Rälsbussnälltåg övre Norrland

I Signalen 1958 nr 23-24 s. 5 kan man läsa apropå elektrifieringen av Härnösand - Långsele som invigts 1958-05-28:

"De år 1956 insatta snälltågen (rälsbussar) övre Norrland - Stockholm via OKB och följande år direkt utdragna till Boden med loktåg bör kunna ge ytterligare tidsvinster ...".

Det låter märkligt att köra rälsbussnälltåg från övre Norrland ända till Stockholm. Eller förlägger den Stockholmsbaserade skribenten Långsele till övre Norrland?

Kan det handla om de två X7 med släp som kördes Sundsvall-Ånge-Vännäs ev Boden?

Kan det handla om de två X7 med släp som kördes Sundsvall-Ånge-Vännäs ev Boden?

I Arne Hällqvists bok "Svenska rälsbussar" (SJK skriftserie nr 92) som kom ut förra året kan man läsa om att det i mitten av 1950-talet kortvarigt gick tåg med elmotorvagnar typ YCoa7 (senare X17) Östersund - Luleå. Sommartid gick loktåg, och då användes motorvagnarna istället för att ersätta dieselfordon Storlien - Östersund - Bräcke så att dessa kunde förstärka på Inlandsbanan (sid 148). I november 1955 startade denna elrälsbusstrafik Östersund - Luleå. Dock verkar man ganska snart ha ersatt med loktåg eftersom motorvagnsfordonen visade sig mindre lämpliga för den snabba fjärrtrafiken.

Enligt samma källa (också sid 148) skulle dieselrälsbusståg ansluta mellan Gävle och Långsele, och direktgående släpvagn Gävle - Luleå var önskvärd. På sidan 202 i Hällqvists bok kan man läsa att i denna trafik användes släpvagnar med pentry (vid en snabb genomläsning får jag dock inte klart för mig om de pentryförsedda vagnarna var genomgående Gävle - Luleå). När elektrifieringen av Ostkustbanan var klar längre norrut satte man dock istället in loktåg.

Kanske var det de två ovan nämnda rälsbussnälltågen som Signalens skribent tänkte på?

X7 Ånge - Luleå var ett något tidigare försök att använda lokal-/regionaltrafikmotorvagnar i snabb fjärrtrafik. Flera decennier senare gjordes något liknande med X12 i intercitytåg Gävle - Sundsvall - Långsele (?) . Jag är lite osäker på den exakta sträckningen men minns att SJ försökte kompensera förstaklasspassagerarna för den dåliga komforten genom att låta en enklare maträtt ingå i biljettpriset. X12 gick även i snabbtrafik på Malmbanan.

Hällqvist nämner på sid 147 - 148 i "Svenska rälsbussar" att SJ hade ännu mer långtgående (men antagligen ganska lösa) planer om användning av det som senare blev X17 i långväga snälltågstrafik:

* GDG-expressen Göteborg - Gävle (alternativt Göteborg - Herrhult) under lågsäsong ("Original-GDG-expresstågen" Xoa8 skulle då istället gå i Skandiapilen eller Dalpilen)

* Snabbtåg Göteborg - Veinge - Helsingborg / Hässleholm - Malmö

Att det inte blev något av detta kan väl tänkas ha berott både på dåliga gångegenskaper och låg driftsäkerhet. Fördelen skulle väl ha varit möjligheten att på vissa sträckor köra snabbare än loktågen samt lägre driftkostnader.

Angående X7 finns uppgifter (dock ej i Hällqvists bok) om att SJ omkring 1950 hade planer på att köra dessa i snabbtrafik Göteborg - Oslo och/eller Stockholm - Falun.

Uppgifter från Sveriges Kommunikationer Nr 12 1 Dec Tab 10 Boden-Vännäs(Stockholm) St 71 (Med rälsbussymbol)drycker,smörgåsar m m utbjudes i vagnarna str Långsele-Vännäs.
I Långsele anslutande tåg Ilst 51 str Sundsvall-Gävle ambulerande servering som ovan.
I Gävle anslutning med St 71 Restaurangvagn Gävle-Stockholm.

Sv Kom Nr 8 1 aug 1956
St 71 loktåg Restaurangvagn Vännäs-Stockholm och bl a sovvagn Narvik-Gävle-Falun-Kil-Oslo
St 71 hade anslutning i Långsele med Ilst 51 till Sundsvall, därifrån St 73 Sundsvall-Gävle med direkta vagnar Sundsvall-Stockholm i 73-71 Kafévagn Sundsvall-Stockholm (+Restaurangvagnen Vännäs-Stockholm)

I hösttidtabellen 1956 gick inte 71:an från Boden, däremot Ilst 51 Långsele-Sundsvall gick som under sommaren.

Sommaren 1957 gick åter 71:an, men från Långsele via OKB, Restaurangvagn Långsele-Stockholm.
Det märkliga var att banan Långsele-Härnösand inte var elektrifierad ännu utan först i maj 1958.
Ånglok användes därför Lsl-Hsd, enligt upplysningar ang sommartrafiken 1957, för att avlasta stambanan.

- - -
X7 Ånge - Luleå var ett något tidigare försök att använda lokal-/regionaltrafikmotorvagnar i snabb fjärrtrafik. Flera decennier senare gjordes något liknande med X12 i intercitytåg Gävle - Sundsvall - Långsele (?) . Jag är lite osäker på den exakta sträckningen men minns att SJ försökte kompensera förstaklasspassagerarna för den dåliga komforten genom att låta en enklare maträtt ingå i biljettpriset. X12 gick även i snabbtrafik på Malmbanan.
- - -

Det var ett Intercitytåg Stockholm - Långsele, med tidig avgång från Stockholm, som planenligt utgjordes av ensam X12 i början av 1990-talet. Jag tror att detta var planerat för en halv tågplaneperiod men att X12 befriades i förtid från den uppgiften. Da och tillgängliga vagnar sattes i stället in. Tyvärr kan jag inte säga vilket år det var.

- - -
X7 Ånge - Luleå var ett något tidigare försök att använda lokal-/regionaltrafikmotorvagnar i snabb fjärrtrafik. Flera decennier senare gjordes något liknande med X12 i intercitytåg Gävle - Sundsvall - Långsele (?) . Jag är lite osäker på den exakta sträckningen men minns att SJ försökte kompensera förstaklasspassagerarna för den dåliga komforten genom att låta en enklare maträtt ingå i biljettpriset. X12 gick även i snabbtrafik på Malmbanan.
- - -

Det var ett Intercitytåg Stockholm - Långsele, med tidig avgång från Stockholm, som planenligt utgjordes av ensam X12 i början av 1990-talet. Jag tror att detta var planerat för en halv tågplaneperiod men att X12 befriades i förtid från den uppgiften. Da och tillgängliga vagnar sattes i stället in. Tyvärr kan jag inte säga vilket år det var.

Det nya sättet att resa Långsele-Sundsvall-Stockholm.
Enligt reklamen "Ett bekvämt sätt" (att resa), "Ett snabbare sätt" (att resa), "Servering på nytt sätt". I första klass fick man extra komfort, och lite extra service och omtanke.

X12 motorvagnen verkar ha börjat trafikera den 7/1 1992, dock lite försiktigt inledningsvis.Från/till Långsele först 24/2.

Enligt den för trafiken gjorda broschyren gick en tur M-F Sundsvall 0900-Gävle 1118 och den andra turen M-L Långsele 0640-Stockholm 1447.
Återvägen M-F Gävle 1447-Härnösand 1755, M-F,S M-F,S Härnösand 2303-Långsele 0053 (fr 24/2). Samt M-F,S StockholmC 18.33-Sundsvall 23.18 (fr 24/2)

Det var milt sagt en skakande eller kanske en vibrerande upplevelse att åka i högre farter. Ryggstöden, där de fällbara borden satt fast, skakade så att kaffet for ur koppen.

Det var milt sagt en skakande eller kanske en vibrerande upplevelse att åka i högre farter. Ryggstöden, där de fällbara borden satt fast, skakade så att kaffet for ur koppen.

Säger kanske mer om Ostkustbanans skick då än något om X12:ans gångegenskaper. Ändå kanske inte de bästa fordonen att köra långt med.

Jag hörde ett rykte att en dam klagade på (X12) fordonets standard med orden " inredning är som en sämre öststatsbuss" .

mvh Rolf Berg

Jag hörde ett rykte att en dam klagade på (X12) fordonets standard med orden " inredning är som en sämre öststatsbuss" .

mvh Rolf Berg

Det var inte snällt sagt! Men med en sådan brytning borde hon ju veta.

Jag hörde ett rykte att en dam klagade på (X12) fordonets standard med orden " inredning är som en sämre öststatsbuss" .

mvh Rolf Berg

Gnällspikar hittar man alltid. Min erfarenhet är att man ansåg det vara en rejäl standardhöjning mot de fordon man använde innan. I alla fall här i Östergötland/Sörmland.

Jag hörde ett rykte att en dam klagade på (X12) fordonets standard med orden " inredning är som en sämre öststatsbuss" .

mvh Rolf Berg

Gnällspikar hittar man alltid. Min erfarenhet är att man ansåg det vara en rejäl standardhöjning mot de fordon man använde innan. I alla fall här i Östergötland/Sörmland.

Det var nog inte X12 i sig utan användningen av X12 i långväga förbindelser som "gnällspikarna" klagade över. Nu vet jag inte hur långa sträckor X12 kördes i intercitytåg via Östergötland, men t ex Härnösand - Stockholm (det var nog den X12-resan jag minns) motsvarar avståndsmässigt ungefär Nyköping - Linköping - Malmö.

Jag hörde ett rykte att en dam klagade på (X12) fordonets standard med orden " inredning är som en sämre öststatsbuss" .

mvh Rolf Berg

Gnällspikar hittar man alltid. Min erfarenhet är att man ansåg det vara en rejäl standardhöjning mot de fordon man använde innan. I alla fall här i Östergötland/Sörmland.

Det var nog inte X12 i sig utan användningen av X12 i långväga förbindelser som "gnällspikarna" klagade över. Nu vet jag inte hur långa sträckor X12 kördes i intercitytåg via Östergötland, men t ex Härnösand - Stockholm (det var nog den X12-resan jag minns) motsvarar avståndsmässigt ungefär Nyköping - Linköping - Malmö.

Du steg på i Härnösand, men tåget utgick från Långsele. Restid därifrån till Stockholm var 8 tim 7 min!

När det gäller X12 och de andra motorvagnstågen i X10-serien så är det inget fel på gångegenskaperna. Men det är tråkig inredning i X12.

Jag åker X12 ibland då de går på linjen Linköping-Sala. I min ungdom 70/80-talet så åkte jag sträckan Flen-Linköping ett antal gånger. Ofta försökte jag välja tågen som gick över Eskilstuna för att de var inte lika fullsatta som Stockholmstågen. Ibland var det X20 eller X21 jag åkte med men oftast var det loktåg med 4 vagnar. En AB3 en B15 en annan B-vagn och en BF. Det var blandat TGOJ- och SJ-vagnar i tåget.

Det håller jag med om och det skrev jag i ett inlägg ovan. Det var nog från början heller inte tänkt att de skulle användas på så långa sträckor. Men ibland tvingar chefer igenom sin vilja utan att tänka 2 ggr. Som längst gick de här nere under samma period som på OKB Katrineholm-Nässjö och Linköping-Stockholm men inte som Intercity utan som regionaltåg. Det var mer sådan trafik de var tänkta för.
Eftersom de även ersatte X21/X22 och Y1 i en hel del tåg i de omloppen upplevdes de som något nytt och fräscht men som sagt inget att köra som Intercity.

Ur Sveriges Kommunikationer Nr 12 den 1 Dec 1950:

Tåg 2838 Luleå-Bdn 04.45-05.15 går tis,tors o lör (Luleå-Sundsvall) 2,3 kl motorvagnståg
Tåg 97 Bdn-Åg 05.22-14.23,går tis,tors o lör. Ambulerande servering Jörn-Ånge.
Tåg 2443 Åg-Sundsvall 14.30-15.59 går tis,tors o lör.

Tåg 97 hade i Långsele anslutning mot Sundsvall med Y 2669 3kl, som hade samma gångdagar som tåg 97.
2669 avverkade str Lsl-Suc på 2tim 27min med 13 stopp, jämfört med Tåg 57 2tim 20 min
som gjorde 5 stopp på sträckan.

På norrgång:

Sundsvall-Luleå motorvagnståg 2,3kl ambulerande servering Ånge-Jörn

Tåg 2442 Sundsvall-Åg går mån ons fre 12.25-13.58
Tåg 98 Ånge-Boden 14.24-23.20 går mån ons fre
Tåg 2823 Bdn-Le 23.25-23.58 går mån ons fre

Anslutning i Långsele till tåg 98 från Sundsvall med Y 2670 3kl

Sveriges Kommunikationer Nr 2 den 10 febr 1951

Tåg 97-98 går med skillnaden att den direkta vagnen till o från Sundsvall inte finns med. Förbindelse t/fr Sundsvall finns i Ånge med byte.

Detta torde vara försöket med Xoa7 Sundsvall-Luleå hösten 1950- våren 1951.

En förbindelse endast för de tuffaste av resenärer.

Själv åkte jag frekvent med Xoa7/Xoa4 Malmö-Lund-Malmö Mån-lör åren 1961-1964. Den sträckan räckte för mig.

Man gjorde olika försök förr. Alla gick inte så bra.

Apropå rälsbusståg i Norrland så kördes ett på Gällivare-Östersund o åter, tåg 1/2 tre dagar i veckan nån sommar. Om det var snälltåg vet jag inte och möjligen var det de sk turistbussarna som användes. Det gick ungefär lika fort som nu för tiden.

Man gjorde olika försök förr. Alla gick inte så bra.

Apropå rälsbusståg i Norrland så kördes ett på Gällivare-Östersund o åter, tåg 1/2 tre dagar i veckan nån sommar. Om det var snälltåg vet jag inte och möjligen var det de sk turistbussarna som användes. Det gick ungefär lika fort som nu för tiden.

Apropå tåg 1/2.
Först kördes tågen tre dar i veckan men som sedan utvecklades till daglig trafik. Trafiken pågick under ett halvt dussin år ca. Kan senare återkomma med mer exakta år.
Restiden var för dessa tåg väsentligt kortare än annan trafik som då gick efter Inlandsbanan.
Rälsbussarna hade "biosittning" med engelska stolar som det beskrivits vara bekväma och utvecklade för stillasittande radaroperatörsarbete.

Första året jag finner tåg 2/1 Ös-Gv-Ös är sommaren 1947, går må-ons-fre på norrgång
ti-tor-lör på sydgång.

Avg Ös 09.13 ank Gv 21.58. Uppehåll i Uf,Htg,Dta,Vma,Sum,Srs,Ajr,Jk,Pj,Lpb
Avg Gv 09.00 ank Ös 21.50 samma uppehåll som på nordgång

1948 och -49 samma upplägg.

Fr o m 1950 dagl och vidare åren -51 -52 -53 -54

(-52 gör tåg 2 uppehåll för avst i Vojmån)

(-53 har tåg 2 uppehåll i Moskosel o Kåbdalis)

-54 uppehåll i Moskosel o Kåbdalis både upp o ner.

Tågen går sommartid.

Tiderna är i stort samma alla åren.

Lång resa. Servering? Matuppehåll?

Serveringsutbudet varierar under åren.

1947 annonseras för tåg 1 måltidsuppehåll i Ajr 13.38-14.08. I Sum uppehåll en halvtimme men inget annonserat måltidsuppehåll
För tåg 2 endast Ajr med en halvtimmes uppehåll, ingen annonsering om måltid.

1948 Tåg 1 måltidsuppehåll annonserat i Ajr, Tåg 2 en halvtimmes uppehåll i Ajr, ingen annonsering.

1949 Tåg 1 annonserat måltidsuppehåll i Sum, Tåg 2 i Ajr

1950 Tåg 1 ambulerande Gv-Ajr, måltidsuppehåll i Sum, ambulerande Sum-Ös
Tåg 2 ambulerande Ös-Sum, m i Ajr, ambulerande Ajr-Gv

1951 Tåg 1 m i Sum, ambulerande Sum-Htg
Tåg 2 ambulerande Htg-Sum, m i Ajr

1952 Tåg 1 m i Ajr, ambulerande Sum-Ös
Tåg 2 ambulerande Ös-Sum, m i Ajr

1953 Tåg 1 ambulerande Sum-Ös
Tåg 2 ambulerande Ös-Sum

1954 Samma som 1953

Jag upptäckte en kuriositet som inte berör Tåg 1-2. År 1947 gick en sovvagn fr o m 30 juni Vns-Gv-Pj tåg 92 fr Vns Gv-Pj i Godståg 8521. På sydgång utgick vagnen fr Gv i tåg 91.

Serveringsutbudet varierar under åren.

1947 annonseras för tåg 1 måltidsuppehåll i Ajr 13.38-14.08. I Sum uppehåll en halvtimme men inget annonserat måltidsuppehåll
För tåg 2 endast Ajr med en halvtimmes uppehåll, ingen annonsering om måltid.

1948 Tåg 1 måltidsuppehåll annonserat i Ajr, Tåg 2 en halvtimmes uppehåll i Ajr, ingen annonsering.

1949 Tåg 1 annonserat måltidsuppehåll i Sum, Tåg 2 i Ajr

1950 Tåg 1 ambulerande Gv-Ajr, måltidsuppehåll i Sum, ambulerande Sum-Ös
Tåg 2 ambulerande Ös-Sum, m i Ajr, ambulerande Ajr-Gv

1951 Tåg 1 m i Sum, ambulerande Sum-Htg
Tåg 2 ambulerande Htg-Sum, m i Ajr

1952 Tåg 1 m i Ajr, ambulerande Sum-Ös
Tåg 2 ambulerande Ös-Sum, m i Ajr

1953 Tåg 1 ambulerande Sum-Ös
Tåg 2 ambulerande Ös-Sum

1954 Samma som 1953

Jag upptäckte en kuriositet som inte berör Tåg 1-2. År 1947 gick en sovvagn fr o m 30 juni Vns-Gv-Pj tåg 92 fr Vns Gv-Pj i Godståg 8521. På sydgång utgick vagnen fr Gv i tåg 91.

Enklare servering kunde kanske? ske i/på rälsbussen då den var försedd med pentry placerat i motoränden. Fö enligt uppgift även utrustad med radio.
Dessa totalt 4 anpassade rälsbussar, fö nr 600,601 (byggda 1947) och 661, 662 (byggda 1950) hade 29 sittplatser (vanlig Y01s 48 pl)i biosittning, dvs sluttande golv. Plats 1+2 satt ända framme hos föraren i jämnhöjd med ingångsdörren.
Uppehållet i Arvidsjaur kan kanske även ha nyttjats för att vända fordonen så att reseupplevelsen blev optimal

Något av dessa fordon hamnade senare på gamla ÖCJ (Lp -Hf) men de byggdes om med vanlig inredning. Gick ofta i tågen 943 -944 när jag åkte till Morfar och mormor i Björkhult.

Jag har nämnt tidigare att Y01s nr 601 gick i Boråstrakten omkring 1957 och 58. Bl a gick den i lokaltåg Borås - Fristad och åter på eftermiddagarna. Den hade då "vanlig" inredning.
Sven B

2008 - 2023 års Järnvägshistoriska forum

Rälsbussnälltåg övre Norrland - Stockholm (Järnväg allmänt)