"Lastbilscentralen" Kättinge (Järnväg allmänt)

av Kjell Aghult, Sunday, March 17, 2019, 14:16 (1838 dagar sedan)

"Sveriges järnvägsstationers" band om Mellansverige redovisar på sid 802-803 den mycket lilla
TÖJ-stationen Kättinge: Näst sista linjestation på sträckan ut till Arkösund: Klassisk med T-semafor och tåganmälan, kunde dock trafikeras obevakad. Det senare var grannen NVHJ sämre på!

Citat ur boken: "för godstransporter mellan stationerna disponerar stationen fyra lastbilar".
Märk tredje och fjärde orden. Troligen körde man också ut/hämtade gods i byarna, mot lokal taxa. Ändå gick (ångloksdraget) godståg till Arkösund sex dagar i veckan (TÖJ tidtabell av 1949). Men med rätt korta stationsuppehåll. Jag gissar att TÖJ trafikinspektör Allan Almqvist
(= produktionschef) jämförde timkostnader för tåg och bil. Storskaligt i SJ kom saken först i styckegodsreformerna 1958-1964 (´Knutpunktssystemet´).

Vid TÖJ förstatligande 1950 fördes lastbilsrörelsen ´systemenligt´ till SLAB/Svelast. Som
förstås här fokuserade på Norrköping. Stationeringen i Kättinge ansågs ointressant och såldes ut till chaufförerna: Som givetvis tog med sig den lokala kundkännedomen. Styckegodstrafiken på Arkösundsbanan var också på senare år liten: Sträckan togs heller aldrig in i ´Svelastsystemet`: I övriga Norrköpingsområdet infört 1958. De få kvarvarande sändningarna planerades in i middagsrälsbusstågparet 227/228: Vardagar YBo5p + UBFo3yp. Ingendera part ansåg konduktör behövas för detta.

"Lastbilscentralen" Kättinge

av Nils-Eric Sääf, Sunday, March 17, 2019, 17:04 (1838 dagar sedan) @ Kjell Aghult

Något av åren runt 1950 tjänstgjorde min far i Askeby i 9-10 månader. Jag vet att han var TKL på dagarna medan det var obev om kvällarna. Det var ju T-semafor även där. Har du något skrivet om när Askeby var bev. och hur många år till.När station var obev sköttes bomfällningen från Bv stugan Juby. Fru Örtegren.

"Lastbilscentralen" Kättinge

av Kjell Aghult, Sunday, March 17, 2019, 18:09 (1838 dagar sedan) @ Nils-Eric Sääf

Något av åren runt 1950 tjänstgjorde min far i Askeby i 9-10 månader. Jag vet att han var TKL på dagarna medan det var obev om kvällarna. Det var ju T-semafor även där. Har du något skrivet om när Askeby var bev. och hur många år till.När station var obev sköttes bomfällningen från Bv stugan Juby. Fru Örtegren.

I 1951 års graf är Askeby obevakad för alla tåg. I 1956 års dito är stationen bevakad någon timme vardagskvällar: För att "hålla avståndet" rälsbusståg 484/lokalgodståg 7772: Det senare med genomgående nummer Ödeshög-Kimstad, förbindelse Östgötaslätten > Norrköpings hamn.
När godstrafiken på f d MÖJ nedlades 1960, indrogs denna klarering. Bommarna hade automatiserats 1957, men T-semaforen stod kvar till slutet.

Frågan är om någon var stationerad i Askeby i slutet av 1950-talet. Eller tkl t ex åkte rälsbuss från Linköping.

RÄTTELSE: Tågen 227-228 på Askersundsbanan vardagar var sammansatta YFo5p + UBFo3yp. Alltså gott om godsutrymme.

"Lastbilscentralen" Kättinge

av Nils-Eric Sääf, Sunday, March 17, 2019, 18:26 (1838 dagar sedan) @ Kjell Aghult

Jag minns inte precis vilket år han var i Askeby, troligen 49 eller 50. Jag vet att ord. föreståndaren i Askeby hette Grönberg. Far tjänstgjorde där när han gick Knt,kursen Tror det var i 9 mån.Jag åkte på Loket med Fjgt 4682 fån Kisa till honom ibland. Sedan rälsbuss ToR Askeby och sedan hem till Kisa med 949. Naturligtvis på Loket. Visste precis vilka som körde eftersom morsan skötte överliggningen i Kisa.

"Lastbilscentralen" Kättinge

av Nils-Eric Sääf, Monday, March 18, 2019, 18:57 (1837 dagar sedan) @ Nils-Eric Sääf

Jag svarar mej själv. Min far måste ha tjänstgjort i Askeby 1951 eftersom banan inte fanns hos SJ förrän i slutet av 1950.

Omlopp YFo5p Nrö.

av S-O Johansson, Sunday, March 17, 2019, 23:49 (1838 dagar sedan) @ Kjell Aghult

[i]Tågen 227-228 på Askersundsbanan vardagar var sammansatta YFo5p + UBFo3yp. Alltså gott om godsutrymme.
[/i]
Det har kanske diskuterats tidigare men i vilket omlopp användes denna YFo5p? Inte enbart i detta tågpar. Tog c:a 2,5 tim tor. Gick den i det omloppet till nedläggningen av banan?

Omlopp YFo5p Nrö.

av Ola Almquist, Monday, March 18, 2019, 01:14 (1838 dagar sedan) @ S-O Johansson

Tågen 227-228 på Askersundsbanan vardagar var sammansatta YFo5p + UBFo3yp. Alltså gott om godsutrymme.

Det har kanske diskuterats tidigare men i vilket omlopp användes denna YFo5p? Inte enbart i detta tågpar. Tog c:a 2,5 tim tor. Gick den i det omloppet till nedläggningen av banan?

Enligt boken Svenska rälsbussar flyttades YFo5p 904 från Norrköping till Linköping 1960-05. Den uppgiften har inte jag men allting står inte på korten.

M.v.h.
Ola

Omlopp YFo5p Nrö.

av Kjell Aghult, Monday, March 18, 2019, 08:11 (1837 dagar sedan) @ S-O Johansson

Tågen 227-228 på Askersundsbanan vardagar var sammansatta YFo5p + UBFo3yp. Alltså gott om godsutrymme.

Det har kanske diskuterats tidigare men i vilket omlopp användes denna YFo5p? Inte enbart i detta tågpar. Tog c:a 2,5 tim tor. Gick den i det omloppet till nedläggningen av banan?

Den gick vardagar även en förmiddagstur Norrköping Ö <> Finspång (Tåg 1602-1601). Enligt uppgift främst för ilgods. I vart fall gällde detta i sammansättningsplanen för vintern 1957-58.

Omlopp YFo5p Nrö.

av Steen Michelsen, Monday, March 18, 2019, 16:56 (1837 dagar sedan) @ Kjell Aghult

Kan du af Tåg sammensättningsplanen se i hvilke tog PKP 353 Linköping-Vadstena gik? Og er der nogen der ved om det ændrede sig pr. 28/5-61 da PKP 353 blev afkortet til at gå Linköping-Fornåsa, i et indlæg her i forummet står at UDFo13p en gik med til Motala?

M.v.h.

Steen

Omlopp YFo5p Nrö.

av Kjell Aghult, Tuesday, March 19, 2019, 07:30 (1836 dagar sedan) @ Steen Michelsen

Kan du af Tåg sammensättningsplanen se i hvilke tog PKP 353 Linköping-Vadstena gik? Og er der nogen der ved om det ændrede sig pr. 28/5-61 da PKP 353 blev afkortet til at gå Linköping-Fornåsa, i et indlæg her i forummet står at UDFo13p en gik med til Motala?

I 1957/58 års sammansättningsplan (Den enda jag har) gick UDFo vardagar Linköping-Ödeshög o å
i tågen 401-410. På sidolinjerna framfördes inga postkupéer.

Omlopp YFo5p Nrö.

av Anders Jansson, Monday, March 18, 2019, 17:23 (1837 dagar sedan) @ Kjell Aghult

[i]Tågen 227-228 på Askersundsbanan vardagar var sammansatta YFo5p + UBFo3yp. Alltså gott om godsutrymme.
[/i]
Det har kanske diskuterats tidigare men i vilket omlopp användes denna YFo5p? Inte enbart i detta tågpar. Tog c:a 2,5 tim tor. Gick den i det omloppet till nedläggningen av banan?

Den gick vardagar även en förmiddagstur Norrköping Ö <> Finspång (Tåg 1602-1601). Enligt uppgift främst för ilgods. I vart fall gällde detta i sammansättningsplanen för vintern 1957-58.

YFo5p för ilgods till Finspång i tåg 1602 tycks ha upphört fr o m 1959-05-31. Då övergick man till att transportera ilgodset med ordinarie kretsbil i stället för att som tidigare först bilforsla det till Norrköping Ö för att sedan lasta om till tåg. Sannolikt så hade användningen av YFo5p på Arkösundsbanan upphört då för genom förändringen på Finspång så skall en YFo5p ha frigjorts.

Omlopp YFo5p Nrö.

av S-O Johansson, Monday, March 18, 2019, 23:47 (1837 dagar sedan) @ Anders Jansson

Den gick vardagar även en förmiddagstur Norrköping Ö <> Finspång (Tåg 1602-1601). Enligt uppgift främst för ilgods. I vart fall gällde detta i sammansättningsplanen för vintern 1957-58.


YFo5p för ilgods till Finspång i tåg 1602 tycks ha upphört fr o m 1959-05-31. Då övergick man till att transportera ilgodset med ordinarie kretsbil i stället för att som tidigare först bilforsla det till Norrköping Ö för att sedan lasta om till tåg. Sannolikt så hade användningen av YFo5p på Arkösundsbanan upphört då för genom förändringen på Finspång så skall en YFo5p ha frigjorts.

Vilket alltså innebar att den avkopplades från 1602 i Finspång på uppvägen och inkopplades i 1601 på nervägen. Bör ha gått först från Nrö och sist från Fg.
Både 1601 och 1602 var tåg som gick hela vägen Norrköping-Örebro. Tågen möttes i Prästköp.

Omlopp YFo5p Nrö.

av Kjell Aghult, Tuesday, March 19, 2019, 07:23 (1836 dagar sedan) @ S-O Johansson

YFo5p för ilgods....

Vilket alltså innebar att den avkopplades från 1602 i Finspång på uppvägen och inkopplades i 1601 på nervägen. Bör ha gått först från Nrö och sist från Fg.

Den gick sist i båda tågen. 1602 intogs i Fg via spår 8 (rundspåret) och backades från norra skiljeväxeln ned till sp 3 (vid plattform). 1601 togs in direkt "mot vagnar" i sp 4 och avgick därifrån söderut.

Växlare fanns under "stora" smalspårstiden normalt för alla tåg i Fg, då stationen hade enbart lokalställda växlar. Möjligen undantaget sista ankommande rälsbuss söderifrån på kvällen (som inte använde rundspåret).

Askeby obevakad men bemannat.

av S-O Johansson, Saturday, March 30, 2019, 20:55 (1825 dagar sedan) @ Nils-Eric Sääf

Något av åren runt 1950 tjänstgjorde min far i Askeby i 9-10 månader. Jag vet att han var TKL på dagarna medan det var obev om kvällarna. Det var ju T-semafor även där. Har du något skrivet om när Askeby var bev. och hur många år till.När station var obev sköttes bomfällningen från Bv stugan Juby. Fru Örtegren.

Sökte lite i TÖJ sista tidtabellsbok från 10 juni 1950. Enligt denna var Askeby obebakad för alla tåg. Askeby räknades också som en driftplats som fick vara tillfälligt obevakad och obevakad för samtliga rälsbusståg. Alla tåg utom godståget till Kimstad var ju rälsbusståg så därav kunde nog Askeby vara obevakat samt obevakat för godståget.
Däremot så var Askeby bemannat för alla tåg så han hade nog lite att göra ändå.

Askeby obevakad men bemannat.

av Nils-Eric Sääf, Saturday, March 30, 2019, 21:18 (1825 dagar sedan) @ S-O Johansson

Några av de gånger jag var där kom det ett lååånnngggt godståg på kvällen FRÅN Ringstorphållet.Det vet jag för en gång när far istället för fru Örtegren fällde bommarna var det en fruktansvärd isgata så han trillade och gjorde sej illa .jag fick veva istället.

"Lastbilscentralen" Kättinge - styckegodsvagn Kättinge mm.

av S-O Johansson, Sunday, March 17, 2019, 23:34 (1838 dagar sedan) @ Kjell Aghult

"Sveriges järnvägsstationers" band om Mellansverige redovisar på sid 802-803 den mycket lilla
TÖJ-stationen Kättinge: Näst sista linjestation på sträckan ut till Arkösund: Klassisk med T-semafor och tåganmälan, kunde dock trafikeras obevakad. Det senare var grannen NVHJ sämre på!

Citat ur boken: "för godstransporter mellan stationerna disponerar stationen fyra lastbilar".
Märk tredje och fjärde orden. Troligen körde man också ut/hämtade gods i byarna, mot lokal taxa. Ändå gick (ångloksdraget) godståg till Arkösund sex dagar i veckan (TÖJ tidtabell av 1949). Men med rätt korta stationsuppehåll. Jag gissar att TÖJ trafikinspektör Allan Almqvist
(= produktionschef) jämförde timkostnader för tåg och bil. Storskaligt i SJ kom saken först i styckegodsreformerna 1958-1964 (´Knutpunktssystemet´).

Vid TÖJ förstatligande 1950 fördes lastbilsrörelsen ´systemenligt´ till SLAB/Svelast. Som
förstås här fokuserade på Norrköping. Stationeringen i Kättinge ansågs ointressant och såldes ut till chaufförerna: Som givetvis tog med sig den lokala kundkännedomen. Styckegodstrafiken på Arkösundsbanan var också på senare år liten: Sträckan togs heller aldrig in i ´Svelastsystemet`: I övriga Norrköpingsområdet infört 1958. De få kvarvarande sändningarna planerades in i middagsrälsbusstågparet 227/228: Vardagar YBo5p + UBFo3yp. Ingendera part ansåg konduktör behövas för detta.

När började man med lastbilstrafiken? Har i detta fall TÖJ tidtabellsbok nr 108 gällandes från 22 maj 1937 tillgänglig och i den kunde man läsa att godståget till Arkösund, nr 281, medförde en styckegodsvagn till Kättinge. Men det nämns inget i denna om någon samordning med lastbilar vilket iofs inte behövdes. Förutom styckegods till Kättinge så var den även avsedd för styckegods till Östra Stenby, Häradshammar, Hyllinge och Svenneby. 281 avgick Norrköping Ö kl. 10,12 och ankom Kättinge kl. 11,25. Där blev vagnen stående till tåg 224, kl. 10,46, dagen efter som hade ett 3 minuters uppehåll för att växla in vagnen. 224 ankommer sedan Nrö kl. 11,58. Söndagar ankom en styckegodsvagn till Kättinge med tåg 225 kl. 16,58.
Intressant är att man måndagar hade ett tågpar 283-284 Norrköping-Arkösund som verkar haft enda trafikuppgift att framföra boskapsvagnar. Kättinge skulle då få sig tillsänt 2 vagnar som kallades GettG, vad det nu kunde betyda. På vägen ut till Arkösund hade man X i ring uppehåll vilket i det här fallet betyder godstrafikutbyte enligt gällande transportplaner. Motsvarande tåg till Valdemarsvik gick tisdagar.
Alla godståg på VB framfördes då med enbemannade lok.
För Kättinge gällde också att stationspersonalen skulle visera påstigandes biljetter på enbemannade tåg och sedan meddela föraren ”varthän de resande äro”.

"Lastbilscentralen" Kättinge - styckegodsvagn Kättinge mm.

av Kjell Aghult, Monday, March 18, 2019, 08:58 (1837 dagar sedan) @ S-O Johansson

När började man med lastbilstrafiken? ....

Inte exakt känt, men 1932 ägde VB fem lastbilar. Bussrörelsen byggdes upp först 1936-37,
först genom inköp av den privata konkurrentlinjen Rönö-Norrköping.