Torsås, in och utfart mot Bergkvara, utfart Karlskrona 1965 (Bana)

av Ulfe, Wednesday, December 19, 2018, 08:53 (1953 dagar sedan)

De sista linjebilderna från Torsås innan min bror åkte vidare till Karlskrona.
Länk till flygbild Torsås 1960 här. https://kartbild.com/#16/56.4113/16.0029

[image]

[image]
Här syns de båda lokstallen från baksidan, bild från andra hållet finns här.
https://banvakt.se/gullberna-torsas/torsas/


[image]

[image]

Alla linjebilder från Berga till Torsås finns samlade här om nån är intresserad.
http://jarnvagsfoton.bloggplatsen.se/

Torsås, in och utfart mot Bergkvara, utfart Karlskrona 1965

av montfrooij, Wednesday, December 19, 2018, 09:57 (1953 dagar sedan) @ Ulfe

Wonderful images!

KTsJ - Lokstall

av Peter A, Wednesday, December 19, 2018, 10:41 (1952 dagar sedan) @ Ulfe

Tack för dessa underbara bilder ni förser oss med. Du har möjligen inte någon mer bild på KTsJ-lokstallet till höger på bilden? Jag har aldrig tidigare sett en färgbild på stallet, och har därför alltid trott att det varit vitt.

/Peter

[image]
Här syns de båda lokstallen från baksidan, bild från andra hållet finns här.
https://banvakt.se/gullberna-torsas/torsas/

KTsJ - Lokstall+bild

av Ulfe, Wednesday, December 19, 2018, 11:58 (1952 dagar sedan) @ Peter A

En bild från andra hållet.

[image]

Torsås, lokstall 1067mm, bild

av Ulfe, Wednesday, December 19, 2018, 12:11 (1952 dagar sedan) @ Ulfe

Här en bild på det andra lokstallet.

[image]

KTsJ - Lokstall+bild

av Krister P, Friday, December 21, 2018, 15:05 (1950 dagar sedan) @ Ulfe

KTsJ lokstall med Gp 3042 år 1965.
Efter banans nedläggning stod loket utomhus vid Kalmar Södra innan det flyttades till lokstallet i Rockneby när det blev ledigt efter att Gp 3132 hade hämtats till ULJ. Därefter blev det Växjö lokstall sedan AGJ och slutligen Västervik lokstall.
Foto: Bo Herzman.

[image]

Torsås, in och utfart mot Bergkvara, utfart Karlskrona 1965

av Per Ljungberg, Thursday, December 20, 2018, 08:24 (1952 dagar sedan) @ Ulfe

På nedersta bilden visas hur man förr satte upp stängsel utmed banorna. Stolparna var ofta gamla spräckta slipers och trådarna av galvaniserad spiralvriden plattjärn.

Torsås, in och utfart mot Bergkvara, utfart Karlskrona 1965

av Tkl (liten Stn)., Friday, December 21, 2018, 23:03 (1950 dagar sedan) @ Ulfe

De sista linjebilderna från Torsås innan min bror åkte vidare till Karlskrona.
Länk till flygbild Torsås 1960 här. https://kartbild.com/#16/56.4113/16.0029

[image]

[image]
Här syns de båda lokstallen från baksidan, bild från andra hållet finns här.
https://banvakt.se/gullberna-torsas/torsas/


[image]

[image]

Alla linjebilder från Berga till Torsås finns samlade här om nån är intresserad.
http://jarnvagsfoton.bloggplatsen.se/

Stort tack för Dina bilder.

Med tanke på utfartsbilden från Torsås mot Karlskrona - hur vanligt var det på smalspårsnätet (891/1067) med både infartssignal och utfartssignal med ljussignaler? Vilka stationer (driftplatser) hade elektriskt (från ställverk) omläggbara växlar?

Torsås, - - -1965 -- huvudljussignalerna

av Ulf Pålsson, Wednesday, December 26, 2018, 11:17 (1945 dagar sedan) @ Tkl (liten Stn).

[image]

[image]

- - -

Med tanke på utfartsbilden från Torsås mot Karlskrona - hur vanligt var det på smalspårsnätet (891/1067) med både infartssignal och utfartssignal med ljussignaler? Vilka stationer (driftplatser) hade elektriskt (från ställverk) omläggbara växlar?

Inte något direkt svar på dina frågor, men några kommentarer i ämnet:

Det var först med 1959 års säo som SJ införde principen om konsekvent hastighetssignalering i infartssignaler, vilken bl.a. innebar att "kör varsamt" ('två gröna', eller 'två vingar i semafor) skulle visas om det fanns växelkurva i tågvägen eller om 30 km/h (40 km/h på normalspår) krävdes av någon annan anledning, t.ex. att växlarna var oförreglade (d.v.s. inte hade växellägena kontrollerade i körsignal från infartssignalen). Enligt äldre princip visades bara 'en grön' (eller 'en vinge') i infartssignal om alla tågvägar krävde 30 (40) km/h på grund av avsaknad av förregling'. Hastighetsbegränsningen angavs för föraren genom att det i tjänstetidtabellen angavs en "klump" på masten för den semaforsymbol med en vinge som visade att "en grön" ("en vinge") skulle visas från infartssignalen.

Här i Torsås, 1965, visas bara 'en grön' från infartssignalerna från Brömsebro och från Bergkvara, trots att det (väl) är uppenbart att åtminstone någon tågväg måste ha haft hastighetsbegränsning till 30 km/h. Det tyder på att Torsås inte hade något ställverk alls, utan att alla växlar var oförreglade och bara var låsta med hänglås eller ersättande s.k. K12-lås.

1959 års principändring till hastighetssignalering kom uppenbarligen inte att bli genomförd i Torsås; stationen lades ju helt ned senare under 1965. (På andra banor tog det tid att genomföra principändringen, som inte var genomförd förrän någon gång ganska långt in på 1960-talet. Torsås var naturligtvis inte prioriterat, eftersom f.d. ÖBlJ och KTsJ skulle läggas ner. Kanske blev stationerna på dessa banor de sista med huvudljussignaler med äldre signaleringsprincip?)

Men varför huvudljussignaler i Torsås? Min gissning: Vid förstatligandet på 1940-talet fanns det gamla mekaniska signaler som infartssignaler (semaforer eller skivsignaler), som krävde manövrering på plats av utsänd stationskarl. SJ rationaliserade och bytte ut dem mot huvudljussignaler som kunde manövreras av tågklareraren själv från ställare vid stationshuset, men utbytet innebar inte införande av något ställverk.

Och så är det där med utfartssignalen mot Brömsebro. Den är det klurigt med: Stationer av Torsås typ hade i allmänhet inte utfartssignaler "för sin egen skull" (det fanns ju t.ex. inte alls några genomfartståg vars stoppande skulle ha underlättats något av en utfartssignal), utan skälet måste ha varit något annat. Här gissar jag igen: Utfartssignalen kan ha funnits för att förregla växlarna vid en eller flera följande lastplats(er). Fram till nästa station Brömsebro fanns Dynekärr och Norra Tång på c:a 3 resp. 7 km avstånd. De kan tidigare ha haft egna gamla mekaniska anläggningar, som har bytts ut av SJ mot lastplatslåsning med förregling i Torsås utfartssignal. Men, denna tes är mycket osäker, för en sådan lösning borde rimligen för motsatt riktning ha krävt att även Brömsebro skulle ha haft en utfartssignal (huvudljussignal), i riktning mot Torsås. Och fotoindicier från Brömsebro tyder på att denna station ända fram till slutet 1965 som infartssignaler hade en skivsignal från ena hållet, och en envingad semafor mitt för stationshuset från andra hållet. Det är svårt att tro att det på en sådan station skulle ha funnits en huvudljussignal som utfartssignal... Nej, jag tror hellre på att orsaken till att utfartssignalen finns är den helbomsanläggning som vi ser mellan utfartssignalen och den motriktade infartssignalen. Av flygfotot att döma verkar det vara den stora vägen söderut som här korsar banan. Dess helbomsanläggning ville man nog kontrollera bättre än bara med de bomsignalskärmar/bomsignallyktor som troligen fanns när huvudljussignaler sattes upp på stationen. Men, som sagt, bara gissning. (V-signalen är ett senare påfund och blev från 1959 i princip obligatorium vid vägskyddsanläggningar.)
/up

Torsås, - - -1965 -- huvudljussignalerna

av Kjell Aghult, Wednesday, December 26, 2018, 14:54 (1945 dagar sedan) @ Ulf Pålsson

Med tanke på utfartsbilden från Torsås mot Karlskrona - hur vanligt var det på smalspårsnätet (891/1067) med både infartssignal och utfartssignal med ljussignaler? Vilka stationer (driftplatser) hade elektriskt (från ställverk) omläggbara växlar?

Roslagsbanan får här ses som ett specialfall. I övrigt minns jag f n inga stationer med motorväxlar på 1067-nätet och på övriga 891-nätet bara Kummelby: Grenpunkten mellan Valdemarsviks-
och Arkösundslinjerna. Här installerades en centralapparat - s k korvkiosk - 1957, som ersatte
en äldre vevapparat. K. blev hållplats 1962, sedan Arkösundslinjen nedlagts och rivits och de lokala Söderköpingstågen ersatts med buss.


....Vid förstatligandet på 1940-talet fanns det gamla mekaniska signaler som infartssignaler (semaforer eller skivsignaler), som krävde manövrering på plats av utsänd stationskarl. SJ rationaliserade och bytte ut dem mot huvudljussignaler som kunde manövreras av tågklareraren själv från ställare vid stationshuset, men utbytet innebar inte införande av något ställverk.

Torsås hade till 1957 skivsignaler.

Och så är det där med utfartssignalen mot Brömsebro.....

Utfartssignal fanns i vart fall också mot Söderåkra.

....Här gissar jag igen: Utfartssignalen kan ha funnits för att förregla växlarna vid en eller flera följande lastplats(er). Fram till nästa station Brömsebro fanns Dynekärr och Norra Tång på c:a 3 resp. 7 km avstånd.

Någon sådan förregling förekom veterligen ingenstans på 1067-nätet. Både Dynekärr och N Tång
hade på senare år enbart låsta växlar (K 16-lås) med sth 30 förbi platserna. T-semaforerna
hade slopats 1946 resp. 1958.

Kompletteringar är mycket välkomna.

Torsås, - - -1965 -- huvudljussignalerna

av Christer Fredriksson, Wednesday, December 26, 2018, 15:23 (1945 dagar sedan) @ Kjell Aghult

Växeln norr om Brittatorp för linjerna mot Hultsfred och Oskarshamn?
Lundtorp utanför Färjestaden på Öland?

Torsås, - - -1965 -- huvudljussignalerna

av John T, Wednesday, December 26, 2018, 15:52 (1945 dagar sedan) @ Christer Fredriksson

Växeln norr om Brittatorp för linjerna mot Hultsfred och Oskarshamn?

Precis, Sevedstorp norr om Brittatorp ska ha haft fjärrmanövrerbar elväxel en tid.

Torsås, - - -1965 -- huvudljussignalerna

av Kjell Aghult, Wednesday, December 26, 2018, 16:11 (1945 dagar sedan) @ John T

Växeln norr om Brittatorp för linjerna mot Hultsfred och Oskarshamn?


Precis, Sevedstorp norr om Brittatorp ska ha haft fjärrmanövrerbar elväxel en tid.

Ursprungligen manövrerades den av en närboende banvakt. Övrig tid tjänstgjorde han stationskarl vid Brittatorp stn.
VÅHJ lade motordrift på växeln ca 1937. Den styrdes via en åskkänslig luftledning. SJ satte in en modernare anläggning 1951. Sedan Älghultslinjens persontrafik upphört borttogs motordriften
och växeln enbart låstes.

Växeln i Sevedstorp?

av K Lemming, Wednesday, December 26, 2018, 16:32 (1945 dagar sedan) @ Kjell Aghult

Sedan Älghultslinjens persontrafik upphört borttogs motordriften
och växeln enbart låstes.

Innebar det att godstågen mot Oskarshamn fick stanna, själv lägga om växeln, rulla in på Oskarshamnlinjen, stanna, lägga tillbaka växeln i normalläge mot Åsheda? Och samma sak för tågen mot Växjö från Oskarshamn då.

Eller återkom manövreringen av växeln av närboende banvakt?

Växeln i Sevedstorp?

av Kjell Aghult, Wednesday, December 26, 2018, 16:52 (1945 dagar sedan) @ K Lemming

Sedan Älghultslinjens persontrafik upphört borttogs motordriften
och växeln enbart låstes.


Innebar det att godstågen mot Oskarshamn fick stanna, själv lägga om växeln, rulla in på Oskarshamnlinjen, stanna, lägga tillbaka växeln i normalläge mot Åsheda? Och samma sak för tågen mot Växjö från Oskarshamn då.

Det förekom inga godståg längre heller. Enda trafik var sporadiska tjänstekörningar av fordon
för underhåll i Kalmar. Där fick föraren antagligen lägga om växel/spårspärr och återlägga dem själv. Lenhovda var alltjämt bemannad och möjligen fick K 16-nyckeln ligga kvar där till nästa återresa från Kalmar. Vid Sevedstorp fanns en telefonkur där vagnuttagning t/fr Brittatorp kunde begäras eller anmälas avslutad.

Växeln i Sevedstorp?

av K Lemming, Thursday, December 27, 2018, 12:19 (1944 dagar sedan) @ Kjell Aghult

Sedan Älghultslinjens persontrafik upphört borttogs motordriften
och växeln enbart låstes.


Innebar det att godstågen mot Oskarshamn fick stanna, själv lägga om växeln, rulla in på Oskarshamnlinjen, stanna, lägga tillbaka växeln i normalläge mot Åsheda? Och samma sak för tågen mot Växjö från Oskarshamn då.

Det förekom inga godståg längre heller.


Lades person- och godstrafiken ner samtidigt? Eller försvann godstrafiken före persontrafiken eftersom du skrev "sedan Älghultslinjens persontrafik upphört"?

Växeln i Sevedstorp?

av Mattias Jansson, Thursday, December 27, 2018, 14:00 (1944 dagar sedan) @ K Lemming

Sedan Älghultslinjens persontrafik upphört borttogs motordriften
och växeln enbart låstes.


Innebar det att godstågen mot Oskarshamn fick stanna, själv lägga om växeln, rulla in på Oskarshamnlinjen, stanna, lägga tillbaka växeln i normalläge mot Åsheda? Och samma sak för tågen mot Växjö från Oskarshamn då.

Det förekom inga godståg längre heller.

Lades person- och godstrafiken ner samtidigt? Eller försvann godstrafiken före persontrafiken eftersom du skrev "sedan Älghultslinjens persontrafik upphört"?

Både person-och godstrafiken upphörde enligt Järnvägsdata samtidigt 1963, och det var alltså bara materieltransporter efter det.

Växeln i Sevedstorp?

av Gunnar Olson, Thursday, December 27, 2018, 14:07 (1944 dagar sedan) @ Mattias Jansson

Sedan Älghultslinjens persontrafik upphört borttogs motordriften
och växeln enbart låstes.


Innebar det att godstågen mot Oskarshamn fick stanna, själv lägga om växeln, rulla in på Oskarshamnlinjen, stanna, lägga tillbaka växeln i normalläge mot Åsheda? Och samma sak för tågen mot Växjö från Oskarshamn då.

Det förekom inga godståg längre heller.

Lades person- och godstrafiken ner samtidigt? Eller försvann godstrafiken före persontrafiken eftersom du skrev "sedan Älghultslinjens persontrafik upphört"?


Både person-och godstrafiken upphörde enligt Järnvägsdata samtidigt 1963, och det var alltså bara materieltransporter efter det.

Aghult kanske skrev som han gjorde eftersom godstrafiken Sävsjöström-Lenhovda blev kvar rätt många år till.

Växeln i Sevedstorp?

av Mattias Jansson, Thursday, December 27, 2018, 14:15 (1944 dagar sedan) @ Gunnar Olson

Sedan Älghultslinjens persontrafik upphört borttogs motordriften
och växeln enbart låstes.


Innebar det att godstågen mot Oskarshamn fick stanna, själv lägga om växeln, rulla in på Oskarshamnlinjen, stanna, lägga tillbaka växeln i normalläge mot Åsheda? Och samma sak för tågen mot Växjö från Oskarshamn då.

Det förekom inga godståg längre heller.

Lades person- och godstrafiken ner samtidigt? Eller försvann godstrafiken före persontrafiken eftersom du skrev "sedan Älghultslinjens persontrafik upphört"?


Både person-och godstrafiken upphörde enligt Järnvägsdata samtidigt 1963, och det var alltså bara materieltransporter efter det.


Aghult kanske skrev som han gjorde eftersom godstrafiken Sävsjöström-Lenhovda blev kvar rätt många år till.

Det blev den förvisso, men jag svarade ju inte på något som Kjell skrev, utan klargjorde en sak som K Lemming ställde en följdfråga om, inget annat.

Växeln i Sevedstorp?

av Gunnar Olson, Thursday, December 27, 2018, 15:19 (1944 dagar sedan) @ Mattias Jansson

Sedan Älghultslinjens persontrafik upphört borttogs motordriften
och växeln enbart låstes.


Innebar det att godstågen mot Oskarshamn fick stanna, själv lägga om växeln, rulla in på Oskarshamnlinjen, stanna, lägga tillbaka växeln i normalläge mot Åsheda? Och samma sak för tågen mot Växjö från Oskarshamn då.

Det förekom inga godståg längre heller.

Lades person- och godstrafiken ner samtidigt? Eller försvann godstrafiken före persontrafiken eftersom du skrev "sedan Älghultslinjens persontrafik upphört"?


Både person-och godstrafiken upphörde enligt Järnvägsdata samtidigt 1963, och det var alltså bara materieltransporter efter det.


Aghult kanske skrev som han gjorde eftersom godstrafiken Sävsjöström-Lenhovda blev kvar rätt många år till.


Det blev den förvisso, men jag svarade ju inte på något som Kjell skrev, utan klargjorde en sak som K Lemming ställde en följdfråga om, inget annat.

Och jag gjorde ett tillägg till detta klarläggande.

Växeln i Sevedstorp?

av Kjell Aghult, Thursday, December 27, 2018, 15:32 (1944 dagar sedan) @ Gunnar Olson

Sedan Älghultslinjens persontrafik upphört borttogs motordriften
och växeln enbart låstes.


Innebar det att godstågen mot Oskarshamn fick stanna, själv lägga om växeln, rulla in på Oskarshamnlinjen, stanna, lägga tillbaka växeln i normalläge mot Åsheda? Och samma sak för tågen mot Växjö från Oskarshamn då.

Det förekom inga godståg längre heller.

Lades person- och godstrafiken ner samtidigt? Eller försvann godstrafiken före persontrafiken eftersom du skrev "sedan Älghultslinjens persontrafik upphört"?


Både person-och godstrafiken upphörde enligt Järnvägsdata samtidigt 1963, och det var alltså bara materieltransporter efter det.


Aghult kanske skrev som han gjorde eftersom godstrafiken Sävsjöström-Lenhovda blev kvar rätt många år till.


Det blev den förvisso, men jag svarade ju inte på något som Kjell skrev, utan klargjorde en sak som K Lemming ställde en följdfråga om, inget annat.


Och jag gjorde ett tillägg till detta klarläggande.

Jag borde formulerat mig exaktare från början.

Växeln i Sevedstorp?

av K Lemming, Thursday, December 27, 2018, 21:33 (1944 dagar sedan) @ Gunnar Olson

Sedan Älghultslinjens persontrafik upphört borttogs motordriften
och växeln enbart låstes.


Innebar det att godstågen mot Oskarshamn fick stanna, själv lägga om växeln, rulla in på Oskarshamnlinjen, stanna, lägga tillbaka växeln i normalläge mot Åsheda? Och samma sak för tågen mot Växjö från Oskarshamn då.

Det förekom inga godståg längre heller.

Lades person- och godstrafiken ner samtidigt? Eller försvann godstrafiken före persontrafiken eftersom du skrev "sedan Älghultslinjens persontrafik upphört"?


Både person-och godstrafiken upphörde enligt Järnvägsdata samtidigt 1963, och det var alltså bara materieltransporter efter det.


Aghult kanske skrev som han gjorde eftersom godstrafiken Sävsjöström-Lenhovda blev kvar rätt många år till.

Jo den trafiken känner jag till, men större delen av den trafiktiden fanns det ju ingen linje kvar väster om Lenhovda. Inte heller öster om Sävsjöström för den delen.

Växeln i Sevedstorp?

av K Lemming, Thursday, December 27, 2018, 21:28 (1944 dagar sedan) @ Mattias Jansson

Tack, har inte själv Järnvägsdata. Har av någon anledning fått för mig att persontrafiken försvann före godstrafiken.

Torsås, - - -1965 -- huvudljussignalerna

av Anders Jansson, Wednesday, December 26, 2018, 17:14 (1945 dagar sedan) @ Kjell Aghult

Ursprungligen manövrerades den av en närboende banvakt. Övrig tid tjänstgjorde han stationskarl vid Brittatorp stn.
VÅHJ lade motordrift på växeln ca 1937. Den styrdes via en åskkänslig luftledning. SJ satte in en modernare anläggning 1951. Sedan Älghultslinjens persontrafik upphört borttogs motordriften
och växeln enbart låstes.

Fjärrmanövreringen från Brittatorp av växeln vid Sevedstorp godkändes av Väg och Vatten den 6 september 1933. VÅHJ tog över ansvaret för trafikering av f.d. ÖVJ fr.o.m. 1 juli 1933 enligt träffat avtal med Riksgälden. Då genomfördes diverse besparingsåtgärder. Bland annat så sades banvakten i Sevedstorp upp men erbjöds att bo kvar under en övergångsperiod mot att han skötte förgreningsväxeln till dess att fjärrstyrningen genomförts.

Torsås, - - -1965 -- huvudljussignalerna

av Kjell Aghult, Wednesday, December 26, 2018, 15:56 (1945 dagar sedan) @ Christer Fredriksson

Växeln norr om Brittatorp för linjerna mot Hultsfred och Oskarshamn?
Lundtorp utanför Färjestaden på Öland?

Stämmer! Växeln vid Brittatorp hade det egna namnet Sevedstorp. Vid L. fanns motordrift i skiljeväxeln mellan Böda- och Ottenbylinjerna men veterligen inte i kurvspåret vid rangerbangården.
I Östsmåland fanns också Gårdveda föreningsväxel, som delade Hultsfreds- och Målillalinjerna efter den enkelspåriga bron över Emån. Både denna motorväxel och den i Sevedstorp hade lagts in under privatbanetiden, den vid Lundtorp av SJ. Man får nog våga betrakta dessa tre som
undantagsfall.

Finns fler sådana?

Torsås, - - -1965 -- huvudljussignalerna

av Harald, Wednesday, December 26, 2018, 19:14 (1945 dagar sedan) @ Kjell Aghult

Göteborg VGJ hade en elmek som omkring 1960 ersattes av ett reläställverk enligt ställverksregistret. Det bör väl ha krävt eldrivna växlar.

Torsås, - - -1965 -- huvudljussignalerna

av Gunnar Ekeving, Wednesday, December 26, 2018, 20:07 (1945 dagar sedan) @ Harald

Göteborg VGJ hade en elmek som omkring 1960 ersattes av ett reläställverk enligt ställverksregistret. Det bör väl ha krävt eldrivna växlar.

ja, det fanns motorväxlar.

NKlJ hade också en del signalsäkerhetsanläggningar med reläställverk och motorväxlar, bl a Ransäter. Det var troligen där jag tog nedanstående bild 1976
[image]

Fjärrstyrning på 891 mm - Lundtorp (Öland)

av Gunnar Ekeving, Wednesday, December 26, 2018, 20:11 (1945 dagar sedan) @ Christer Fredriksson

Växeln norr om Brittatorp för linjerna mot Hultsfred och Oskarshamn?
Lundtorp utanför Färjestaden på Öland?

Mer om Lundtorp

Torsås, - - -1965 -- elektriska växeldriv

av Ola Almquist, Wednesday, December 26, 2018, 21:35 (1945 dagar sedan) @ Kjell Aghult

Stins Quist i Västervik tillskrev driftdistriktschefen för 5 Dd i Norrköping 1964-11-02 om att vid omläggning av bangården i Västervik hade två elektriska växeldriv blivit övertaliga. Quist anhöll om att dessa skulle inläggas i växlarna 4 och 7 mellan spår 2 och 3 för att vinna större snabbhet i tågexpedieringen då det var långa avstånd för tkl att gå för att lägga om växlarna.

Det ser inte ut som att det blivit utfört enligt bilder. Här finns en från 1967 och här en från 1961.

M.v.h.
Ola

Torsås, - - -1965 -- elektriska växeldriv i Jenny

av Ola Almquist, Thursday, December 27, 2018, 03:37 (1945 dagar sedan) @ Ola Almquist

Stins Quist i Västervik tillskrev driftdistriktschefen för 5 Dd i Norrköping 1964-11-02 om att vid omläggning av bangården i Västervik hade två elektriska växeldriv blivit övertaliga. Quist anhöll om att dessa skulle inläggas i växlarna 4 och 7 mellan spår 2 och 3 för att vinna större snabbhet i tågexpedieringen då det var långa avstånd för tkl att gå för att lägga om växlarna.

Det ser inte ut som att det blivit utfört enligt bilder. Här finns en från 1967 och här en från 1961.

Attans! Omläggningen av bangården i Jenny skulle det vara!

/Ola

Torsås, - - -1965 -- elektriska växeldriv i Jenny

av Kjell Aghult, Thursday, December 27, 2018, 08:42 (1945 dagar sedan) @ Ola Almquist

Stins Quist i Västervik tillskrev driftdistriktschefen för 5 Dd i Norrköping 1964-11-02 om att vid omläggning av bangården i Västervik hade två elektriska växeldriv blivit övertaliga. Quist anhöll om att dessa skulle inläggas i växlarna 4 och 7 mellan spår 2 och 3 för att vinna större snabbhet i tågexpedieringen då det var långa avstånd för tkl att gå för att lägga om växlarna.

Det ser inte ut som att det blivit utfört enligt bilder. Här finns en från 1967 och här en från 1961.

Attans! Omläggningen av bangården i Jenny skulle det vara!

/Ola

Mycket kan hittas då flera källor används!

Torsås, - - -1965 -- elektriska växeldriv i Jenny

av Ola Almquist, Thursday, December 27, 2018, 15:42 (1944 dagar sedan) @ Kjell Aghult

Mycket kan hittas då flera källor används!

Precis. Det dyker upp uppgifter både här och där. Jag insåg att jag inte direkt har uppgifter på när Verkebäck fick två elektriska växeldriv. Var det redan vid ställverksbytet 1958/1959 eller var det senare? Ja, jag försöker komma på vad som egentligen hände med de övertaliga från Jenny.

M.v.h.
Ola

Torsås, - - -1965 -- elektriska växeldriv i Jenny

av Kjell Aghult, Thursday, December 27, 2018, 15:41 (1944 dagar sedan) @ Ola Almquist

Stins Quist i Västervik tillskrev driftdistriktschefen för 5 Dd i Norrköping 1964-11-02 om att vid omläggning av bangården i Västervik hade två elektriska växeldriv blivit övertaliga. Quist anhöll om att dessa skulle inläggas i växlarna 4 och 7 mellan spår 2 och 3 för att vinna större snabbhet i tågexpedieringen då det var långa avstånd för tkl att gå för att lägga om växlarna.

Det ser inte ut som att det blivit utfört enligt bilder. Här finns en från 1967 och här en från 1961.

Attans! Omläggningen av bangården i Jenny skulle det vara!

Under den "rena" smalspårstiden hade Jy signalbilden "tre gröna" från Västervik till sp 3.
Detta spår betraktades som s k andra sidotågväg, med en gammal term. I övrigt var signalbilden känd på smalspår endast på Stockholm Ö, vid infart på s k avkortad tågväg i sp 2-6 (1971 års linjebok). Signalbilden i Jy ändrades till "två gröna" troligen vid 1964 års breddning.

Aktuellt ställverk i Jy driftsattes hösten 1955. Stationen förut varit oförreglad, som andra
f d NVHJ-stationer.

Torsås, - - -1965 -- elektriska växeldriv i Jenny

av Nils-Eric Sääf, Thursday, December 27, 2018, 16:07 (1944 dagar sedan) @ Kjell Aghult

Och pga. detta fick vi packa ihop och flytta till Lakvik 1/7 1955. Personalstyrkan i Jenny minskades till 2 man. På något sätt som jag inte minns kunde man köra något kvällståg obev.

Torsås, - - -1965 -- elektriska växeldriv i Jenny

av Christer Göransson, Thursday, December 27, 2018, 22:23 (1944 dagar sedan) @ Kjell Aghult

Detta spår betraktades som s k andra sidotågväg, med en gammal term. I övrigt var signalbilden känd på smalspår endast på Stockholm Ö, vid infart på s k avkortad tågväg i sp 2-6 (1971 års linjebok). Signalbilden i Jy ändrades till "två gröna" troligen vid 1964 års breddning.

Även Roslags Näsby hade 3 gröna i signalerna från Viggbyholm och Täby. Användes när tåg från båda linjerna kopplades samman där för vidare färd mot Stockholm Ö.

/Christer

Torsås, - - -1965 -- huvudljussignalerna

av Gunnar Ekeving, Wednesday, December 26, 2018, 20:23 (1945 dagar sedan) @ Ulf Pålsson

Bland Elektrotekniska byråns handlingar i SJ-arkivet finns lite om Torsås (dnr Ebr 70243):

Den 2 februari 1957 skriver chefen för sjätte distriktet att huvudsignaler och skivsignaler är i dåligt skick och inte kan manövreras från stationen (alltså endast lokalt ställbara). Kanske underförstått att huvudsignal = semafor? Alltså att vissa infartssignaler var semafor(er) och andra utgjordes av skivsignal(er)?

Norra fällbommarna var i gott skick, och borde förses med F5-driv för att kunna manövreras från stationen. Södra fällbommarna var dåliga och borde bytas mot nya med enhetsdriv.

Den 29 mars gav Ebr OK till föreslagen investering i huvudljussignaler och vägskydd. Återbetalningstid på investeringen var två år, därmed lönsamt trots att banan var nedläggningshotad. Dock borde man i besparingssyfte avstå från utfartssignal E. Automatisk återställning av infartssignal C kunde också undvaras.

Den 6 februari 1957 godkändes den nya anläggningen, inklusive vägskydden vid övergångarna V1 och V2, för ibruktagning.

-----

Att det blev lönsamt med centralmanövrering av vägskydd och huvudsignaler berodde nog på att det på kvällar och sön- och helgdagar behövdes personal i tjänst enbart för att sköta signaler och bommar i vardera änden på bangården. På dagtid vardagar gick det däremot antagligen att till stor del merutnyttja personal som mellan tågen sysslade med annat.

Torsås, - - -1965 -- huvudljussignalerna

av Kjell Aghult, Thursday, December 27, 2018, 08:39 (1945 dagar sedan) @ Gunnar Ekeving

Den 2 februari 1957 skriver chefen för sjätte distriktet att huvudsignaler och skivsignaler är i dåligt skick och inte kan manövreras från stationen (alltså endast lokalt ställbara). Kanske underförstått att huvudsignal = semafor? Alltså att vissa infartssignaler var semafor(er) och andra utgjordes av skivsignal(er)?

Enligt 1957 års tdtböcker fanns skivsignaler i alla tre ingångslinjerna.