Om frågan gäller allroundlok måste väl B-loket komma som nr 1. Man kanske rentav kan påstå att B-loket var det enda riktiga allroundlok,som kunde användas för såväl snälltåg som godståg, som vi haft i Sverige. Men det kom 1909 och baserar sig på den tyska P8:an från 1906...
Övriga som Du nämner är väl knappast allroundlok, även om de för sin tid och användningsändamål var bra.
På grund av den tidiga satsningen på elektrifiering hände det ju inte så mycket vad gäller teknisk ångloksutveckling i Sverige efter SJ:s snälltågslok litt F, som väl kan sägas vara i nivå med andra europeiska motsvarigheter vid den tiden (1914). (Och F-loket var ju inget allroundlok, utan ett utpräglat snälltågslok.)
Om man ska försöka dra fram [b]något[/b] nyare lok som var lyckat tycker jag litt L5, f.d. privatbanelok med axelföljd 1´C från NOJ och BAJ platsar. Fast de byggdes ju bara i 4 exemplar.
Riktiga allroundlok var de ju inte heller, även om de lär ha fungerat bra både i persontåg och lättare snälltåg.För godståg var de litet för lätta.
Det enda unika Sverige bidragit med inom den ånglokstekniska utvecklingen var TGOJ:s turbinlok, men de var ju specialiserade för tunga malmtåg och alltså motsatsen till allroundlok.