Industrispår i Uppsala - 2008 - 2023 års Järnvägshistoriska forum

Hej!
Jag leter efter information om industrispårsnätverket som fanns i Uppsala förr i tiden. Vilka företag utyttjade spåren? När? Vad fraktades?

Hej!
Jag leter efter information om industrispårsnätverket som fanns i Uppsala förr i tiden. Vilka företag utyttjade spåren? När? Vad fraktades?

Det är ett ganska stort och vitt ämne, som nog aldrig helt har sammanställts.

Mitt förslag är att du börjar med att utforska äldre kartor och flygbilder för att få en uppfattning om hur det sett ut tidigare.

Två bra tips är dels Lantmäteriets historiska kartor, där Ekonomiska kartan bör vara bäst. Här krävs möjligen installation av något hjälpprogram;

dels Kartbild.com där det också går att välja delad skärm för jämförelse med en modern flygbild.

Annars kan det löna sig att söka genom sökfunktionen här i forumet (om någon skulle påstå att den inte fungerar så är det fel, senaste uppdateringen av forumprogramvaran har gjort den fullt användbar).

Några inledande tips från en första sökning, info finns ofta i svaren i trådarna:

En som ställde nästa samma fråga som du och fick några svar.

I den här tråden finns det en hel del.

Lite om ett visst industrispår, mest om vägskyddet, men länkad ritning ger kanske lite också.

Har själv lite funderingar på hur det var med hamnspåren vid Islandet. Vet att jag sett spårplaner någonstans. Kanske på Ekevings sida? Fanns det normalspår till hamnen? Vem ägde dessa i sådant fall? Vattholma bruk hade hamntomt med strandbod för utlastning och mottagning av båtgods. Det kördes lite malm från smågruvor i Vattholma med järnväg för båtutlastning under 1870-talet. Dessa gruvor var bara igång under några år av högkonjunktur. För Vattholmas del fanns ju även hamnen i Harnäs att tillgå från 1874 och framåt vilket kanske minskade hamnen i Uppsalas betydelse. Jag hoppas att det finns någon som vet mer.

Nordmills kvarn hade spåranslutning. Den är nu nedlagd sedan något år tillbaka. Det kördes lite på järnväg så sent som till några år innan slutet. En kompis som jobbade där hjälpte ibland till med lastningen. Föregångaren till Nordmills fanns redan på 1800-talet och hette Uppsala Ångkvarn.

I librobäck fanns en liten bit överväxt normalspår som glömts bort. Jag snubblade över det för några år sedan. Vet ej om det finns kvar. Till vilken industri gick detta?

Har själv lite funderingar på hur det var med hamnspåren vid Islandet. Vet att jag sett spårplaner någonstans. Kanske på Ekevings sida?

Bland de länkar John la ut i sitt inlägg finns inlägg med kartor. Dock är t ex den som finns på "bangardar.se" lite otydlig på spårvidderna, f f a var det gick treskensspår. Kanske för att det ändrades ofta (?) genom åren?

Fanns det normalspår till hamnen? Vem ägde dessa i sådant fall? Vattholma bruk hade hamntomt med strandbod för utlastning och mottagning av båtgods. Det kördes lite malm från smågruvor i Vattholma med järnväg för båtutlastning under 1870-talet. Dessa gruvor var bara igång under några år av högkonjunktur. För Vattholmas del fanns ju även hamnen i Harnäs att tillgå från 1874 och framåt vilket kanske minskade hamnen i Uppsalas betydelse. Jag hoppas att det finns någon som vet mer.

Det var nog främst normalspår. F f a med tiden. Under 1950-talets första år upphörde smalspårsanslutningen, även om sträckan närmast (nuvarande) Bergsbrunnaparken -där spåret vek av- parallellt med Strandbodgatan användes som utdragsspår under ytterligare några år. I gamla nummer av "Roslagsexpressen" finns det några artiklar kring dessa spår, bl a skrivna av Stig Lundin.

I librobäck fanns en liten bit överväxt normalspår som glömts bort. Jag snubblade över det för några år sedan. Vet ej om det finns kvar. Till vilken industri gick detta?

"Transformatorstation" är nåt jag spontant kopplar samman med detta?

/ L G

I librobäck fanns en liten bit överväxt normalspår som glömts bort. Jag snubblade över det för några år sedan. Vet ej om det finns kvar. Till vilken industri gick detta?

"Transformatorstation" är nåt jag spontant kopplar samman med detta?

/ L G

Det låter troligt, det finns en gammal tegelmurad transformatorstation där, och den ligger ganska nära Salabanan. Övriga delar av Librobäck längre norrut kan omöjligt ha haft några spåranslutningar, det skulle synas, och dessutom är de delarna s a s för unga som industriområden för det.

Har kikat på historiska kartor nu. Ekonomiska från 1980 visar ett spår som går från Salabanan till en betongindustri. Ser det inte på kartan på 50-talet. Det måste väl vara ovanligt att man anslöt industrier med järnväg efter 1950-talet? Givetvis gjorde man väl det om det var tillräckligt "tung" industri (bulkvaror med stort tonnage) men annars blev det kanske lastbil? Spårstumpen ligger på inte så lång från Bärbyleden på Librobäcks-sidan har jag för mig. Någon som vet mer om detta spår? St Eriks betong heter väl industrin idag?

Spårresterna finns kvar fortfarande och verkar ha gått till S:t Eriks betong.

Spårresterna finns kvar fortfarande och verkar ha gått till S:t Eriks betong.

Javisst. Klicka på 1975 så syns spåret:
Länk

Spårresterna finns kvar fortfarande och verkar ha gått till S:t Eriks betong.

Javisst. Klicka på 1975 så syns spåret:
Länk

Här kan man också se stickspåret från detta spår, nära Norra station, som jag nämnde i mitt inlägg här intill.

Banverkets inventering av kapillära nätet (1990-talet) visar följande i Uppsala:
a) Kommunen ägde 3.74 km spår (Hamnspåret?)
b) Industriområdet Boländerna: Spår till ICA, Kabi Pharmacia AB, Uppsala Energi AB och Swerock AB.
c) Dito Kungsängen: AB Nordmills, AB Slotts.
d) Uppsala N: AB Uppsala Cementgjuteri.
Jag har sett annan uppgift om spår även till Skrotcentralen och Svea Lantmän.

Ortskunniga kan säkert komplettera.

Det fanns/finns väl också ett stick till en privat spannmålshandlare sydost om Uppsala C.

/TKO

Tillagt efter lite letande på nätet:

AB Johan Hansson, djurfoderproducent.

Spåret till Uppsala Energi (värmekraftsverket) finns kvar, men spåret till Ica är nerlagt, men vissa delar finns kvar, vandrade där för ett tag sedan. Man kan fortfarande se växeln in till Skrotcentralen. Var låg slotts fabrik?

... Var låg slotts fabrik?

Mellan sydöstra delen av Uppsala C och Kungsgatan, ungefär mitt emot godsbangården. De sista delarna av den revs för inte länge sedan för nybyggen. Eftersom du verkar använda Eniros kartor, titta på området mellan Strandbodgatan och Kungsängsgränd. På flygbilden ser du i den södra delen av kvarteret de ännu inte rivna delarna.

Banverkets inventering av kapillära nätet (1990-talet) visar följande i Uppsala:
a) Kommunen ägde 3.74 km spår (Hamnspåret?)
b) Industriområdet Boländerna: Spår till ICA, Kabi Pharmacia AB, Uppsala Energi AB och Swerock AB.
c) Dito Kungsängen: AB Nordmills, AB Slotts.
d) Uppsala N: AB Uppsala Cementgjuteri.
Jag har sett annan uppgift om spår även till Skrotcentralen och Svea Lantmän.

Ortskunniga kan säkert komplettera.

Det gick även spår in till slakteriet (hette/heter de Farmek, tro?)

Skrotcentralens spår bör väl höra till de sist använda av de beskrivna spåren, förutom det till Uppsala Energi (numera heter det väl Vattenfall), vilket som nämnt ligger kvar och används.

Vad gäller "Kabi Pharmacia AB" - se detta inlägg.

Spårresterna finns kvar fortfarande och verkar ha gått till S:t Eriks betong.

Från Uppsala Norra utgick dels nämnda spår till S:t Eriks betong, dels till ett spår till en annan betongfabrik som låg på f.d. UEJ lokstationsområde (det motsvarar väl i princip det gamla lokstallsspåret, möjligen revs det upp emellan). Det senare spåret låg söder om utfartskurvan för f.d. UEJ. Nu är hela området bebyggt med bostadshus, men till för några år sedan fanns fortfarande det gamla lokstallet kvar.

Det norra spåret till S:t Eriks betong hade, om jag inte minns fel, även minst en växel inte så långt från Norra station, som gick till någon annan industri.
Spåret till S:t Eriks betong kapades när Bärbyleden byggdes. Förstod jag rätt så fanns i början en option om plankorsning(!) över aktuell motorled med i bilden, men det blev aldrig av. Betongfabriken lade om sina transportlösningar, först - om jag förstått rätt - genom omlastning på gamla godsbangården vid Uppsala C när spåret kapats, och sedan verkar det ha handlat helt om lastbilstransporter.

Man kan se sträckningen på eniros historiska kartor.

Spåren i hamnen var treskeniga och togs bort 1985, om jag inte minns fel. Spåret i Librobäck är cykelväg nu.

På länken kan man läsa om en genomgång av Uppsala industrihistoria med fokus på byggnaderna ,
Man kan bla läsa att den kända arkitekten Ralph Erskine har ritat en byggnad för LEA-bolagen , byggnaden blev sedan ett lager för Dagab och Banankompaniet , och är idag ett charkuteri, Danmarksgatan 24.

Tar man denna Ritning som är hämtad från Gunnar ekeving på Ekeving.se .
Lägger man till några företag på Boländerna:
Stena metall i mitten
ICA längst till vänster
Värmeverket längst till Vänster
Så blir nog helhetsbilden något komplett, vad som funnits dom sista åren.

M.V.H Anders.k.

Mer uppgifter om industrispåren finns i boken "Industrilok i Uppland" av Mats Freding (1991). På sidan 19 finns en karta över Uppsala med omnejd och här kryllar det av industrispår, både normalspår och smalspår. Det sistnämnda fanns vid ett flertal tegelbruk. Röbo tegelbruk (ca 3 km norr om staden) hade ett 0,8 km långt stickspår från Gamla Uppsala station till tegelbruket. Stickspåret var igång mellan 1919 och 1955 men låg kvar ännu 1973, dock övergrusat.