40 mm Bofors på O-vagn - 2008 - 2023 års Järnvägshistoriska forum

Jag snubblade in på en webbsida som jag inte mött tidigare. Där finns mycket läsvärt, om än att jag ibland känner att fakta ibland slirar, kanske ffa om platsangivelse för bilder.

På denna länk visas skjutövning (?) med en 40 mm Boforskanon monterad på en tvåaxlig flakvagn (litt O?).

http://www.tornsvala.se/2016/06/02/luftforsvaret-under-beredskapsaren40-mm-automatkanon...

På denna länk visas skjutövning (?) med en 40 mm Boforskanon monterad på en tvåaxlig flakvagn (litt O?).

På rambalken står det Or nr 290???

På denna länk visas skjutövning (?) med en 40 mm Boforskanon monterad på en tvåaxlig flakvagn (litt O?).

På rambalken står det Or nr 290???

Strax intill står 29091. Jag antar att märkningen är dubblerad för att vara lättare att läsa även med sidolämmarna nere.

På denna länk visas skjutövning (?) med en 40 mm Boforskanon monterad på en tvåaxlig flakvagn (litt O?).

På rambalken står det Or nr 290???

Strax intill står 29091. Jag antar att märkningen är dubblerad för att vara lättare att läsa även med sidolämmarna nere.

Vagnen är tydligt märkt 29091 med littera Or. Enligt SJ str 77 är den slopad 1943.

På denna länk visas skjutövning (?) med en 40 mm Boforskanon monterad på en tvåaxlig flakvagn (litt O?).

På rambalken står det Or nr 290???

Strax intill står 29091. Jag antar att märkningen är dubblerad för att vara lättare att läsa även med sidolämmarna nere.

Vagnen är tydligt märkt 29091 med littera Or. Enligt SJ str 77 är den slopad 1943.

Frågan är då om fotot är taget före eller efter slopandet och om slopandet gjordes för att vagnen skulle överföras till försvaret. Vagnen verkar vara fräsch på fotot och jag undrar om inte större delen av produktionen av marinpjäser gick till Flottan fram till 1945.

/Olof

Frågan är då om fotot är taget före eller efter slopandet och om slopandet gjordes för att vagnen skulle överföras till försvaret. Vagnen verkar vara fräsch på fotot och jag undrar om inte större delen av produktionen av marinpjäser gick till Flottan fram till 1945.

/Olof

I mina noteringar står att denna är "uttagen för ombyggnad till järnvägsluftvärn 1943", detsamma gällde de andra vagnarna som Ola nämner i ett annat inlägg. Så troligen slopades de som trafikvagnar för att bli skjutplattformar.

Min källa är troligen en artikelserie i tidningen TÅG för några hundra år sen, jag vill minnas att de var skrivna av LOK.

/Sven

Åtta Or vagnar slopades och överfördes i början på WW2 till Krigsmakten. Dessa vagnar fick inledningsvis en "enkel ombyggnad" genom att en dubbel 40 mm pjäs, ursprungligen åtta av 24 pjäser avsedd för export till Holland men beslagtagna av staten, placerades på vagnen. Dessa åtta vagnar, nu benämnda SJ Lv 1-10, var inte avsedda för att inkopplas i tåg utan istället för statisk placering vid viktiga objekt där landsvägstrafik var omöjlig. Luftvärn i tåg under rörelse skedde istället genom det transporterade förbandets försorg och då oftast med 20 mm pjäser.

Senare under beredskapen byggdes vagnarna ytterligare om och fick då ett täckt utrymme i vardera vagnsänden, ett för personalens skydd, ett för ammunitionsförvaring. Vagnarna ingick i krigsorganisationen fram mitten av 1960-talet.

Följande vagnar avses;

SJ Lv 1, fd Or 29827
SJ Lv 2, fd Or 29648
SJ Lv 3, fd Or 29181
SJ Lv 4, fd Or 33000
SJ Lv 5, fd Or 28550
SJ Lv 6, fd Or 29490
SJ Lv 7, fd Or 29091
SJ Lv 8, fd Or 29087

Mitt försök att avbilda en vagn före ombyggnaden med täckta utrymmen.

[img]http://i66.tinypic.com/2j4sxog.jpg[/img]

Ola Ahlström
Malmö

Så snyggt Ola.
Spännande.
Kan sådana pjäser ha stått vid gränsen till Dalsland, Värmland och Norge?
Bosse

Så snyggt Ola.
Spännande.
Kan sådana pjäser ha stått vid gränsen till Dalsland, Värmland och Norge?
Bosse

Det undrar jag - kanonen är rälsburen och alltså måste det planeras var den ska användas,
hur den ska fås på plats och utan att vara ivägen för ordinarie trafik.
Finns det inte lämpligt placerade sidospår som den kan stå på där så är den definitivt i vägen.

Jag tänkte mera på bangårdar men ... hur såg det ut i Porjus ?

Det undrar jag - kanonen är rälsburen och alltså måste det planeras var den ska användas,
hur den ska fås på plats och utan att vara ivägen för ordinarie trafik.
Finns det inte lämpligt placerade sidospår som den kan stå på där så är den definitivt i vägen.

Jag tänkte mera på bangårdar men ... hur såg det ut i Porjus ?

Det jag fick fram var att det var just vid vitala anläggningar som vagnarna var tänkta att placeras. Vidare att dessa fick "surras" med kättingar/vajrar för att stå stabilt på rälsen vid skjutning, dessutom gällde det att inte hindras av kontaktledningar och stolpar. Mycket talar därmed för linjer av typen Inlandsbanan.

Ola Ahlström
Malmö

Dessutom ska det vara anläggningar där det är lite svårare att placera vanliga gummihjulsburna montage på ställen där de gör nytta.

Det skulle vara intressant att få veta något om deras planerade användning.

Dessutom ska det vara anläggningar där det är lite svårare att placera vanliga gummihjulsburna montage på ställen där de gör nytta.

Det skulle vara intressant att få veta något om deras planerade användning.

Kom en bit i forskningen (?), till exempel vilka förband som var mobmyndigheter, men annat kom i mellan. Kanske dags att ta upp ämnet igen?

Ola Ahlström
Malmö

Dessutom ska det vara anläggningar där det är lite svårare att placera vanliga gummihjulsburna montage på ställen där de gör nytta.

Det skulle vara intressant att få veta något om deras planerade användning.

Kom en bit i forskningen (?), till exempel vilka förband som var mobmyndigheter, men annat kom i mellan. Kanske dags att ta upp ämnet igen?

Ola Ahlström
Malmö

Är det som finns placerat krigsarkivet (eller i Arninge dvs SJ:s arkiv) ?

Frågar eftersom jag den närmaste tiden eventuellt ska grotta ner mig
i landsarkivet i Göteborg.

Är det som finns placerat krigsarkivet (eller i Arninge dvs SJ:s arkiv) ?

Nu gissar jag bara men skulle nog tro att Krigsarkivet är en möjlighet. Tyvärr gallrades mobiliseringsplanerna ut runt sekelskiftet på förbanden då hela krigsorganisationen havererade. Beslut togs centralt att förbandens mobilseringsplaner skulle anses som arbetshandlingar och därför skulle dessa brännas/tuggas/förstöras och inte arkiveras.

Principen var att centralt utfärdades bestämmelser togs fram men sedan var det upp till var mobiliseringsmyndighet att genomföra planering. Det borde framgått av mobiliseringsplanen för aktuellt förband (först gäller det dock att ta reda på vilket fredsförband som var mobmyndighet för varje "lv-tropp" eller vad nu benämningen var) vart förbandet skulle ta vägen efter genomförd mobilisering. Om nu, vilket är troligt, mobplanen inte är arkiverad utan förstörd, återfinns säkert stridsplansplanering för överordnat förband och denna är troligen arkiverad oh då på Krigsarkivet. Där återfinns säkert utgångsgrupperingen.

För egen del kom jag inte så långt i min amatörforskning om järnvägsluftvärn utan den begränsades till att bestå i av samtal med kollegor och studier av reglementen.

Ola Ahlström
Malmö

Är det som finns placerat krigsarkivet (eller i Arninge dvs SJ:s arkiv) ?

Nu gissar jag bara men skulle nog tro att Krigsarkivet är en möjlighet. Tyvärr gallrades mobiliseringsplanerna ut runt sekelskiftet på förbanden då hela krigsorganisationen havererade. Beslut togs centralt att förbandens mobilseringsplaner skulle anses som arbetshandlingar och därför skulle dessa brännas/tuggas/förstöras och inte arkiveras.

Principen var att centralt utfärdades bestämmelser togs fram men sedan var det upp till var mobiliseringsmyndighet att genomföra planering. Det borde framgått av mobiliseringsplanen för aktuellt förband (först gäller det dock att ta reda på vilket fredsförband som var mobmyndighet för varje "lv-tropp" eller vad nu benämningen var) vart förbandet skulle ta vägen efter genomförd mobilisering. Om nu, vilket är troligt, mobplanen inte är arkiverad utan förstörd, återfinns säkert stridsplansplanering för överordnat förband och denna är troligen arkiverad oh då på Krigsarkivet. Där återfinns säkert utgångsgrupperingen.

För egen del kom jag inte så långt i min amatörforskning om järnvägsluftvärn utan den begränsades till att bestå i av samtal med kollegor och studier av reglementen.

Ola Ahlström
Malmö

I Krigsarkivet (Försvarsstaben, Kommunikationsavdelningen, Järnvägsdetaljens serie) finns en del intressanta dokument. Ett avsnitt behandlar skydd och det handlar nästan bara om järnvägsluftvärn, företrädesvis det lätta järnvägsluftvärnet (20 mm) men på slutet nämns även lite om 40 mm. Nedan några rader ur dessa dokument från 1950:
PM angående jvglvförbands gruppering.
De jvglvförband, vilka efter 1. omgångens omorg vid luftvärnet kunna disponeras fr o m 1951 äro:
4 st 40 mm jvglvakantropper, vardera om två dubbelpjäser samt
20 st 20 mm lätta jvglvtroppar
40 mm-tropparna äro huvudsakligen avsedda för skydd av urlastningsstationer och 20 mm-tropparna äro avsedda för loklv. 40 mm-tropparna organiseras f n i Boden, Gävle, Örebro och Mjölby och kvarstå enligt nuvarande krigsplanläggning såsom ÖB reserv. En rörlig gruppering med täta ställningsväxlingar bör eftersträvas för att icke fi skall veta vilken station som är försvarad

/Christer

Åtta Or vagnar slopades och överfördes i början på WW2 till Krigsmakten. Dessa vagnar fick inledningsvis en "enkel ombyggnad" genom att en dubbel 40 mm pjäs, ursprungligen åtta av 24 pjäser avsedd för export till Holland men beslagtagna av staten, placerades på vagnen. Dessa åtta vagnar, nu benämnda SJ Lv 1-10, var inte avsedda för att inkopplas i tåg utan istället för statisk placering vid viktiga objekt där landsvägstrafik var omöjlig. Luftvärn i tåg under rörelse skedde istället genom det transporterade förbandets försorg och då oftast med 20 mm pjäser.

Senare under beredskapen byggdes vagnarna ytterligare om och fick då ett täckt utrymme i vardera vagnsänden, ett för personalens skydd, ett för ammunitionsförvaring. Vagnarna ingick i krigsorganisationen fram mitten av 1960-talet.

Den första versionen kom under sommaren 1940, första september hade man enligt min uppgift 11 dubbelpjäser. (Men alla stod antagligen inte på vagnar, har en svagt minne om dubbelpjäser i något LV-torn.. och den tolfte pjäsen kom något senare)

Och skälet att de "blev över" var att flottans produktionsplanering av större örlogsfartyg var långsam och då helst ville ha dubbla 40'or med den holländska stabiliserade lavetten.
Bofors levererade ca 20 enkelpjäser i månaden under den här perioden, så det var inte så svårt att få marinen att släppa ett gäng med "billighets" lavetten.

Man kan hitta en del bilder på de ombyggda vagnarna i
Järnvägsminnen 6 : järnvägen och försvaret av Urban Theil

Mvh
John

Den första versionen kom under sommaren 1940, första september hade man enligt min uppgift 11 dubbelpjäser. (Men alla stod antagligen inte på vagnar, har en svagt minne om dubbelpjäser i något LV-torn.. och den tolfte pjäsen kom något senare)

Och skälet att de "blev över" var att flottans produktionsplanering av större örlogsfartyg var långsam och då helst ville ha dubbla 40'or med den holländska stabiliserade lavetten.
Bofors levererade ca 20 enkelpjäser i månaden under den här perioden, så det var inte så svårt att få marinen att släppa ett gäng med "billighets" lavetten.

Man kan hitta en del bilder på de ombyggda vagnarna i
Järnvägsminnen 6 : järnvägen och försvaret av Urban Theil

Mvh
John

Uppgiften om 11 eller 12 pjäser återfinns även i engelsk litteratur men såvitt jag har kommit fram till handlar det om åtta, inte som jag av misstag antydde - tio, järnvägsvagnar littera Or som bestyckades med av Holland beställda marinpjäser. Vagnarna byggdes om under kriget och kan därför ge intrycket av att vara fler än åtta.

Ola Ahlström
Malmö

Hej igen
Fick rota lite djupare.

Enligt Kontrollkontorets skrivelse den 6 november 1940 så har vi "bägge rätt".

40 mm dubbelakan m/40 fanns då i elva exemplar i Svenska armén.

Därav var tre av pjäserna, nr: 39/40 , 41/42 och 45/46 fast monterade på mark och ursprunget anges vara ubåtskanoner.

Medan de övriga åtta var monterade på järnvägsvagnar,
och alla elva hade beteckningen m/40 H dbl.

Och vid den tiden var varje vagn en egen jvakantropp.

"H" bör indikera att de var från Holländska beställningar.

[i]llite otippat men faktiskt var Holland det land som hade störst totala ordervärde hos Bofors den 31/12 1939
alltså mer än både Sverige och Finland![/i]

Mvh
/John

PS
Råkar du även samla på båtmodeller i 1:1250 skala?
Ds

Jag refererar till mitt inlägg i detta forum hösten
2015. Sök på ”järnvägsluftvärn”.