Bommars längd (Signaler/säkerhet)

av marten_johan.ehn@comhem.se @, Uppsala, måndag, september 24, 2018, 18:49 (332 dagar sedan)

Jag undrar om en järnvägsövergång i ett industriområde i en svensk stad omkring 1940 kunde ha en bom endast på en sida om övergången eller om det alltid var bommar på båda sidorna av övergången.

Kunde ev. bara ena körfältet (på den tiden vänstertrafik) vara bommat så att det var öppet på höger sida? D.v.s. halva gatan var bommad och kanske på motsvarande sidor om övergången?

MVH
Mårten Ehn Uppsala

--
Industrihistorikern

Bommars längd

av Jan Frelin @, Vällingby, måndag, september 24, 2018, 20:13 (332 dagar sedan) @ marten_johan.ehn@comhem.se

På fyrtiotalet hade man helbommar, om man hade bommar alls. Och alla anläggningar jag sett hade bommar på på bägge sidorna av spåret.

Bommars längd

av Christer Fredriksson @, måndag, september 24, 2018, 20:25 (332 dagar sedan) @ marten_johan.ehn@comhem.se

Enda ställen jag sett med bara en bom är vid vardera änden av de kombinerade järnvägs- och landsvägsbroarna!

Bommars längd

av Olof W @, måndag, september 24, 2018, 20:33 (332 dagar sedan) @ marten_johan.ehn@comhem.se

Jag undrar om en järnvägsövergång i ett industriområde i en svensk stad omkring 1940 kunde ha en bom endast på en sida om övergången eller om det alltid var bommar på båda sidorna av övergången.

Kunde ev. bara ena körfältet (på den tiden vänstertrafik) vara bommat så att det var öppet på höger sida? D.v.s. halva gatan var bommad och kanske på motsvarande sidor om övergången?

MVH
Mårten Ehn Uppsala

Var överhuvudtaget järnvägsövergångar vid industriområden försedda med bommar? Industriområde får mig att tänka på vägar och spår med begränsad hastighet. Frågan är om man brydde sig om att sätta upp andra vägskyddsanläggningar än varningstavlor. Eventuellt kanske grindar som tågpersonalen stängde under växling vid industriområdet.

Vänliga hälsningar
/Olof

Bommars längd

av Gunnar Ekeving @, måndag, september 24, 2018, 23:14 (332 dagar sedan) @ Olof W

Var överhuvudtaget järnvägsövergångar vid industriområden försedda med bommar? Industriområde får mig att tänka på vägar och spår med begränsad hastighet. Frågan är om man brydde sig om att sätta upp andra vägskyddsanläggningar än varningstavlor. Eventuellt kanske grindar som tågpersonalen stängde under växling vid industriområdet.

Vänliga hälsningar
/Olof

Ja, det var ovanligt med bommar vid industrispår. I förteckning över skyddsanordningar vid SJ plankorsningar 1940 finns det sist i listan för varje bansektion en uppgift om korsningar vid industrispår, hamnspår och liknande. I några fall förekom faktiskt bommar vid sådana spår. När jag slumpmässigt klickade på två ställen på kartan fick jag upp sådana korsningar i Uppsala och Notviken.

Jag har ett svagt minne av att ha sett (med egna ögon eller på bild) en korsning med industrispår där det bara fanns fällbom på ena sidan av spåret. Det skulle exempelvis kunna ha varit ett spår framdraget som gatuspår över en fabriksgård men där infarten skedde från en parallellgående väg via en öppning i staketet runt området.

Bommars längd

av marten_johan.ehn@comhem.se @, Uppsala, tisdag, september 25, 2018, 09:08 (331 dagar sedan) @ Gunnar Ekeving

Hej!

Fantastiskt att du hittade uppgifter om Uppsala, för det är just en korsning i Kungsängen Uppsala jag är intresserad av. Det var ett (par) hamnspår som gick från "stationsområdet" i Uppsala till bl.a. hamnen.

--
Industrihistorikern

Bommars längd

av Kjell Aghult @, tisdag, september 25, 2018, 09:09 (331 dagar sedan) @ Gunnar Ekeving

Då småbanor korsade smala landsbygdsvägar kunde det förr räcka med helbomsbomsstativ på bara ena sidan vägen.

En utförlig tysk källa - Eisenbahnsicherungstechnik av 1974 - anger maximal längd för en
lindriven stålrörsbom till 15,0 m från motviktens ände och 13,6 m från vridpunkten.
Vid eldrivna bommar (fjäderbalanserade, med driv i stativen) tilläts bara 8,15 m längd från vridpunkten.

Bommars längd, tillägg

av Kjell Aghult @, tisdag, september 25, 2018, 15:21 (331 dagar sedan) @ Kjell Aghult

Då småbanor korsade smala landsbygdsvägar kunde det förr räcka med helbomsbomsstativ på bara ena sidan vägen.

En svartvit amatörfilm från NÖJ-tiden visar plankorsningen Averby, km 18.744 Glottra - Hjortkvarn (Smal väg). De ursprungliga grindarna här hade utbytts mot massiva träbommar, s k spiror. EN bom täckte hela vägbredden. Bommarna hade runda tavlor, vända mot ankommande vägtrafik (Vägmärket "Fordonstrafik förbjuden"?).

Själv minns jag bommarna efter automatiseringen 1956 (S k 20 km-utförande). Bara ETT bomdriv (ÅSSA) fanns på vardera sidan spåret.

Bommars längd

av marten_johan.ehn@comhem.se @, Uppsala, tisdag, september 25, 2018, 11:02 (331 dagar sedan) @ Gunnar Ekeving

Hej!

Här finns en länk till ett foto (har tyvärr ej copyright på original så det blir ett suddigt urklipp)

https://tabulate-department.000webhostapp.com/

--
Industrihistorikern

Bommars längd

av Jan Frelin @, Vällingby, tisdag, september 25, 2018, 14:17 (331 dagar sedan) @ marten_johan.ehn@comhem.se

Ser ut som en manuell bom eller grind.

Bommars längd

av marten_johan.ehn@comhem.se @, Uppsala, tisdag, september 25, 2018, 09:09 (331 dagar sedan) @ Olof W

Intressant. Det verkar som du har rätt utifrån de (tyvärr dåliga) foton jag har på området (Kungsängen Uppsala runt 1940 - 1950)

--
Industrihistorikern

Bommars längd

av marten_johan.ehn@comhem.se @, Uppsala, tisdag, september 25, 2018, 11:05 (331 dagar sedan) @ Olof W

Hej!

Tack för svar.

Här ses bommen eller kanske grinden. Den är öppen. Det är Kungsängen i Uppsala (ett område med industrier och ett par hamnspår:

Tyvärr har jag ej copyright på originalet så här kommer ett suddigt urklipp:

https://tabulate-department.000webhostapp.com/

--
Industrihistorikern

Bom eller grind

av Olof W @, tisdag, september 25, 2018, 12:55 (331 dagar sedan) @ marten_johan.ehn@comhem.se

Hej!

Tack för svar.

Här ses bommen eller kanske grinden. Den är öppen. Det är Kungsängen i Uppsala (ett område med industrier och ett par hamnspår:

Tyvärr har jag ej copyright på originalet så här kommer ett suddigt urklipp:

https://tabulate-department.000webhostapp.com/

Nu får åtminstone jag problem med nomenklaturen. Jag skulle kalla det för bom men det kanske finns någon järnvägsreglementerad definition av skillnaden mellan bom och grind.

I vilket fall så ser det ut att vara den typ av bom som man vrider runt en vertikal axel. Själva bommen (den långa slanan) hör sig alltså aldrig vertikalt utan bara horisontellt. Jag tycker det framgår av snedsträvan mellan bommen och bomstativets rot.

Har jag rätt är nog en del av tidigare resonemang om längder mindre relevant.


/Olof

Bom eller grind

av Kjell Aghult @, tisdag, september 25, 2018, 15:04 (331 dagar sedan) @ Olof W

Nu får åtminstone jag problem med nomenklaturen. Jag skulle kalla det för bom men det kanske finns någon järnvägsreglementerad definition av skillnaden mellan bom och grind.

I vilket fall så ser det ut att vara den typ av bom som man vrider runt en vertikal axel. Själva bommen (den långa slanan) hör sig alltså aldrig vertikalt utan bara horisontellt. Jag tycker det framgår av snedsträvan mellan bommen och bomstativets rot.

Tyvärr har SJ inte varit helt konsekvent med terminologin. Det visade vägskyddet kallas i skånska linjeböcker för "svängbommar" och i uppsvenska dito för "grindar". Eventuellt med tillägget "bevakade" till skillnad från ägovägsgrindar. Den skånska termen används här inte
alls.

Bom eller grind

av Ola Almquist @, Göteborg, tisdag, september 25, 2018, 23:55 (331 dagar sedan) @ Kjell Aghult

Nu får åtminstone jag problem med nomenklaturen. Jag skulle kalla det för bom men det kanske finns någon järnvägsreglementerad definition av skillnaden mellan bom och grind.

I vilket fall så ser det ut att vara den typ av bom som man vrider runt en vertikal axel. Själva bommen (den långa slanan) hör sig alltså aldrig vertikalt utan bara horisontellt. Jag tycker det framgår av snedsträvan mellan bommen och bomstativets rot.

Tyvärr har SJ inte varit helt konsekvent med terminologin. Det visade vägskyddet kallas i skånska linjeböcker för "svängbommar" och i uppsvenska dito för "grindar". Eventuellt med tillägget "bevakade" till skillnad från ägovägsgrindar. Den skånska termen används här inte
alls.

En annan sak som jag har noterat att om man i folkräkningarna som är sökbara på [link= Riksarkivets sida]https://sok.riksarkivet.se/fritext[/link] söker på "vägvakt" får man bara 15 träffar från 1880 till 1910, samtliga i Malmöhus län. 1930 är det fler. "Grindvakt*" ger många träffar i hela landet. Det finns även några bomvakter men en del av dessa är feltolkade banvakter. Vad var den officiella titeln? Vid SJ förekom vägvakter i sen tid men hur var det tidigare och på privatbanorna?

M.v.h.
Ola

Bom eller grind

av Kjell Aghult @, onsdag, september 26, 2018, 07:23 (330 dagar sedan) @ Ola Almquist

...... Vad var den officiella titeln? Vid SJ förekom vägvakter i sen tid men hur var det tidigare och på privatbanorna?

Svårt att säga, då väg- och hållplatsvakter var timanställda, liksom t ex städerskor. Grupperna nämns heller inte i olika järnvägsmatriklar. Privatbanorna torde i nyare tid ha följt SJ-benämningen, konkreta fall är NBJ och KNJ.

Bom eller grind

av marten_johan.ehn@comhem.se @, Uppsala, onsdag, september 26, 2018, 09:08 (330 dagar sedan) @ Kjell Aghult

Hej!

Den aktuella övergången fanns i Kungsängen Uppsala. Trafiken på banorna växlades av SJ vad jag förstår även om en smalspårsskena fanns på ett av spåren som hade använts av Upsala Lenna jvg.

Är det en fyrkantig profil på bommen eller rund?

Se foto från 1949

https://tabulate-department.000webhostapp.com/

--
Industrihistorikern

Profil

av Olof W @, onsdag, september 26, 2018, 11:51 (330 dagar sedan) @ marten_johan.ehn@comhem.se

Hej!

Den aktuella övergången fanns i Kungsängen Uppsala. Trafiken på banorna växlades av SJ vad jag förstår även om en smalspårsskena fanns på ett av spåren som hade använts av Upsala Lenna jvg.

Är det en fyrkantig profil på bommen eller rund?

Se foto från 1949

https://tabulate-department.000webhostapp.com/

Sannolikheten för det ena eller det andra beror på materialet. Om den är gjord utav trä är den troligen fyrkantig, om den är gjord av stål är den troligen rund.

Inte mycket hjälp men...

/Olof

Profil

av marten_johan.ehn@comhem.se @, Uppsala, onsdag, september 26, 2018, 11:53 (330 dagar sedan) @ Olof W

Tack för svar.

--
Industrihistorikern

Profil

av mamma Ulla @, onsdag, september 26, 2018, 15:50 (330 dagar sedan) @ Olof W

Hej!

Den aktuella övergången fanns i Kungsängen Uppsala. Trafiken på banorna växlades av SJ vad jag förstår även om en smalspårsskena fanns på ett av spåren som hade använts av Upsala Lenna jvg.

Är det en fyrkantig profil på bommen eller rund?

Se foto från 1949

https://tabulate-department.000webhostapp.com/


Sannolikheten för det ena eller det andra beror på materialet. Om den är gjord utav trä är den troligen fyrkantig, om den är gjord av stål är den troligen rund.

Nja... Var det inte så, att från början gjordes fällbommarna av en granstock? Rund alltså, och lagom avsmalnande.

Profil

av Olof W @, onsdag, september 26, 2018, 18:16 (330 dagar sedan) @ mamma Ulla

Hej!

Den aktuella övergången fanns i Kungsängen Uppsala. Trafiken på banorna växlades av SJ vad jag förstår även om en smalspårsskena fanns på ett av spåren som hade använts av Upsala Lenna jvg.

Är det en fyrkantig profil på bommen eller rund?

Se foto från 1949

https://tabulate-department.000webhostapp.com/


Sannolikheten för det ena eller det andra beror på materialet. Om den är gjord utav trä är den troligen fyrkantig, om den är gjord av stål är den troligen rund.

Nja... Var det inte så, att från början gjordes fällbommarna av en granstock? Rund alltså, och lagom avsmalnande.

Jo det verkar rimligt.

Någon annan får fundera på vad man använde 1949 i Uppsala.

/Olof

Profil

av Överkörmästaren, fredag, september 28, 2018, 00:01 (329 dagar sedan) @ Olof W

Hej!

Den aktuella övergången fanns i Kungsängen Uppsala. Trafiken på banorna växlades av SJ vad jag förstår även om en smalspårsskena fanns på ett av spåren som hade använts av Upsala Lenna jvg.

Är det en fyrkantig profil på bommen eller rund?

Se foto från 1949

https://tabulate-department.000webhostapp.com/


Sannolikheten för det ena eller det andra beror på materialet. Om den är gjord utav trä är den troligen fyrkantig, om den är gjord av stål är den troligen rund.

Nja... Var det inte så, att från början gjordes fällbommarna av en granstock? Rund alltså, och lagom avsmalnande.


Jo det verkar rimligt.

Någon annan får fundera på vad man använde 1949 i Uppsala.

/Olof

Bilden är så suddig att det egentligen vore brottsligt att uttala sig om den överhuvudtaget, men jag tycker att det ser ut som att bommen är rund och något böjd, vilket med tanke på den tjocka dimensionen borde tala för att den är av trä.

Fyrkantiga bommar vet jag inte varför man skulle hålla på med på den tiden, det var väl först när man började göra dem av plank som det blev aktuellt?

Bommars längd

av LYR @, tisdag, september 25, 2018, 14:19 (331 dagar sedan) @ Olof W

RSS-feed av trådar
powered by my little forum