Jan Sandgren apropå “hjälptorn” (Järnväg allmänt)

av Jöran Johansson ⌂ @, NÖ Småland, onsdag, december 05, 2018, 20:33 (13 dagar sedan)

Ett inlägg tidigare om “ett s.k. hjälptorn” fäste min uppmärksamhet på något som jag inte har stött på tidigare i den formen och funnit den vara rätt intressant. I samband med detta vill jag, innan jag glömmer det, visa på denna länk www.eber.se/torn/jvg/se.htm som jag nyssens stötte på. Där ser man en massa vattentorn för järnvägen. Däribland ser man exempel på det som tydligen, det stod i bildtexten, kallades för hjälptorn i Herrljunga.

Här är några fler:
http://www.samlingsportalen.se/getitem-record?PID=SE_SJM_FG_Jvm_KDAE06860 Storvik
http://www.samlingsportalen.se/getitem-record?PID=SE_SJM_FG_Jvm_KDAE05483 Mjölby
http://www.samlingsportalen.se/getitem-record?PID=SE_SJM_FG_Jvm_KDAA12993 Stavsjö
http://www.samlingsportalen.se/getitem-record?PID=SE_SJM_FG_Jvm_KDAE00882 Stavsjö
http://www.samlingsportalen.se/getitem-record?PID=SE_SJM_FG_Jvm_KADA00383 Nyköping
http://www.samlingsportalen.se/getitem-record?PID=SE_SJM_FG_Jvm_KBAA05453 Vagnhärad
http://www.samlingsportalen.se/getitem-record?PID=SE_SJM_FG_Jvm_KBIA08314 Okänd plats
http://www.eber.se/torn/jvg/se.htm#hallsberg Hallsberg

Flera av dem har cisternerna uppsatta på ganska höga torn i betong http://www.jvmv2.se/forum/index.php?mode=thread&id=212793 . Om man tittar på stommen så har man lagt ner en hyfsad möda på de triangulära voterna (trianglarna i hörnen) samt de böjda undersidorna på utkragningarna där uppe. De fyra benen lutar och avstyvningarna (de horisontella) halvvägs upp lutar (i sidled) svagt i samma grad. Voterna är inte heller i samma liv som pelarna. Allt detta krånglar till utsättningen och bygge av formarna. Allt följer med benens lutning. Jag tycker att det ger ett ganska elegant intryck. Men dyrt och jobbig produktion, särskilt där det krävs svängda formar.

Flera frågeställningar kan man få fram här.

Varför byggdes dessa torn med så påkostad utformning och därmed dyrare byggkostnader? Att många förfaller nu beror ju på nerläggningar och upphörd ångdrift. Vilka var bevekelsegrunderna för deras tillkomst? Var det Andra världskriget, eller det Första, som triggade det hela? Byggdes betongtornen enbart för kriget/krigen? Var det långa sträckor mellan de ordinarie vattentagningsorterna? Kraftiga stigningar i närheten? Under kriget gick många turer med kopplade lok som väl krävde mer vatten. Andra, mer etablerade orter som Älmhult, kanske ansågs ha otillräcklig eller otillförlitlig kapacitet. I Storuman, som jag kommer från, skulle man för tysktågen ha två koleldade lok tillgängliga. Det dög inte att de drogs med vedeldade lok. Storuman hade inget liknande torn.

Således en hel mängd frågor. Man kan tro att det var en större kampanj för att få fram betongtornen som borde vara dokumenterad på något vis. Vilka stod för konstruktionen av tornen? Att många torn är rätt höga beror väl på “”platta omständigheter”” på respektive ort.

Som gammal betongkille ser jag det som en udda företeelse som gärna får förklaras av insatta personer. Jag har inga möjligheter att rota i detta, men visst vore det intressant om någon kunde forska lite i arkiven efter spår (!) från aktiviteterna kring dessa vattentorn med sina eleganta ben.

Då jag tidigare inte har funderat särskilt mycket kring vattentagningsanordningarna är mina tankar inte särskilt genomtänkta och därför kanske inte särskilt relevanta.

Jag tackar på förhand för eventuella svar eller andra rektioner.

Hälsningar
Jan Sandgren

--
www.banvakt.se

Jan Sandgren apropå “hjälptorn”

av JYT @, onsdag, december 05, 2018, 21:37 (13 dagar sedan) @ Jöran Johansson

Instämmer med föregående!

Som verksam i processindustri där jag sett många betongtillbyggen & privat erfarenhet blev jag förvånad över att tidiga betongkonstruktioner kunde vara så moderna i stil & kvalitet på utförande. Sannerligen ingen samtida sparstenstrave med blank ytputs! Detta gjort kanske genom manuell blandning med skyffel på flak och utan böjbara formplyfor, utan skruvdragare, vibratorer & sticksågar/borrmaskiner för div form-urtag.
Fallskyddsselar, skyddsskor & hjälm vågar man i dagens "trygghets" inte fundera på.

Kan benen ha gjutits liggande i par och med anslutningsförberedda socklar nertill & dito formar upptill ha gjutits ihop stående?
I så fall kanske man (på någon fabrik) lättare kunnat packa betongen med någon maskin som vibbade formen/formbordet?
Släpa, lyfta & resa tunga element har man ju kunnat i årtusenden.
Som sagt vad låg bakom sådan konstruktionsmöda, bör väl inte ha skett utan dokumentation/upphandlingsdokument!

Jan Sandgren apropå “hjälptorn”

av Thomas Tell @, Vallentuna, onsdag, december 05, 2018, 21:50 (13 dagar sedan) @ Jöran Johansson

http://www.samlingsportalen.se/getitem-record?PID=SE_SJM_FG_Jvm_KBIA08314 Okänd plats
http://www.eber.se/torn/jvg/se.htm#hallsberg Hallsberg

Okänd plats är väl Vaggeryd vilket syns längre upp på "Hallsbergssidan".
/tell

Jan Sandgren apropå “hjälptorn”

av -RB- @, torsdag, december 06, 2018, 02:54 (13 dagar sedan) @ Thomas Tell

Enl "Svenska lok" är det Halmstad ca 1940 (foton från samlingsportalen):

https://www.svenska-lok.se/damp_solo.php?s=313&lokid=2105

och på samlingsportalen ca 1922 (samma bilder) :

http://www.samlingsportalen.se/getitem-record?PID=SE_SJM_FG_Jvm_KAGC00149
och
http://www.samlingsportalen.se/getitem-record?PID=SE_SJM_FG_Jvm_KAGC00145

Vet inte om Halmstad är korrekt ej heller vilket årtal som stämmmer .

mvh -RB-

Jan Sandgren apropå “hjälptorn”

av Thomas Tell @, Vallentuna, torsdag, december 06, 2018, 10:59 (12 dagar sedan) @ -RB-

Eftersom Halmstad inte har ett sådant torn och det är ett HNJ-lok på bilderna samt att Vaggeryd har/hade ett sådant torn måste det vara Vaggeryd.
/tell

Jan Sandgren apropå “hjälptorn”

av Anders Sandgren @, Länna/Drevviken, torsdag, december 06, 2018, 11:38 (12 dagar sedan) @ Thomas Tell

Det är väl det man ser på Jvm,KAFR00974 långt bort vid utfarten på vänster sida.

Var det inte så att en del stationer tog vatten från de kommunala vattenverk som fanns och att när tendrarna belv större så fanns det anledning att ha ett buffert-torn för att snabba på vattentagningen. Så sker ju i Nynäsgård också där vattentanken i lokstallet påfylls inför vattentagningarna,

Jämför även med bilden från Nässjö på 20-talet, Jvm,KDAJ10424

Jan Sandgren apropå “hjälptorn”

av Lennart Fransson @, torsdag, december 06, 2018, 11:48 (12 dagar sedan) @ Anders Sandgren

Det är väl det man ser på Jvm,KAFR00974 långt bort vid utfarten på vänster sida.

Ja, något 100-tal meter bortom stationshuset. Vad jag vet står tornet kvar.


Var det inte så att en del stationer tog vatten från de kommunala vattenverk som fanns och att när tendrarna belv större så fanns det anledning att ha ett buffert-torn för att snabba på vattentagningen. Så sker ju i Nynäsgård också där vattentanken i lokstallet påfylls inför vattentagningarna,

Jämför även med bilden från Nässjö på 20-talet, Jvm,KDAJ10424

Vattentorn i Vaggeryd

av Olof W @, torsdag, december 06, 2018, 13:07 (12 dagar sedan) @ Lennart Fransson

Det är väl det man ser på Jvm,KAFR00974 långt bort vid utfarten på vänster sida.


Ja, något 100-tal meter bortom stationshuset. Vad jag vet står tornet kvar.

Om ingen har rivet det i höst så står det kvar.

/Olof

Jan Sandgren apropå “hjälptorn”

av Micke Carlsson @, söndag, december 09, 2018, 10:07 (9 dagar sedan) @ Anders Sandgren

Nynäsgårds torn fylldes förr från egen brunn rakt under tornet. Det går en mycket rik vattenåder mitt under torndelen av byggnaden, något man snabbt erfar om man får idén att gräva i backen i närheten. Det har aldrig funnits anordningar för fyllning av tornet med stadsvatten innan museitiden. Ångpanna finns men fungerande pump och brunn saknas i dagsläget, därav detta moderna komplement.

Jan Sandgren apropå “hjälptorn”

av PeO @, torsdag, december 06, 2018, 11:45 (12 dagar sedan) @ Thomas Tell

Eftersom Halmstad inte har ett sådant torn och det är ett HNJ-lok på bilderna samt att Vaggeryd har/hade ett sådant torn måste det vara Vaggeryd.
/tell

Samlingsportalen igen, en bild från Vaggeryd 19960221 Jvm.KDAA08826:
[image]

“hjälptorn” Mjölby

av Thomas Tell @, Vallentuna, onsdag, december 05, 2018, 22:04 (13 dagar sedan) @ Jöran Johansson

http://www.samlingsportalen.se/getitem-record?PID=SE_SJM_FG_Jvm_KDAE05483 Mjölby

Huset i bakgrunden är Lagmansgatan 22 vilket finns kvar i dag. Vattentornet stod alltså strax söder om stationshuset.
/tell

När byggdes dessa vattentorn?

av Olof W @, onsdag, december 05, 2018, 22:33 (13 dagar sedan) @ Jöran Johansson

http://www.samlingsportalen.se/getitem-record?PID=SE_SJM_FG_Jvm_KDAE05483 Mjölby
http://www.samlingsportalen.se/getitem-record?PID=SE_SJM_FG_Jvm_KDAA12993 Stavsjö
http://www.samlingsportalen.se/getitem-record?PID=SE_SJM_FG_Jvm_KDAE00882 Stavsjö
http://www.samlingsportalen.se/getitem-record?PID=SE_SJM_FG_Jvm_KBAA05453 Vagnhärad
http://www.samlingsportalen.se/getitem-record?PID=SE_SJM_FG_Jvm_KBIA08314 Okänd plats

Om man tittar på bilderna så verkar alla vara torn av samma typ förutom tornen i Storvik och Nyköping. Om man koncentrerar sig på de torn som är lika så uppstår frågan när denna standardtyp byggdes. Om man vet när standardtypen användes är det mycket lättare att börja leta material om bakgrund och konstruktion.

Enligt Malte Ljunggrens bok Sveriges lokstationer så fick Vaggeryd ett fristående vattentorn 1879. Enligt Leanders bok om HNJ uppfördes vattentornet 1895. Båda uppgifterna kan vara korrekta om det nuvarande vattentornet ersatte ett tidigare.

Tyvärr har jag inte hittat några uppgifter om när de andra vattentornen byggdes. Kan någon komplettera?

/Olof

Jan Sandgren apropå “hjälptorn”

av Micke Carlsson @, onsdag, december 05, 2018, 23:53 (13 dagar sedan) @ Jöran Johansson

SJ genomgick ju ett teknikgenerationsskifte från 1910-talet då den nya "standard" som gav oss B, E, F osv-lok med större dragkraft, större förråd och därmed ökade krav på kapaciteten hos depåerna. Det förklarar att dessa torn m m byggs i större antal vid just den här tiden.

Att de utförs så omsorgsfullt tror jag man ska tolka som ett uttryck för den "status" ett statsbanebygge "borde" nå upp till vid de här tiden. Självklart bygger SJ något som leder vägen framåt och som tjänar som förebild för samhället när man väl bygger. Visst har man viss omsorg om kostnader, men man bygger inte skit, man bygger saker att vara stolt över. Byggnaden representerar något till någon del, lika mycket som den fyller en funktion. X2000 är den sista produkten av den andan.

Lägg märke till hur Vaggerydstornet inte alls har samma värden representerade och i bästa fall delvis kan betraktas som en halvt genomförd imitation av ett i jämförelse ståtligt och "väl-arktiekterat" SJ-torn.

RSS-feed av trådar
powered by my little forum