Makadamtåg. Några spårfrågor

[img]http://www.samlingsportalen.se/all/cgipict-img?Table=050&IMGID=Jvm_KACA00973&Imgnr=1[/img]

[img]http://www.samlingsportalen.se/all/cgipict-img?Table=050&IMGID=Jvm_KACA00972&Imgnr=1[/img]

Gissar att bilderna stammar från 1930-talet. 1938 infördes nämligen fjäderspikbefästning. Tror inte att vanlig rälsspik användes därefter vid anläggning av huvud/dubbelspår. Men det andra spåret saknar underläggsplattor. Har trott att underläggsplattor vid SJ infördes först samtidigt med fjäderspik. Ett undantag var provsträckor med K-befästning som byggdes på 1920-talet, ungefär samtidigt som BJ införde K-befästning som standard.

Men varför sitter inte slutsignalen på sista vagnen?

Bildtext:
Makadamtåg, Malmö.

Anmärkning:
Text på omslag: "Makadamtåg".

Fotograf: Ort/Driftplats Malmö Bandel:
Fototid -- Bolag 201 Kompletterad 2016-10-06

[img]http://www.samlingsportalen.se/all/cgipict-img?Table=050&IMGID=Jvm_KACA00973&Imgnr=1[/img]

[img]http://www.samlingsportalen.se/all/cgipict-img?Table=050&IMGID=Jvm_KACA00972&Imgnr=1[/img]

Gissar att bilderna stammar från 1930-talet. 1938 infördes nämligen fjäderspikbefästning. Tror inte att vanlig rälsspik användes därefter vid anläggning av huvud/dubbelspår. Men det andra spåret saknar underläggsplattor. Har trott att underläggsplattor vid SJ infördes först samtidigt med fjäderspik. Ett undantag var provsträckor med K-befästning som byggdes på 1920-talet, ungefär samtidigt som BJ införde K-befästning som standard.

Men varför sitter inte slutsignalen på sista vagnen?

Bildtext:
Makadamtåg, Malmö.

Anmärkning:
Text på omslag: "Makadamtåg".

Fotograf: Ort/Driftplats Malmö Bandel:
Fototid -- Bolag 201 Kompletterad 2016-10-06

Jag reagerade också på slutsignalen!

Men när jag tittar riktigt noga så tror jag faktiskt att den sitter på främre hörnet på sista vagnen.

Men varför sitter inte slutsignalen på sista vagnen?

Den sitter på sista vagnen, men denna har hållare bara i den ena änden.

Gissar att bilderna stammar från 1930-talet. 1938 infördes nämligen fjäderspikbefästning. Tror inte att vanlig rälsspik användes därefter vid anläggning av huvud/dubbelspår. Men det andra spåret saknar underläggsplattor. Har trott att underläggsplattor vid SJ infördes först samtidigt med fjäderspik. Ett undantag var provsträckor med K-befästning som byggdes på 1920-talet, ungefär samtidigt som BJ införde K-befästning som standard.

Den äldsta SJ ritningen på en underläggsplatta som jag hittat vid en snabbkoll är en ritning på en platta för klämbefästning från 1916. Tidiga ritningar på underläggsplattor för spikbefästning dyker upp 1922. På en ritning från 1931 har underläggsplattan för spikbefästning fått det utförande som den sedan kom att ha.

De första ritningarna relaterade till fjäderspik är daterade 1938 (och den nyaste 1973).

Sedan kan man väl inte vara säker på att det är ett dubbelspårsbygge vi ser, det kan väl vara ett sidospår av något slag? Fram till 60-talet hängde man ju tråd över i princip varenda spår när man elektrifierade.

Enligt SJ 75-årsskrift infördes underläggsplattorna för spikbefästning 1924 i samband med den då nytillkomna rälsmodellen med 43,2 kg vikt per meter. De kunde också användas för 41-kg räler som hade samma fotbredd, 133 mm. Den ursprungliga plattan var nog något mindre än den som använts senare, och som möjligen kan ha tillkommit 1931, som sägs i denna tråd.
Förvisso har man byggt många spår med vanlig spikbefästning och underläggsplattor efter 1938 då fjäderspiken infördes - först i samband med dubbelspårsbyggen på stambanorna. På bilden tycker jag mig se ett makamiseringsarbete på 43-kg-spår med spikbefästning och underläggsplattor. Det är naturligtvis svårt att säga var bilden är tagen. Det är inte säkert att det vänstra spåret utan underläggsplattor ingår i ett dubbelspår. Det kan möjligen ligga i en anslutande sidolinje eller motsvarande.
Sven B

Enligt SJ 75-årsskrift infördes underläggsplattorna för spikbefästning 1924 i samband med den då nytillkomna rälsmodellen med 43,2 kg vikt per meter. De kunde också användas för 41-kg räler som hade samma fotbredd, 133 mm. Den ursprungliga plattan var nog något mindre än den som använts senare, och som möjligen kan ha tillkommit 1931, som sägs i denna tråd.

Det kan mycket väl vara så att underläggsplattorna av modernt snitt kom redan 1924, ritningarna på dessa plattor är omritades på 60-talet, så de går inte att säga från det underlag jag har när de ursprungligen ritades. De som ritningar som finns kvar från den tiden är på lite med udda komponenter.

[img]http://www.samlingsportalen.se/all/cgipict-img?Table=050&IMGID=Jvm_KACA00973&Imgnr=1[/img]

[img]http://www.samlingsportalen.se/all/cgipict-img?Table=050&IMGID=Jvm_KACA00972&Imgnr=1[/img]

Gissar att bilderna stammar från 1930-talet. 1938 infördes nämligen fjäderspikbefästning. Tror inte att vanlig rälsspik användes därefter vid anläggning av huvud/dubbelspår. Men det andra spåret saknar underläggsplattor. Har trott att underläggsplattor vid SJ infördes först samtidigt med fjäderspik. Ett undantag var provsträckor med K-befästning som byggdes på 1920-talet, ungefär samtidigt som BJ införde K-befästning som standard.

Men varför sitter inte slutsignalen på sista vagnen?

Bildtext:
Makadamtåg, Malmö.

Anmärkning:
Text på omslag: "Makadamtåg".

Fotograf: Ort/Driftplats Malmö Bandel:
Fototid -- Bolag 201 Kompletterad 2016-10-06

De med gruspåbyggnad försedda vagnarna är inte det malmvagnar M2/Mas ur serien 15337-15406.
Det syns inte något hål i gavelstödet som de senare M2/Mas hade. De äldre malmvagnarma hade väl bara tre sidoförstärkningar på långsidan.
De behöver ju inte vara överförda till byggnadvagnparken utan bara vara utlånade för bygget.
Är kontaktlednnigsstolparna på nygrusade spåret galvade och de andra målade eller är det ljusförhållanden som ger olika gråton på dem?

Hur länge användes denna konstruktion av påbyggnader, utåtlutande, på Mas-vagnar för ballasttransporter?

Slutet av 60-talet ville man köra pellets i Mas-vagnar. Eftersom pellets har lägre specifik vikt än malm ville man testa tre olika varianter av ombyggnad av korgen. Jag ledde då provkörningar där vi på maalab skulle testa dessa varianter vad gällde gångegenskaper, urspåringsrisker, etc. Intressant är att den valda - och enklaste - lösningen med en rak krage ovanpå befintlig vagnskorg rätt mycket påmminde om påbyggnaden på grusvagnarna.

Slutet av 60-talet ville man köra pellets i Mas-vagnar. Eftersom pellets har lägre specifik vikt än malm ville man testa tre olika varianter av ombyggnad av korgen. Jag ledde då provkörningar där vi på maalab skulle testa dessa varianter vad gällde gångegenskaper, urspåringsrisker, etc. Intressant är att den valda - och enklaste - lösningen med en rak krage ovanpå befintlig vagnskorg rätt mycket påmminde om påbyggnaden på grusvagnarna.

[img]http://i25.photobucket.com/albums/c63/bengts/gsv/Ma/50/1.jpg[/img]

Det var väl endast Mas av 1950 års modell som fick hög påbyggnad?

[IMG]https://i25.photobucket.com/albums/c63/bengts/gsv/Ma/07/a.jpg[/IMG]

LYR tog denna bild i Skåne på äldre Mas-vagnar med tre olika typer av påbyggnad.

Dessa var det, ja. Kul att se bild av dem efter alla år.

2008 - 2023 års Järnvägshistoriska forum

Makadamtåg. Några spårfrågor (Järnväg allmänt)