H, U, Ö lok hadde klocka på taket.

Har observerat att alla H-lok fram till Hg samt Ö loken hade klocka av tysk modell monterad på taket.
Även de tidiga Ub loken hade liknande klocka. På senare Ub lok så finns något som möjligen är en förenklad klocka lite framflyttad från taket.

Hur användes dessa klockor, var det vid växlingsrörelser?
Se klocka på Hb lok här:
http://www.jvmv2.se/forum/index.php?id=211444
BJ

Har observerat att alla H-lok fram till Hg samt Ö loken hade klocka av tysk modell monterad på taket.
Även de tidiga Ub loken hade liknande klocka. På senare Ub lok så finns något som möjligen är en förenklad klocka lite framflyttad från taket.

Hur användes dessa klockor, var det vid växlingsrörelser?
Se klocka på Hb lok här:
http://www.jvmv2.se/forum/index.php?id=211444
BJ

[image]
Hg2 656.

Hej, du fick mig att fundera och då jag gillar Hg lok men har inte sett klockor på taket, en del isolatorer m.m.

Vart ser du klockan på denna bild?
Det vore trevligt att lära sig något nytt.

/Micael.

Har observerat att alla H-lok fram till Hg samt Ö loken hade klocka av tysk modell monterad på taket.
Även de tidiga Ub loken hade liknande klocka. På senare Ub lok så finns något som möjligen är en förenklad klocka lite framflyttad från taket.

Hur användes dessa klockor, var det vid växlingsrörelser?
Se klocka på Hb lok här:
http://www.jvmv2.se/forum/index.php?id=211444
BJ

Hg2 656.

Hej, du fick mig att fundera och då jag gillar Hg lok men har inte sett klockor på taket, en del isolatorer m.m.

Vart ser du klockan på denna bild?
Det vore trevligt att lära sig något nytt.

/Micael.

Han skrev "fram till Hg", inte "t.o.m. Hg". Det betyder H-lok före Hg. Hg hade inte klockor och det vet du nog.

Tänkte väl det, jag läste litet fel. :-D

Ja klockorna var nog avsedda att användas vid växling för att påkalla uppmärksamhet där visslan/tyfonen var för kraftig. Exempelvis vid obevakade övergångar på stationer. Ha/Hb loken användes ju ofta i lokalgodståg som växlade på många stationer. Ångdrivna klockor fanns även på vissa ånglok.

Har observerat att alla H-lok fram till Hg samt Ö loken hade klocka av tysk modell monterad på taket.
Även de tidiga Ub loken hade liknande klocka. På senare Ub lok så finns något som möjligen är en förenklad klocka lite framflyttad från taket.

Hur användes dessa klockor, var det vid växlingsrörelser?

Fram till 1959 fanns signalmedlet 'ringklocka' med i trafikreglerna (Sio, Säo). Med ringklocka kunde följande ljudsignaler ges:

-- "Fara": Från 1923: många tätt på varandra följande slag. Från 1941: Även många tätt på varandra följande ringsignaler.
-- "Giv akt": Från 1923: ett enstaka slag. Från 1941: Även en kort ringsignal.
-- "Tåg kommer": Från 1907: flera enstaka slag. Från 1941: Även en lång ringsignal.

Sio/Säo säger inget om när ringklocka skulle/borde användas i stället för vissla/sirén (termen 'tyfon' infördes i säo först 1959 i stället för 'sirén'), men rimligen inskränkte sig användningen av ringklocka till växling över plattformsövergångar, på nedsänkt spår i hamnområden etc.

Själv kan jag inte förstå varför någon förare skull använda ringklockan för att ge "fara", i stället för att använda vissla/sirén.
/up

Fram till 1959 fanns signalmedlet 'ringklocka' med i trafikreglerna (Sio, Säo). Med ringklocka kunde följande ljudsignaler ges:

-- "Fara": Från 1923: många tätt på varandra följande slag. Från 1941: Även många tätt på varandra följande ringsignaler.
-- "Giv akt": Från 1923: ett enstaka slag. Från 1941: Även en kort ringsignal.
-- "Tåg kommer": Från 1907: flera enstaka slag. Från 1941: Även en lång ringsignal.

Är det pga dessa regler/skäl som 1067-fordonen var utrustade med ringklocka? Där användes de vid trafik på gatuspår i Blekinge. Försvann ringklockorna på 1067-fordonen efter 1959?

/Peter

Fram till 1959 fanns signalmedlet 'ringklocka' med i trafikreglerna (Sio, Säo). Med ringklocka kunde följande ljudsignaler ges:

-- "Fara": Från 1923: många tätt på varandra följande slag. Från 1941: Även många tätt på varandra följande ringsignaler.
-- "Giv akt": Från 1923: ett enstaka slag. Från 1941: Även en kort ringsignal.
-- "Tåg kommer": Från 1907: flera enstaka slag. Från 1941: Även en lång ringsignal.

Är det pga dessa regler/skäl som 1067-fordonen var utrustade med ringklocka? Där användes de vid trafik på gatuspår i Blekinge. Försvann ringklockorna på 1067-fordonen efter 1959?

/Peter

Jag vet inte hur mycket gatuspår som fanns kvar efter breddningen och omläggningarna av f.d. BKB i Ronneby och Karlshamn. Det var i alla fall klart 1957. Den typ av ringklocka som Z4t 308 har har inte sett på något annat fordon men hittar man tillräckligt gamla bilder så...

M.v.h.
Ola

... Den typ av ringklocka som Z4t 308 har har inte sett på något annat fordon men hittar man tillräckligt gamla bilder så...

M.v.h.
Ola

Det är väl en elektrisk klocka av samma typ som vanligen finns/fanns på kryssmärkesstolpar vid plankorsningar?

Tack för informationen.
Klockorna ser ut att sitta på loken mycket länge.
Hittade en bild över Hc 533 som har klocka medan framändesskörmar är utbytt mot A.
Och växlar Hbis vagnar.
Klockorna ser ut att ha varit tryckluftsdrivna.
Tyska växellok hade väll också klockor på taken.
BJ

I Tyskland handlade det inte specifikt om växellok utan om lok som trafikerade bibanor (Nebenbahnen och Kleinbahnen)

I Tyskland var det lag på att lok som trafikerade bibanor skulle vara utrustade med klockor för att kunna varna vid plankorsningar, genomfart genom mindre orter etc.
Man satte på dessa linjeavsnitt igång "ringverket" som slog bim-bim-bim-bim i lagom takt. (Härav den populära benämningen "Bimmelbahnen" för mindre järnvägar.) I begynnelsen gick de allra minsta bibanorna inte sällan i kanten av landsvägar och i gatan genom byar och småstäder. Dem som vill uppleva det idag kan besöka Bad Doberan, där "Molli" går i gatan genom staden.

Men det fanns också "stora" bibanor där det t.o.m.kunde gå snälltåg. De sachsiska pacificloken BR XVIII H (senare 18.0)var sålunda utrustade med klockor, eftersom de trafikerade triangeln Dresden-Berlin-Chemnitz-Dresden och en del av linjen Chemnitz-Berlin länge var klassificerad som "bibana".

(...)
Själv kan jag inte förstå varför någon förare skull använda ringklockan för att ge "fara", i stället för att använda vissla/sirén.
/up

Det kan däremot jag förstå. Jag har varit med om att tåg har kommit in på spår 12 på Stockholm C med en överfull plattform och som därför har signalerat med tyfonen. Resultatet blev ett hundratal lomhörda resenärer. Ett ringverk hade varit mycket humanare.

(...)
Själv kan jag inte förstå varför någon förare skull använda ringklockan för att ge "fara", i stället för att använda vissla/sirén.
/up

Det kan däremot jag förstå. Jag har varit med om att tåg har kommit in på spår 12 på Stockholm C med en överfull plattform och som därför har signalerat med tyfonen. Resultatet blev ett hundratal lomhörda resenärer. Ett ringverk hade varit mycket humanare.

Fast då är det nog snarare signalen "Tåg kommer" som ges.

Fast då är det nog snarare signalen "Tåg kommer" som ges.

Hur kan en skock resenärer veta något om skillnadena på olika reglementmässiga tyfonsignaler? Nä det var nog det som för tillfället passade bäst som användes... oavsett reglemente.

Fast då är det nog snarare signalen "Tåg kommer" som ges.

Hur kan en skock resenärer veta något om skillnadena på olika reglementmässiga tyfonsignaler? Nä det var nog det som för tillfället passade bäst som användes... oavsett reglemente.

Ulf Pålsson skrev att han inte förstod varför någon förare skulle vilja signalera "Fara" med något annat än tyfonen.

Gunnar Lilienberg ansåg att det vore lämpligt att avstå från tyfonen när man ska uppmärksamma personer på plattformen att tåget är på ingående.

Min invändig var att i exemplet som Gunnar tog upp, så är det inte fråga om signalen "Fara", utan "Tåg kommer". Dvs. det är inte den typen av situationer som Ulf talar om när han säger att han inte tror att någon skulle välja att signalera "Fara" med klocka.

Enligt gamla BVF 900 ska signalen "Fara" ges

a) när nödbromsning behövs,
b) när ett tåg som skall göra uppehåll på lokalbevakad station inte har
kunnat stanna med främsta delen senast vid tågvägens slutpunkt,
c) när hjälp behövs p g a missöde.

Ulf Pålsson skrev att han inte förstod varför någon förare skulle vilja signalera "Fara" med något annat än tyfonen.

Gunnar Lilienberg ansåg att det vore lämpligt att avstå från tyfonen när man ska uppmärksamma personer på plattformen att tåget är på ingående.

Min invändning var att i exemplet som Gunnar tog upp, så är det inte fråga om signalen "Fara", utan "Tåg kommer". Dvs. det är inte den typen av situationer som Ulf talar om när han säger att han inte tror att någon skulle välja att signalera "Fara" med klocka.

Enligt gamla BVF 900 ska signalen "Fara" ges

a) när nödbromsning behövs,
b) när ett tåg som skall göra uppehåll på lokalbevakad station inte har
kunnat stanna med främsta delen senast vid tågvägens slutpunkt,
c) när hjälp behövs p g a missöde.

Just så, daniel. Och reglerna i BVF 900, de var i princip lika i äldre utgåvor av trafikreglerna (Tjr, Sio, Säo). Fall a) infördes 1929 (dessförinnan gällde att ”bromsarne skola skyndsamt och med kraft åtskrufvas” (formulering från 1858). Fall b) infördes 1947. Fall c) infördes som en betydelse för "fara" 1919, men betydelsen hade redan från 1858 funnits för en ljudsignal vars signalbesked var "larm".
/up

Ulf Pålsson skrev att han inte förstod varför någon förare skulle vilja signalera "Fara" med något annat än tyfonen.

Gunnar Lilienberg ansåg att det vore lämpligt att avstå från tyfonen när man ska uppmärksamma personer på plattformen att tåget är på ingående.

Min invändning var att i exemplet som Gunnar tog upp, så är det inte fråga om signalen "Fara", utan "Tåg kommer". Dvs. det är inte den typen av situationer som Ulf talar om när han säger att han inte tror att någon skulle välja att signalera "Fara" med klocka.

Enligt gamla BVF 900 ska signalen "Fara" ges

a) när nödbromsning behövs,
b) när ett tåg som skall göra uppehåll på lokalbevakad station inte har
kunnat stanna med främsta delen senast vid tågvägens slutpunkt,
c) när hjälp behövs p g a missöde.

Just så, daniel. Och reglerna i BVF 900, de var i princip lika i äldre utgåvor av trafikreglerna (Tjr, Sio, Säo). Fall a) infördes 1929 (dessförinnan gällde att ”bromsarne skola skyndsamt och med kraft åtskrufvas” (formulering från 1858). Fall b) infördes 1947. Fall c) infördes som en betydelse för "fara" 1919, men betydelsen hade redan från 1858 funnits för en ljudsignal vars signalbesked var "larm".
/up

Jag har för mig att på Djursholmsbanevagnarna (t ex rävarna) valde man mellan tyfon och klocka med en kran placerad ganska otillgängligt placerad under förarbordet. Kranen skulle ställas om till "klocka" innan man körde ut på gatan och tillbaka till "tyfon" ("vissla"?) när man kom tillbaka till Östra.

Om jag minns rätt, så skulle man förlora värdefull tid om man ska kravla under förarbordet innan man ger signalen "Fara".

/funderar
Leif

I Jönköping på 1960-talet fanns ringklocka på T21/T23-loken som användes i den s.k. Huskvarna-växlingen. Detta industrispår passerade många vägar mellan Rosenlund och Electrolux/Husqvarna AB. Loket gick sist i riktning mot Huskvarna och främst gick en f.d. BF-vagn försedd med både strålkastare och tyfon. På tillbakavägen gick loket främst. Industrispåret är rivet sedan många år.

I Jönköping på 1960-talet fanns ringklocka på T21/T23-loken som användes i den s.k. Huskvarna-växlingen. Detta industrispår passerade många vägar mellan Rosenlund och Electrolux/Husqvarna AB. Loket gick sist i riktning mot Huskvarna och främst gick en f.d. BF-vagn försedd med både strålkastare och tyfon. På tillbakavägen gick loket främst. Industrispåret är rivet sedan många år.

Är det det spåret som var f.d JGJ?

Är det det spåret som var f.d JGJ?

Ja, bitvis återanvänd banvall. Normalspåret revs runt 1990.

Lindman

Luftdrivna Latowski ringverk, förekom även på en del V3 lok liksom T23:or.

De T23-or som gick i Jönköping hade ingen Latowski utan en större troligen eldriven ringklocka. Den var nog bara tillfälligt monterade på lokens korthuvs front.

De T23-or som gick i Jönköping hade ingen Latowski utan en större troligen eldriven ringklocka. Den var nog bara tillfälligt monterade på lokens korthuvs front.

Aha, alltså troligen samma som Z4t 308 hade, enligt ett inlägg i en annan del av tråden.

Däremot hade T31 138 Lsatowskiverk. Hur det var på T31 139 minns jag inte.

De T23-or som gick i Jönköping hade ingen Latowski utan en större troligen eldriven ringklocka. Den var nog bara tillfälligt monterade på lokens korthuvs front.

Aha, alltså troligen samma som Z4t 308 hade, enligt ett inlägg i en annan del av tråden.

Jag hittade efter en del letande en bild, här.

Det verkar vara en klocka modell brandlarm.

M.v.h.
Ola

De T23-or som gick i Jönköping hade ingen Latowski utan en större troligen eldriven ringklocka. Den var nog bara tillfälligt monterade på lokens korthuvs front.

Aha, alltså troligen samma som Z4t 308 hade, enligt ett inlägg i en annan del av tråden.

Jag hittade efter en del letande en bild, här.

Det verkar vara en klocka modell brandlarm.

M.v.h.
Ola

Ja, helt klart - intressant med ännu en variant!

Visst var det så, jag som inte tänkte ett varv till innan jag skrev. Samma klocktyp satt på väggen på skolbyggnaden i min lågstadieskola.

I Per Niklassons trevliga inlägg "Värmland del 7"
Lånar denna bild från inlägget.
Är det ett ringverk man ser på taket det på den utskjutande konsolen.
BJ
[image]

Det ser ut som en äldre variant av antenn till radiostyrning. De första radiostyrda Ub-loken
hade Taimeg radistyrningsutrustning. Hallsbergs neddragarlok från R-grupp till U-grupp hade tidigt den utrustningen. Alla värmlands större stationer, Kristinehamn, Karlstad och Kil var också tidiga med radiostyrda Ub-lok. Det lok som fanns i Kristinehamn var ju Uc-loket och det kan ha blivit försett med radiostyrning. Osäker på uppgiften, men alla dessa stationer blev utrustade med samma typ av positionssignaler på utdragsspåren. Det är en treskenssignal som markerar via spårledning hur långt det är kvar till spårslut.(stoppbock) 150m eller mer tre orange lampor, 100m två lampor, och 50m en lampa. Dessa finns kvar än idag.
Kan nämnas att de lok som blev radiolok, blev inte omlittererade.
Peter Johansson

Är det inte bara en antenn för växlingsradion , dvs ingen radiostyrning . Fick inte de radiostyrda loken diverse (minst 4) nödstopp , ett i varje hörn ?

mvh Rolf Berg

Ursäkta om placeringen av detta inlägg har hamnat lite fel .
Latowski på T21 verkar vara montage i efterhand , på nylevererade T2/T21 lok har jag inte sett några . En T21 med Latowski syns här :
http://www.samlingsportalen.se/getitem-record?PID=SE_SJM_FG_Jvm_KBDA00967
Den försvann senast i samband med att alla T21 fick avgasröret flyttat utanför (framför) hytten hos Kalmar Verkstad på 70-talet .

mvh Rolf Berg

Återupplivar den här gamla tråden!
Är det någon som vet om någon av V1:orna hade Latowskis ringverk?

Har observerat att alla H-lok fram till Hg samt Ö loken hade klocka av tysk modell monterad på taket.
Även de tidiga Ub loken hade liknande klocka. På senare Ub lok så finns något som möjligen är en förenklad klocka lite framflyttad från taket.

Hur användes dessa klockor, var det vid växlingsrörelser?
Se klocka på Hb lok här:
http://www.jvmv2.se/forum/index.php?id=211444
BJ

Bumpar upp denna tråden, blev påmind om den i tråden med Stig L's inlägg med Hg bilden.

Det fanns iaf 4 st Hg med ringverk på taket. Det var Hg 551-554, dessa var förvisso ombyggda från Hd vilket förklarar det hela.

Eftersom tråden ändå är återuppväckt förra året hänger jag på med några skrivelser i ärendet, från Riksarkivet:

[image]

2008 - 2023 års Järnvägshistoriska forum

H, U, Ö lok hadde klocka på taket. (Järnväg allmänt)