianstad båda vägarna, Eslöv-Hörby, Tollarp-Åhus och
Kristianstad-Brösarp. Karpalundslinjen och Höör-Hörby nämns dock inte. Vidare sköttes växlingen i Långebro och Hörby under enmanstjänst.
Enbemanningen var givetvis impopulär bland förarna, som ofta nalkades 50 år. Leif Elghs goda FJ-historik omtalar som enda källa en förare med problem att orka med enmanstjänsten (sid 95).

Under SOEJ-tiden var loket anpassat för enmansbetjäning med dörr bakåt, något man senare satt igen. Och så har loket fått smörjpump eller press, när loket var nytt hade det nog lubrikator.

SOEJ tidtabell av 1932 omfattade tre ordinarie tågpar. Två av dem framfördes med enmanslok, bara blandtågsparet 5-6 hade eldare. Förhållndena var lika vid t ex Hjo-Stenstorp, Halmstad-Bolmen och Östra Blekinge.