Smalspåriga personvagnar: KBJ (Järnväg allmänt)

av Johan O @, lördag, februari 09, 2019, 17:40 (45 dagar sedan)

Hej!

Efter ett litet uppehåll kommer här nästa del av vår genomgång av smalspårsbanornas personvagnar.

Under 1880-talet försöker man få till stånd en kustbana mellan NOJ och länsgränsen mot Blekinge. Banan är tänkt att utgå från Berga på NOJ och ansluta till KJ i Kalmar och fortsätta söderut. Först 1895 konkretiseras planerna och när landstinget skjuter till pengar kan man börja bygga.

Ett bolag bildas, Kalmar Läns Östra Järnvägsaktiebolag, som redan från trafikstarten för KBJ år 1897 samförvaltas tillsammans med banorna Kalmar-Emmaboda och Nybro-Sävsjöström. Även Kalmar-Torsås Järnväg ingår i förvaltningen när denna färdigställs år 1899.

KBJ går genom bördiga jordbruksbygder och skogsområden. Med tiden startas även flera industrier i samhällena längs banan. KBJs ekonomi är den första tiden förhållandevis stark, det gör tex att man redan år 1910 övertar Mönsterås-Åseda Järnväg när denna går i konkurs.

Banan överlever de ekonomiska svårigheterna under tjugotalet och de första åren in på 1930-talet, men några år senare är ekonomin körd i botten. För att förhindra att de trafiksvaga bandelarna läggs ned går staten in och tar över trafiken på Kalmarbanorna, däribland KBJ, år 1940.

Fordonens märkning
Kalmar Läns Östra Järnvägsaktiebolag som äger banan använder märkningen KBJ, Kalmar-Berga Järnväg, för sina fordon. Bolaget blir med tiden ägare även till MÅJ och ÖSmJ, men även där används de tidigare bansignaturerna på fordonen.

Liksom övriga småländska smalspårsbanor använder KBJ från början första klass och tredje klass i personvagnarna. Först år 1929 littererar man om första klass till andra klass.

Elektrisk belysning
KBJ är en pionjär när det gäller elbelysning. Redan i samband med att de båda boggifinkorna med ångturbiner levereras år 1906 införs elektrisk centralbelysning i tågen.

Personvagnar
I en skrivelse från 30 januari 1896 kungör bolaget sin kommande upphandling av rullande materiel.

[image]

Leverantör för samtliga personvagnar blir Kockums i Malmö. Då vagnarna levereras året efter har beställningen minskats något till sex stycken tvåaxliga vagnar, en förstaklass, tre tredjeklass och två kombinerade tredjeklass och post.

[image]
KBJ A 1305 på vändskivan på Kalmar Västra

[image]
När KTsJ invigs år 1899 lånar man in lok och vagnar från KBJ. Av vagnarna i tåget kan åtminstone A 1305 identifieras. Troligen är även fler av KBJs vagnar med i tåget, men det är svårt att avgöra då bägge banornas vagnar byggdes efter samma ritningar.

Efter fem års trafik tillkommer ytterligare en personvagn, en stor tvåaxlig tredjeklassvagn, levererad av Hässleholms mekaniska verkstad. År 1906 köps ytterligare vagnar från samma tillverkare, nu två tredjeklass boggivagnar med lanternintak. Dessa är redan från leverans utrustade med elektriskt lyse.

[image]
År 1907 köper man via LCJ den stora boggivagnen från Ulricehamns Järnväg. Vagnen är tillverkad av Vabis år 1899 och är inredd med en alltför stor andraklassavdelning för LCJs behov. Vagnen blir hos KBJ ACo 1312.

Under år 1916-1918 tillkommer tre nya moderna personvagnar med höga välvda tak, stora fönster och teakpanel. Alla tillverkade av den nya, ”egna” järnvägsverkstaden, KVAB. Den första är en tvåaxlig tredjeklassvagn, den andra en kombinerad första- och tredjeklass boggivagn medan den tredje vagnen, en tvåxlig tredjeklass- och postvagn, är speciell då den har dörrar för ”sjuk- och fångtransporter”.

[image]
Leveransbild av ACo 1309(2) år 1917.

[image]
Ritning på den kombinerade person- och postvagnen CD 1316 med den lilla sjuk- och fångtransportkupén i mitten.

[image]
Vi hänvisar ibland till ”vagnkort” i våra inlägg. Här är ett exempel på ett sådant kort, dessutom ett av de fåtal där fångtransport nämns.

År 1919 beställer KBJ liksom många andra banor fordon från Görlitz i Tyskland. En nitad tredjeklass boggivagn levereras året därpå och är då målad grön med gula linjer.

[image]
Ett KBJ persontåg av tjugotalssnitt med resgodsvagnen F 1280 närmast lok och därefter Co 1313, ACo 1309(2), C2 1315, CD 1316 och sist en av F-vagnarna 1322-1325. Bilden är från Digitalt museum, men saknar information om vilken station den är tagen vid. Är det någon som placera bilden?

[image]
En av de sällsynta bilder från tjugotalet som finns med smalspårståg ute på linjen. Sammansättningen är nära nog identiskt med förra bilden men nu går förmodligen en fd MÅJ-finka främst.

Smalspåriga personvagnar: KBJ

av Johan O @, lördag, februari 09, 2019, 17:40 (45 dagar sedan) @ Johan O

Sommarvagnar
KBJ har redan tidigt flera sommarvagnar med lösa reden byggda på N-vagnar, som det till skillnad från många andra banor faktiskt finns bra bilder på. På bilden nedan syns N 1361 och två systervagnar.

[image]

Trots bilden ovan finns det ingen dokumentation i form av rapporter eller vagnkort som visar att denna eller andra vagnar i samma serie använts som sommarvagnar. Dock ska man beakta att vagnkorten som finns från Kalmarbanorna är från cirka 1918 och framåt. Kanske var samtliga ursprungliga sommarvagnar redan slopade då.

I inlägget om KTsJ länkade vi till denna bild som BD lagt ut på forumet tidigare. Vi skrev då att sommarvagnen tillhörde KTsJ, men efter närmare studier undrar vi om det inte trots allt står KBJ på rambalken?

År 1913 låter man liksom KTsJ tillverka två permanenta sommarvagnar litt C4 hos KVAB på NN-underreden. Troligen ersätter dessa de äldre sommarvagnarna. Vi har inte hittat några bilder på KBJs vagnar, se därför inlägget om KTsJ för bilder på vagntypen. Är det någon som vet något mer om vagnarna?

En sista sommarvagn tillkommer år 1923, då en boggivagn av enklare modell leveraras. från KVAB. Samma typ levereras även till KTsJ och VGJ.

[image]
Eftersom det är ont om bilder på boggisommarvagnarna lånar vi denna bild tagen efter förstatligandet. Fd KBJ Co4 1100 först i tåget.

Ombyggnader och vagnbyten
Genom att KBJ är delägare i KVAB kommer denna verkstad att utföra banans alla ombyggnader. Första vagn att bli ombyggd är C 1309 som år 1910 förses med en tredje axel, troligen för att förbättra gångegenskaperna för denna långa vagn.

De båda Co-vagnarna 1310 och 1311 ombyggs år 1920 som första lanterninvagnar med nya högvälda tak. Under 1920-talet ombyggs även ACo 1306 och den treaxliga vagnen C 1314 (fd C 1309) på samma sätt.

[image]
Leveransbild av motorvagn X 40 (fd C 1301) år 1926 med Co 1310 i ombyggt skick.

Under tjugotalet förändras samtliga tvåaxliga vagnar ur ursprungsuppsättningen:

  • KBJ utnyttjar sitt ägande av MÅJ genom att byta till sig några av MÅJs fordon, bland annat byts KBJ C 1300 mot den betydligt större MÅJ C 12.
  • År 1926 byggs C 1301 om till motorvagn X 40 (senare XC 50) av KVAB.
  • År 1921 inreds C 1302 till kombinerad person- och resgodsvagn littera CF.
  • CD-vagnen 1303 genomgår åren 1925 till 1936 omvandling från stor postkupé och litet resandeutrymme till stort resandeutrymme och litet resgodsutrymme med sidodörrar. Vagnen får furupanel utvändigt.
  • I CD 1304 blir det lilla resandeutrymmet med bara 6 platser en sjukkupé med sidodörrar. Senare blir sjukkupén åtminstone i praktiken resgodsutrymme, även om vagnen fortfarande är märkt CD med tredjeklassmärkning på ingångsdörren. Vagnen får liksom 1303 furupanel utvändigt på långsidorna.
  • Förstaklassvagnen A 1305 blir inspektionsvagn och förses med bland annat hastighetsmätare år 1923.

Åtminstone de båda CD-vagnarna 1303 och 1304 förpassas med tiden till MÅJ och används som släpvagnar till de båda motorvagnarna på banan. Båda vagnarna syns i den film som finns från KBJ/MÅJ.

[image]
Motorvagnståg i Mönsterås år 1939 med MÅJ XC 10 och KBJ CF 1303.

Sommarvagnen C4 1499 byggs år 1926 om till kombinerad person- och resgodsvagn litt CF. Åtta år senare blir vagnen hjälpvagn. I samband med det byggs därför den andra C4-vagnen, 1495, om till CF.

[image]
Ombyggnaden av C4-vagnarna till litt CF sker enligt denna ritning från KVAB.

På CD 1316 byggs plattformen i poständen delvis in med ett vindskydd år 1927.
Kring år 1930 börjar KBJ rusta upp personvagnarna invändigt. T.ex. får Görlitzvagnen Co 1313 nya stålrörssoffor, Vagnen förses år 1936 även med postkupé.

[image]
Postavdelningen i CDop 667 (KBJ CDo 1313) under SJ-tiden.

De soffor som blir över från 1313 återanvänds i "sommarvagnen" Co4 1100. Den får även nya fönster och blir därmed i praktiken en vanlig personvagn.

Ett annat unikum för Kalmar-Berga är den moderna boggityp som tas fram i samarbete med KVAB. Boggien saknar vridcentrum och är tänkt att ge en mjukare gång. Senare tar SJ över konstruktionen och med tiden kommer dessa sk Ap-boggier att monteras på flera moderniserade vagnar.

[image]
Leveransbild tagen utanför KVAB av en tidig KBJ-boggi, nr 28, år 1931. Notera att boggin är nitad och har glidlager, något som förändras när SJ beställer boggier av samma typ.

Smalspåriga personvagnar: KBJ

av Johan O @, lördag, februari 09, 2019, 17:40 (45 dagar sedan) @ Johan O

Resgodsvagnar
I första uppsättningen vagnar från 1897 ingår åtta resgodsvagnar byggda av Landskrona mekaniska verkstad. Av dessa är två utrustade med ångpanna för uppvärmning av tågen. Redan efter ett år tillkommer ytterligare en ångfinka, från Göteborgs mekaniska verkstad.

[image]
En av banans ursprungliga F-vagnar inblandad i en urspåring år 1900.

År 1906 köps två ovanligt stora resgodsvagnar med boggier, Fo 1317 och 1318. Vagnarna har ångpanna för uppvärmning, ångturbin för elektrisk tågbelysning och ett stort resgodsutrymme. Samtidigt med denna leverans tas pannan bort ur en av de äldre ångfinkorna (troligen F 1327).

[image]
KVABs leveransbild av Fo 1317.

Från KVAB levereras år 1920 en ovanligt stor tvåaxlig resgodsvagn med plattform i båda ändar. En likadan vagn levereras samtidigt till KTsJ.

[image]
Flygbild från Kalmar C där de båda KVAB-byggda F-vagnar syns närmast stationshuset, liksom en av boggifinkorna. Bilden visar större delen av de båda banornas modernare personvagnar, liksom ett antal intressanta tågsammansättningar. Bilden är tagen mellan år 1936 och 1940, då en av KTsJ-vagnarna är ombyggd år 1936 och vagnarna fortfarande är privatbanemärkta.

KBJ byter till sig tre lite större resgodsvagnar från MÅJ, troligen år 1923. I utbyte lämnas tre av de äldsta KBJ-finkorna, F 1322-1324.

När Södra Gotlands Järnväg byggs säljer Kalmarbanorna några av sina äldsta vagnar till banan. Från KBJ säljs F 1321 år 1924.

I slutet av 1920-talet övergår man till batteridrift för elbelysningen i vagnarna. Flera av personvagnarna får dessutom värmepannor och ångpannorna i boggifinkorna kan då slopas. I stället isoleras det tidigare pannutrymmet och används för fisktransporter.

Med tiden blir de flesta av de äldre resgodsvagnarna ombyggda till vanliga godsfinkor.

SJ-tiden
De äldsta vagnarna slopas snabbt av SJ och korgarna från 1302 och 1304 säljs. Bägge korgarna finns kvar in på 1970-talet, men 1304 slutar då sina dagar med att bli släpad till soptippen i Vislanda.

[image]
Att SJ snabbt slopar KBJ CD 1304 är föga förvånande när man ser denna bild från Kläckeberga.

Den gamla förstaklassvagnen nr 1305 används även av SJ som inspektionsvagn, men står totalt förfallen i Braås grusgrop i början av sextiotalet. Den skrotas därefter.

De modernare vagnarna går i trafik till slutet av femtiotalet och skrotas de första åren på sextiotalet.

Bevarade fordon
Kort efter SJs övertagande slopas KBJ CF 1302. Korgen, för ovanlighetens skull med ramverket kvar, säljs till en privatperson utanför Vislanda och blir cykelverkstad. Genom att den förses med ett vanligt stugtak klarar den sig förhållandevis väl ända till 1970-talet då den i utbyte mot en Volvo PV blir JTJs. I skrivande stund pågår totalrenovering av vagnen i Jädraås.

[image]
Den fd KBJ-vagnen 1302 i Jädraås inför renoveringen.

[image]
Original belysningsarmatur anno 1906.

[image]
Proppskåp i ek!

Hos GHJ på Gotland finns sedan år 2014 fd KBJ F 1321 bevarad. Efter att SGJ uppgått i Klintehamn-Roma Järnväg, KlRJ, blir vagnen KlRJ G 308. Under trettitalet blir den kraftigt ombyggd, bla med inbyggd plattform. Den bevarade korgen är dessutom ombyggd till arbetsbod med gummihjul och avvaktar renovering.

Hos AGJ finns underredet till sommarvagnen C4 1499 bevarat i sitt sista skick som spårrensare. Korgen skrotades av SJ redan vid förstatligandet.

Eftersom vi inte vet exakt vilka godsvagnar som använts som sommarvagnar kan det finnas ytterligare någon vagn bevarad, då det finns några fd KBJ N-vagnar kvar.

Fordonslista
[image]

Källor till uppgifterna härstammar till stor del från Riksarkivet, dels från KBJs vagnskort, dels från styrelse- och revisionsberättelser samt som vanligt från Väg & Vattenbyggnads¬styrelsens årliga rapporter från de enskilda järnvägarna. Några uppgifter är även tagna från Landsarkivet i Vadstena, där KVABs arkiv finns bevarat.

En liten förklaring till tabellen:
De grå fälten markerar att fordonen har bytt nummer, är inköpta eller har sålts vidare till andra banor.

Gula fält är fält där vi är osäkra över uppgifternas riktighet.

Kolumnen med SJ-id är något förenklad, endast första SJ-littera är angivet. Det kommer en mer komplett lista över SJ-vagnarnas öden senare, inklusive ombyggnader under SJ-tiden m.m.

Härnäst fortsätter vi med Kalmarbanornas kanske svagaste del, MÅJ.

/Johan & Stefan
Bilder från egen samling, Samlingsportalen och Digitalt museum.

Smalspåriga personvagnar: KBJ

av Tkl (liten Stn). @, lördag, februari 09, 2019, 21:01 (44 dagar sedan) @ Johan O

Bör vara Högsby.

RSS-feed av trådar
powered by my little forum