Godståg, Arvika 1970, bild

[img]https://i.imgur.com/weeLjfO.jpg[/img]

Tack för bilden snart 50 år, ja tiden den går!

Ett blandat godståg. Varifrån? enbart Arvika eller också vagnslaster från DVVJ.

Räknar med att Charlottenberg satte upp egna godståg med vagnar bl.a från gränsövergången och stopp i Åmotfors.

Att godstågen går till Kil, för vidare rangering, var väl vanligt?

Ett blandat godståg. Varifrån? enbart Arvika eller också vagnslaster från DVVJ.

Räknar med att Charlottenberg satte upp egna godståg med vagnar bl.a från gränsövergången och stopp i Åmotfors.

Ingen godsstation fick "göra tåg" efter eget huvud. De långvägas sammansättning reglerades i
SJF 655, Godstransportplanen (Gtpl). I sista änden en arbetsfördelning mellan storbangårdarna.
Motsvarande regionala order fanns för lokala godståg: Med behövliga anpassningar, t ex "lokbiträdet växlar" (Så länge yrket fanns).

Rangering är dyr. Så det gällde att tidigast möjligast söka spåra tydliga vagnsströmmar (Före
datan fick godstransportplaneraren analysera bl a tågens än handskrivna vagnslistor). Om ett bestående och stort nog flöde upptäckts, fick det söka sorteras ut tidigast möjligt i kedjan. Sedan vagnsgruppen bara kopplas om vid övergångsstatioonerna. I USA kallat "pre-blocking". Givetvis utnyttjades rangermästarnas blick på vagnflödena.

Kil var "Västvärmlands rangerstation" till koncentationen till 11 sådana bangårdar 1991. Stationens uppgift uppdelades då på Sävenäs. Hallsberg, Karlstad och Kristinehamn.Vissa flöden
renodlades till systemtåg. Ca 100 man blev övertaliga, men vissa blev startstyrkan i TKAB.

Gtpl omlades till data ca 1990.

... Ca 100 man blev övertaliga, men vissa blev startstyrkan i TKAB.

Alla tycks ha observerat att jag menade Tågab.

Ett blandat godståg.

Är tåget blandat? Jag tycker mig endast se godsvagnar, eller hänger det med en personvagn på slutet?
Blandat tåg innehåller både person- och godsvagnar.

Själv körde jag blandade tåg några gånger på norra bohusbanan i början av åttiotalet. Men hur länge förekom blandade tåg i Sverige?

Blandande tåg kommer man ihåg. På våran bana så fanns godsvagnar och en personalvagn för konduktör. Personalvagnen hade bara träbänkar och vad jag minns inget arbetsbord. Spisen användes för värme och varmhållning av mat.
I resgodsutrymmet blev det ofta lastat på vår station med potatis, fin kvalite från Knuve gård och då ned till slutstation som numera är kulturminne. Det var personal som gjorde privata köp
Konduktören hade väl koll på vagnarna, att vagnskortet var rätt skrivit men så grunnar jag om det fanns växlare också.

Så 1948 så infördes det godsbil som gick parallellt med godståget. I Kärringriket var det lite med tung industri mest textil och det var som gjort för bilen.
Det bästa med godståget var att man växlade och ofta var det traktorer på vagnarna. Traktornamn var Zetor, inga Grållar
Vid växling så kom frågan från lokföraren: Ska Du med?

Konduktören hade väl koll på vagnarna, att vagnskortet var rätt skrivit men så grunnar jag om det fanns växlare också.

Vagnskortet var grundhandlingen. Efter det skrevs vagnslistor för de olika tågen i transportkedjan.
Normalt medföljde två konduktörer (eller konduktör + trafikbiträde) i lokalgodstågen. Detta
för styckegodshantering och växling - ofta arbetade ju tkl ensam på småstationerna.
Den långsamma lgt-tjänsten gav mycket arbetstid i schemaavräkningen. Men ansågs av många som tråkig.

Så 1948 så infördes det godsbil som gick parallellt med godståget. I Kärringriket var det lite med tung industri mest textil och det var som gjort för bilen.

Jag gissar att lgt stationsuppehåll krymptes, då de skulle hantera enbart vagnslaster. Här gällde det tre-fyra mans arbetstid. Styckegodsbilen kunde också göra "hembesök" hos avtalskunder, som hos konkurrerande åkare.

Detta kommer väl från Kil?
Tror nog att det skall till Cg

Göran

Obs att infartssignalen till Arvika från Edane (semaforen bakom tåget) visar den relativt sällsynta signalbilden 'tre vingar'! (Det är signalens baksida vi ser.)

"Körsignalen får inte återtagas förrän tåget har stannat på stationen eller har passerat samtliga växlar i infarts- och utfartstågvägen."

Var det liner helt ut til forsignalet, eller var dette helelektrisk? For gass var vel slutt nå?

/LF

Var det liner helt ut til forsignalet, eller var dette helelektrisk? For gass var vel slutt nå?
/LF

Under 1960- och 1970-talet fanns det inte många mekaniska skivförsignaler med linstyrning kvar, och sannolikt inte alls på sträckor som krävde någorlunda långt försignalavstånd, dit man väl bör räkna nordvästra stambanan. SJ hade redan på 1920-talet börjat ersätta skivförsignaler med ljusförsignaler, även i signalanläggningar där infartssignalerna bestod av semaforer. Inledningsvis var det ljusförsignaler med gasbelysning i en ensam ljusöppning med en gasdriven färgväxlare som dock styrdes elektriskt. Den sista gasljusförsignalen sattes upp 1954, skriver Gunnar Ekeving på sin webbsida om gasförsignaler.

Möjligen hade Arvika en sådan gasljusförsignal kvar år 1970, men troligen var försignalerna till infartssignalerna då utbytta mot "helelektriska".
/up

Obs att infartssignalen till Arvika från Edane (semaforen bakom tåget) visar den relativt sällsynta signalbilden 'tre vingar'! (Det är signalens baksida vi ser.)

Denna tågväg signalerades om till "två vingar" vid signalbildens slopande i Säo 1973: Sista sådan på Örebrodistriktet. Semaforen som sådan kvar till 1976: A. fick då elektriskt ställverk med enbart huvudljussignaler (= Degerfors´gamla, övertaligt vid fjb): Gilserudsdelen hade än kvar ursprungsanläggningen från 1951.

Har Du loknummer på detta D-lok. Är det detsamma som står i Charlottenberg?

Det finns ingen anteckning om lok-nr, har tittat närmare på originalbilden och numret kan möjligen vara 134? svårt och se.

Loket på den fantastiskt fina bilden vid Arvika har fått hytten i A-ändan ombyggd med bland annat igensatt dörr och hel ledstång tvärs över hyttgavelen, det kan väl vara en ledtråd om vilket lok det kan vara? Mvh Martin ☺!

D 138 hade åtminstone ena änden ombyggd med borttagen dörr. Jag kommer ihåg när jag såg loket framifrån för första gången på väg in till Alingsås från väster. Då tänkte jag att det var ett Of-lok som kom. Men så var naturligtvis inte fallet. Det var först många år senare som det en kort tid passerade Of-lok förbi Alingsås i ett nyupprättat godståg som kallades för "Stålpilen".

D 138 hade åtminstone ena änden ombyggd med borttagen dörr. Jag kommer ihåg när jag såg loket framifrån för första gången på väg in till Alingsås från väster. Då tänkte jag att det var ett Of-lok som kom. Men så var naturligtvis inte fallet. Det var först många år senare som det en kort tid passerade Of-lok förbi Alingsås i ett nyupprättat godståg som kallades för "Stålpilen".

Dg 138.
Borttagandet av gaveldörrarna berodde inte på kollisionsskada vilket man först kunde misstänka. Orsaken är intressantare än så.

Bakgrunden till de slopade gaveldörrarna började i och med att man provisoriskt lät bygga om Of2 72-73-57 till 3-delat Of-lok. (Normal dragkrok och buffertar monterades i kortkopplingsänden på Of2 57). Försöket som pågick från oktober 1951 till februari 1952 slog väl ut. Man beslutade sig sedermera, efter ett flera utredningar (beskrivet i elloksboken) att bygga om ett antal Of2-lok till 3-delade lok, senare kallade för Of3.

14 januari 1953 beordrar Maskinbyrån, Verkstadsförman i Malmö, att på ett D-lok med träkorg ta ner gaveldörrarna med dörrkarm och fällbryggor, och skicka dessa till Hvst Notviken för montering på ett Of2-lok.

Det blev Dg 138 som blev ”offret”. Loket togs in på verkstaden den 22 januari 1953 för reparation av motorskador, samtidigt togs gaveldörrarna bort jämte beslag och trösklar. Loket lämnade verkstaden den 28 februari 1953.

Den ena av de två nedtagna gaveldörrarna sattes upp på Of2 66. Lok Of3 65-66-67 lämnade Notviken i augusti 1953.

Då nästa Of3 ska byggas om, 62-63-64, monteras endast trösklar och gångjärn in. Gaveldörren lades i förråd, för senare montering i den händelse att man ville dela på loket och köra det som Of2.

2008 - 2023 års Järnvägshistoriska forum

Godståg, Arvika 1970, bild (Järnväg allmänt)