En bortglömd järnvägsbok (Järnväg allmänt)

av Kjell Aghult, Saturday, December 08, 2018, 11:28 (1938 dagar sedan)

Jag menar Thor Brunius´ "Svenska Järnvägarnas Arbetsgivarförening 1906-1945". En organisation som stod nära Svenska Järnvägsföreningen (= dagens Tågoperatörerna). Med delvis gemensamt kansli.

Boken är enda känd totalkälla av uppdelningen i privatbanornas fem lönegrupper, I - V. Och bara vid tidpunkten 1919-01-01. Man avlönades efter bolagets räntabilitet och omflyttningar i grupperna förkom då och då.

Av då 105 föreningsmedlemmar var 22 i grp I, 15 i grp II, 50 i grp III, 10 i grp IV och 8 i grp
V. Lönespannet grp I - V var ca 20 %, avståndet grp I <> SJ nämns dock aldrig. Till grp I hörde
förstås GDG- och TGOJ-banorna, SWB, HNJ etc. Men också skånebanorna CHJ, HHJ, L&HJ, MYJ och YEJ. i grp V fanns bara ölandsbolagen, HSFJ, HKJ, KlRJ, LKSJ och SAJ. Några bolag var då inte medlemmar, t ex AOJ, BLJ och SlRJ. Och några gick med tiden ur, t ex NAEJ och NsHJ.

Efter 30-talskrisens slut ville man söka förhandla upp de nio bästa banorna till SJ-nivå -
deras ekonomi ansågs tåla det. De var GDG- och TGOJ-banorna, SWB, HNJ, NOJ och VBHJ.
Förstatligandebeslutet 1939 avslutade dock det mesta. Specialfallet TGOJ löstes med 1953 års koordinationsavtal med Staten.

Mitt tillägg: På 60-talet hade lönegrupperna krympts till två, ca 10 resp 20 % under SJ. I den
sista fanns bara nedläggningsfallen BLJ och DONJ. Tidigt 70-tal ansåg dåvarande SAF att järnvägsgruppen blivit för liten föe eget förbund. SJAF upplöstes och medlemmarna omplacerades
till SAF allmänna grupp.

Boken finns på några bibliotek och kan givetvis fjärrlånas.

En bortglömd järnvägsbok

av Sven Bårström, Saturday, December 08, 2018, 12:21 (1938 dagar sedan) @ Kjell Aghult

Det tycks vara en intressant källa för information och till funderingar.
Jag noterar - av helt personlig känsla med tillfredsställelse(!) - att VBHJ ansågs ha ekonomi för att bära lönenivåer motsvarande SJ:s. Jag märker också med viss förvåning att NOJ också skulle klara dessa. HNJ förstår man nog bättre.
Där ser man.
Sven B

En bortglömd järnvägsbok

av Kjell Aghult, Saturday, December 08, 2018, 15:14 (1938 dagar sedan) @ Sven Bårström

....Jag märker också med viss förvåning att NOJ också skulle klara dessa.....

Enligt "Svenska Järnvägsföreningen 1945" tycks NOJ haft god ekonomi. Under referensperioden 1926 - 1943 hade bolaget varje år delat ut på aktierna. Med lägst 3 % under krisåren 1932 och
1933. En tid då landets flesta järnvägsbolag suttit trångt ekonomiskt.

En bortglömd järnvägsbok (II)

av Kjell Aghult, Saturday, December 08, 2018, 14:54 (1938 dagar sedan) @ Kjell Aghult

".... i grp V fanns bara ölandsbolagen, HSFJ, HKJ, KlRJ, LKSJ och SAJ...."
Jag glömde VSBJ (Annars blir de inte åtta).

Betalade inte RB vid starten 1972 bara viss procent av SJ-beloppen?

Enligt en dansk järnvägsman 2001 använde de danska privatbanorna då samma lönetabell
som DSB. Men tjänsterna var inplacerade i lägre lönegrader.

En bortglömd järnvägsbok (II) -- RB-löner på 1970-talet

av Ulf Pålsson, Sunday, December 09, 2018, 22:11 (1937 dagar sedan) @ Kjell Aghult

- - ->
Betalade inte RB vid starten 1972 bara viss procent av SJ-beloppen?

Nej, när Järnvägs AB Roslagsbanan bildades 1 april 1972 tecknades ett hängavtal som innebar att personalen i princip hade samma löner (lönegrader) som motsvarande personal vid Statens järnvägar. Det var faktiskt tvärtom så att RB betalade bättre lön. För att locka personal att stanna kvar vid Roslagsbanan när bolaget bildades (och därmed alltså lämna Statens järnvägar), inrättades fler tjänster med högre lönegrad. Jag vet inte riktigt hur det var på förarsidan, men på konduktörssidan befordrades alla som gick på fast lista som tågbefälhavare till tågmästare. Vikarier och ej tbfh-utbildade hjälpkonduktörer ("pjattar"[i][/i]) hade dock den dåliga och långsamma befordringsgången 1A (vikariat på tm-turer för dem som hade tbfh-utbildning gav dock förstås vikariatstillägg). Efter ett antal år slopades tbfh-tjänstgöringen, men då fick alla konduktörer som var växlingsutbildade (och som inte hade hunnit bli tågmästare) den betydligt gynnsammare befordringsgången 1C, som vid Statens järnvägar var avsedd för växlingspersonal.

För folk på fast lista i s.k. expeditionstjänst (tågklarerare, personalfördelare m.m.) var det ingen reglerad befordringsgång, men jag har ändå uppfattningen att facken lyckades hålla uppe lönegraderna för dessa jobb på hyfsad nivå, väl i höjd med vad SJ betalade. För egen del blev jag, som var tkl-vikarie med tjänsten järnvägsexpeditör i expeditionstjänst (jxpe) och placering i Djursholms Ösby i bg 1A, "omsprungen" av de växlingsutbildade konduktörerna när de fick bg 1C (som jag beskrev ovan). Jag klagade både hos facket och hos företaget, för jag tyckte nog att mitt tågklarerarjobb var väl så kvalificerat som jobbet som växlingsutbildad konduktör. Det gav faktiskt utdelning: En tjänst som förste järnvägsexpeditör (fjxp) kunde jag som vikarie inte få, men det fanns en tågmästartjänst "över", och den fick jag, trots att jag jobbade heltid som tkl. Det är kul att ha varit historiens enda tågmästare med placering i Djursholms Ösby!

Detta system fanns vad jag minns kvar tills jag 1982 slutade vid RB (som då hade blivit Storstockholm Lokaltrafiks järnvägar, SLJ), och vad som därefter har hänt lönemässigt på Roslagsbanan har jag ingen koll på.

En bortglömd järnvägsbok

av Stefan Skoglund, Saturday, December 08, 2018, 17:06 (1938 dagar sedan) @ Kjell Aghult

Jag menar Thor Brunius´ "Svenska Järnvägarnas Arbetsgivarförening 1906-1945". En organisation som stod nära Svenska Järnvägsföreningen (= dagens Tågoperatörerna). Med delvis gemensamt kansli.

Boken är enda känd totalkälla av uppdelningen i privatbanornas fem lönegrupper, I - V. Och bara vid tidpunkten 1919-01-01. Man avlönades efter bolagets räntabilitet och omflyttningar i grupperna förkom då och då.

Av då 105 föreningsmedlemmar var 22 i grp I, 15 i grp II, 50 i grp III, 10 i grp IV och 8 i grp
V. Lönespannet grp I - V var ca 20 %, avståndet grp I <> SJ nämns dock aldrig. Till grp I hörde
förstås GDG- och TGOJ-banorna, SWB, HNJ etc. Men också skånebanorna CHJ, HHJ, L&HJ, MYJ och YEJ. i grp V fanns bara ölandsbolagen, HSFJ, HKJ, KlRJ, LKSJ och SAJ. Några bolag var då inte medlemmar, t ex AOJ, BLJ och SlRJ. Och några gick med tiden ur, t ex NAEJ och NsHJ.

Efter 30-talskrisens slut ville man söka förhandla upp de nio bästa banorna till SJ-nivå -
deras ekonomi ansågs tåla det. De var GDG- och TGOJ-banorna, SWB, HNJ, NOJ och VBHJ.
Förstatligandebeslutet 1939 avslutade dock det mesta. Specialfallet TGOJ löstes med 1953 års koordinationsavtal med Staten.

Mitt tillägg: På 60-talet hade lönegrupperna krympts till två, ca 10 resp 20 % under SJ. I den
sista fanns bara nedläggningsfallen BLJ och DONJ. Tidigt 70-tal ansåg dåvarande SAF att järnvägsgruppen blivit för liten föe eget förbund. SJAF upplöstes och medlemmarna omplacerades
till SAF allmänna grupp.

Boken finns på några bibliotek och kan givetvis fjärrlånas.

Hmmm, den finns på Chalmers men inte UB i Göteborg.
Är det så att Chalmers har fått det pliktexemplar som UB skulle ha haft ?

KB har ett pliktexemplar (verkar det som ...)

En bortglömd järnvägsbok

av Ola Almquist, Saturday, December 08, 2018, 18:13 (1938 dagar sedan) @ Stefan Skoglund


Boken finns på några bibliotek och kan givetvis fjärrlånas.


Hmmm, den finns på Chalmers men inte UB i Göteborg.
Är det så att Chalmers har fått det pliktexemplar som UB skulle ha haft ?

KB har ett pliktexemplar (verkar det som ...)

Vad stod det i lagen 1945? Göteborgs universitetsbibliotek skapades först 1961 (universitetet 1954).

M.v.h.
Ola

En bortglömd järnvägsbok

av Stefan Skoglund, Saturday, December 08, 2018, 18:27 (1938 dagar sedan) @ Ola Almquist


Boken finns på några bibliotek och kan givetvis fjärrlånas.


Hmmm, den finns på Chalmers men inte UB i Göteborg.
Är det så att Chalmers har fått det pliktexemplar som UB skulle ha haft ?

KB har ett pliktexemplar (verkar det som ...)


Vad stod det i lagen 1945? Göteborgs universitetsbibliotek skapades först 1961 (universitetet 1954).

M.v.h.
Ola

Då ... hmm vilka kan tänkas ha haft pliktexemplar då .. jo det lär nog vara enbart KB. :-)

En bortglömd järnvägsbok

av Jonny Saljefeldt, Saturday, December 08, 2018, 19:05 (1938 dagar sedan) @ Stefan Skoglund

Då ... hmm vilka kan tänkas ha haft pliktexemplar då .. jo det lär nog vara enbart KB. :-)

[link=https://www.ub.lu.se/samlingar/svenskt-tryck]Universitetsbiblioteket[/link] i Lund?

En bortglömd järnvägsbok

av Lennart Petersen, Saturday, December 08, 2018, 19:34 (1938 dagar sedan) @ Stefan Skoglund


Boken finns på några bibliotek och kan givetvis fjärrlånas.


Hmmm, den finns på Chalmers men inte UB i Göteborg.
Är det så att Chalmers har fått det pliktexemplar som UB skulle ha haft ?

KB har ett pliktexemplar (verkar det som ...)


Vad stod det i lagen 1945? Göteborgs universitetsbibliotek skapades först 1961 (universitetet 1954).

M.v.h.
Ola


Då ... hmm vilka kan tänkas ha haft pliktexemplar då .. jo det lär nog vara enbart KB. :-)

Vad jag tror mig minnas från skolan, nu för mer än 50år sedan, var att det skulle skickas pliktexemplar till KB , Lund och Uppsala.
Samma när jag började på posten, det här var en av de saker som gick portofritt på den tiden. Numera är det mottagaren som betalar ,portonumret är hemligt kanske för att vem som helst inte ska skicka vad somhelst. Sedan har det utvidgats till fler bibliotek och KB ska ha två ex.

Pliktexemplar

av Olof W, Saturday, December 08, 2018, 19:13 (1938 dagar sedan) @ Stefan Skoglund

Enligt en bibliotekskunnig källa så skall pliktexemplar idag skickas till KB (Kungliga Biblioteket), UB (Lunds Universitetsbibliotek) och universitetsbiblioteket i Göteborg.

Skillnaden är att medan KB och UB av plikt måste spara på allt som kommer in så kan biblioteket i Göteborg själv bestämma vad som skall sparas.

/Olof

Pliktexemplar

av Stefan Skoglund, Saturday, December 08, 2018, 20:33 (1938 dagar sedan) @ Olof W

Enligt en bibliotekskunnig källa så skall pliktexemplar idag skickas till KB (Kungliga Biblioteket), UB (Lunds Universitetsbibliotek) och universitetsbiblioteket i Göteborg.

Skillnaden är att medan KB och UB av plikt måste spara på allt som kommer in så kan biblioteket i Göteborg själv bestämma vad som skall sparas.

/Olof

En del av introduktionen hos ub i göteborg till hur man söker och vad som finns var
att tryckerierna skickar pliktexemplar till kb, lund och göteborg inklusive
allt reklamtryck. Göteborg slänger mycket av reklamtrycket efter att ha
lagt undan ett visst material. Deras exempel var IKEA:katalogen , där
sparar ub i göteborg en om året medans KB och Lund sparar allt.

Hade dock för mig att även umeå har pliktexemplar....

edit
det har de liksom uppsala, stockholm och linköping

Pliktexemplar

av Lennart Petersen, Saturday, December 08, 2018, 20:55 (1938 dagar sedan) @ Stefan Skoglund

Enligt en bibliotekskunnig källa så skall pliktexemplar idag skickas till KB (Kungliga Biblioteket), UB (Lunds Universitetsbibliotek) och universitetsbiblioteket i Göteborg.

Skillnaden är att medan KB och UB av plikt måste spara på allt som kommer in så kan biblioteket i Göteborg själv bestämma vad som skall sparas.

/Olof


En del av introduktionen hos ub i göteborg till hur man söker och vad som finns var
att tryckerierna skickar pliktexemplar till kb, lund och göteborg inklusive
allt reklamtryck. Göteborg slänger mycket av reklamtrycket efter att ha
lagt undan ett visst material. Deras exempel var IKEA:katalogen , där
sparar ub i göteborg en om året medans KB och Lund sparar allt.

Hade dock för mig att även umeå har pliktexemplar....

edit
det har de liksom uppsala, stockholm och linköping

Den som vill gräva ned sig i detaljer kan junläsa lagen om pliktexemplar 1993:1392. Den är rätt snårig och omfattande och harbdessutom ändrats med ett antall tillägg och det är då främst den dogitaliserade världen som nu gör bevarandet komplicerat.
Men riktigt förenklat brukar man säga att KB får huvudexemplaret och Lund får ett reservexemplar. Övriga avgör själva vad som är värt att bevara.

Pliktexemplar

av vetendel, Saturday, December 08, 2018, 20:57 (1938 dagar sedan) @ Stefan Skoglund

Helt okänd är boken inte. Jag köpte mitt exemplar i antikvariat 1976 for 10 kr.

En god historia om pliktexemplar är följande:

Ett exemplar skulle sändas till Justitiedepartementet, troligen för att formellt granskas för tryckfrihetsbrott.

När Umeå Universitet kom till, bestämdes det att Justitiedepartementet efter granskning skulle sända sitt exemplar till Umeå, för att man inte skulle behöva utöka antalet pliktexemplar.

Efter en tid klagade man från Umeå. Det tog lång tid innan böckerna kom, och de var ofta slitna och fläckade. Man misstänkte att de på departementet inofficiellt användes som läsecirkelsböcker!

Pliktexemplar

av Gunnar Olson, Saturday, December 08, 2018, 23:35 (1937 dagar sedan) @ vetendel

Helt okänd är boken inte. Jag köpte mitt exemplar i antikvariat 1976 for 10 kr.

En god historia om pliktexemplar är följande:

Ett exemplar skulle sändas till Justitiedepartementet, troligen för att formellt granskas för tryckfrihetsbrott.

Var det verkligen justitiedepartemenetet? Jag tycker det borde ligga närmare till hands med Justitiekanslersämbetet?


När Umeå Universitet kom till, bestämdes det att Justitiedepartementet efter granskning skulle sända sitt exemplar till Umeå, för att man inte skulle behöva utöka antalet pliktexemplar.

Efter en tid klagade man från Umeå. Det tog lång tid innan böckerna kom, och de var ofta slitna och fläckade. Man misstänkte att de på departementet inofficiellt användes som läsecirkelsböcker!

Pliktexemplar

av Klas Blomberg, Sunday, December 09, 2018, 19:42 (1937 dagar sedan) @ vetendel

Nu är vi väldigt off-topic - men det bestämdes att det skulle finnas ett pliktexemplarsbibliotek i Norrland, och frågan var om det skulle bli Umeå eller Östersund. Valet föll på Umeå stadsbibliotek, och sedan kom det norrländska universitetet att etableras i Umeå eftersom man kunde överföra Umeås pliktexemplar till det nystartade universitetet

Pliktexemplar

av Stefan Skoglund, Monday, December 10, 2018, 13:21 (1936 dagar sedan) @ Klas Blomberg

Inte riktigt.

Jag tror inte att det är alla här som vet vad som kan hittas via KB eller i Riksarkiven
och eller var något kan finnas om KB inte har det.

Tipset om Riksdagsbiblioteket i tråden om malmslättskommissionen var nyttigt.

Pliktexemplar

av Lennart Petersen, Monday, December 10, 2018, 15:56 (1936 dagar sedan) @ Stefan Skoglund

Inte riktigt.

Jag tror inte att det är alla här som vet vad som kan hittas via KB eller i Riksarkiven
och eller var något kan finnas om KB inte har det.

Tipset om Riksdagsbiblioteket i tråden om malmslättskommissionen var nyttigt.

Jag tycker att libris.kb.se brukar vara bra för att leta böcker och även för att se på vilka bibliotek de finns.

Pliktexemplar

av Klas Blomberg, Monday, December 10, 2018, 17:37 (1936 dagar sedan) @ Lennart Petersen

Libris är långtifrån heltäckande, särskilt när det gäller äldre samlingar.

Jo, jag råkar ha viss inside information eftersom jag är driftsansvarig på ett Librisregistrerande bibliotek.....

Pliktexemplar

av Lennart Petersen, Tuesday, December 11, 2018, 03:23 (1935 dagar sedan) @ Klas Blomberg

Libris är långtifrån heltäckande, särskilt när det gäller äldre samlingar.

Jo, jag råkar ha viss inside information eftersom jag är driftsansvarig på ett Librisregistrerande bibliotek.....

Brukar i vart fall räcka för mina behov och det var ämnat som ett tips på var man kan leta. Men du har kanske något som är ännu bättre ?
Hur som helst så finns boken som nämns i trådstarten i libris och det listas 6 exemplar på några bibliotek.

Pliktexemplar

av Stefan Skoglund, Tuesday, December 11, 2018, 13:12 (1935 dagar sedan) @ Lennart Petersen

Libris är långtifrån heltäckande, särskilt när det gäller äldre samlingar.

Jo, jag råkar ha viss inside information eftersom jag är driftsansvarig på ett Librisregistrerande bibliotek.....


Brukar i vart fall räcka för mina behov och det var ämnat som ett tips på var man kan leta. Men du har kanske något som är ännu bättre ?
Hur som helst så finns boken som nämns i trådstarten i libris och det listas 6 exemplar på några bibliotek.

Jag letade efter järnvägsbolagsföreningsboken, tittade via libris
som sade att boken endast fanns på chalmers, kb och i lund.

Lade ett fjärrlån som inte blev godkänt.
Fick beskedet att jag skulle titta i fram till 1957-samlingen, där finns den.

Vilket den gjorde så nu är den beställd och jag kommer att hämta den någon dag i veckan.
Många av de gamla registerkorten är fotograferade och möjliga att söka i via nätet
men inte allt.
Undras om inte malmslättskommissionen betänkande finns nere i magasinet...

En hel del av det äldre materialet vid UB i Gbg är inte inregistrerat i libris.

Pröva: [link=http://ipac.ub.gu.se/katalog1957/ipac/SearchForm.jsp]http://ipac.ub.gu.se/katalog1957/ipac/SearchForm.jsp[/link]