av Anders_W, Wednesday, April 03, 2019, 15:46 (1842 dagar sedan)
Vet någon hur följande dragfordon förhöll sig dragkraftsmässigt till andra lok?
Tack på förhand,
Anders
av Danne J, Wednesday, April 03, 2019, 17:48 (1842 dagar sedan) @ Anders_W
Vet någon hur följande dragfordon förhöll sig dragkraftsmässigt till andra lok?
- HNJ:s ångvagn (Fick den dra något annat fordon alls?)
- ånglok HVc 7,7 Mp
- ånglok L13 4,8 Mp
- ånglok L19 (alias S15, alias HVa) 3,2 Mp
- ånglok Ma 10,6 Mp
- ånglok Pa 4,0 Mp
- ånglok Pb 4,8 Mp
- TGOJ:s ånglok Gb 16,0 Mp, motsvarar SJ litt Gb/G5
- ånglok U 4,3 Mp
- ånglok Å5 2,8 Mp
- ånglok Ä (alias Qä) 3,4 Mp
- DHJ:s ånglok
Tack på förhand,
Anders
Detta har jag hittat i SJK 13. Betr. HNJ ångvagn och DHJ ånglok, lämnar jag över till andra läsare av forumet.
Danne J
av Carl-Erik Olsson, Thursday, April 04, 2019, 18:30 (1841 dagar sedan) @ Danne J
Vet någon hur följande dragfordon förhöll sig dragkraftsmässigt till andra lok?
- HNJ:s ångvagn (Fick den dra något annat fordon alls?)
- ånglok HVc 7,7 Mp
- ånglok L13 4,8 Mp
- ånglok L19 (alias S15, alias HVa) 3,2 Mp
- ånglok Ma 10,6 Mp
- ånglok Pa 4,0 Mp
- ånglok Pb 4,8 Mp
- TGOJ:s ånglok Gb 16,0 Mp, motsvarar SJ litt Gb/G5
- ånglok U 4,3 Mp
- ånglok Å5 2,8 Mp
- ånglok Ä (alias Qä) 3,4 Mp
- DHJ:s ånglok
Tack på förhand,
Anders
Detta har jag hittat i SJK 13. Betr. HNJ ångvagn och DHJ ånglok, lämnar jag över till andra läsare av forumet.Danne J
Detta med ångloks dragkraft är ett kärt ämne att diskutera. T ex skrev vi i en tråd från 2012 också om detta. Dragkraftsiffrorna ovan är nog SJ:s officiella, framtagna enligt formeln i den tråden, liksom de som står i SJK bok nr 13 (Normalspåriga ånglok vid SJ). För ånglok som inte står i denna bok, t ex smalspårslok och lok och ångvagnar som inte hamnat hos SJ, kan man räkna ut motsvarande siffror om man har uppgift om dessa fordons panntryck, cylinderdimensioner och hjuldiameter. En del såna siffror står t ex i Yngve Holmgrens eftertraktade A5-häften från 60-70-talen.
Men dessa siffror man kan få fram är alltså teoretiska värden, vilka säkert inte alltid stämmer med verkligheten, jfr t ex dagens moderna ellok med tydligen helt olika startdragkraft trots samma dragkraft på papperet, men alltså med helt olika förmåga att utnyttja denna dragkraft beroende på olika slirbegränsningssystem osv. Men man kan ju få fram en jämförelse mellan olika loktyper i alla fall.
På papperet har jag för mig att ett 56 tons N-lok med en dragkraft på 9 Mp(ton) bara skulle ha hälften så stor dragkraft som en ungefär lika tung T21 med dragkraft 18 Mp. Då skulle en T21 kunna starta med lika mycket som två N-lok, men det tror jag inte på. Det vore spännande att kunna avgöra empiriskt!
/CEO
av Anders_W, Thursday, April 04, 2019, 18:55 (1841 dagar sedan) @ Carl-Erik Olsson
Jag har försökt med sådana ekvationer, men tyvärr saknar jag vissa variabler för några loktyper.
SJK nr 13 verkar vara en titel jag måste hålla utkik efter.
Bifogar en länk till en PDF av det kalkylark jag hittills fått ihop över största tillåtna hastighet resp. max tågvikt för svenska dragfordon. Här är PDF:en. Arket tar upp 3 rader à 13 sidor.
av Christer Brimalm, Thursday, April 04, 2019, 21:10 (1841 dagar sedan) @ Carl-Erik Olsson
Angivna dragkraftsiffror för ångloken är den framräknade startdragkraft som maskineriet kan utveckla vid ett visst arbetstryck i ångpannan. I praktiken sätts gränsen av när loket slirar. Den praktiskt utnyttningsbara startdragkraften är i princip vikten på drivhjulen gånger friktionskoefficenten mellan hjul och räls.
Startdragkraften säger bara vad loket orkar dra igång. Intressant är ju sedan också vilken dragkraft det kan prestera i olika hastigheter. Effekten "i dragkroken" är lika med dragkraften gånger hastigheten. För att dra ett tungt men långsamt godståg behövdes hög dragkraft vid start och i låg hastighet, men inte nödvändigtvis så hög effekt. Ett snälltågslok behövde inte lika hög startdragkraft men måste däremot kunna utveckla en bra dragkraft i högre hastighet = högre effekt.
av Dag Bonnedal, Thursday, April 04, 2019, 21:27 (1841 dagar sedan) @ Christer Brimalm
Angivna dragkraftsiffror för ångloken är den framräknade startdragkraft som maskineriet kan utveckla vid ett visst arbetstryck i ångpannan. I praktiken sätts gränsen av när loket slirar. Den praktiskt utnyttningsbara startdragkraften är i princip vikten på drivhjulen gånger friktionskoefficenten mellan hjul och räls.
Startdragkraften säger bara vad loket orkar dra igång. Intressant är ju sedan också vilken dragkraft det kan prestera i olika hastigheter. Effekten "i dragkroken" är lika med dragkraften gånger hastigheten. För att dra ett tungt men långsamt godståg behövdes hög dragkraft vid start och i låg hastighet, men inte nödvändigtvis så hög effekt. Ett snälltågslok behövde inte lika hög startdragkraft men måste däremot kunna utveckla en bra dragkraft i högre hastighet = högre effekt.
Nej, det stämmer inte. Läs mitt svar till CEO:s inlägg i diskussionen han länkade till.
Det jag skev där stämmer fortfarande. Siffrorna handlar om olika saker och det är en brist på den förståelsen som gjorde att man hade fel siffror i SJK 13.
Dag B
PS.
Trådskaparen frågar efter Startdragkraft , medan siffrorna som finns i tabellerna i Ånglokläran samt i SJK 13 benämns bara Dragkraft. I Str 262/421 benämns samma siffror Största dragkraft. Detta handlar inte om semantik, utan är olika saker. Som jag beskrev i det länkade inlägget så handlade SJ:s siffor om kontinuerlig dragkraft i låg hastighet. Inte startdragkraft. Enligt internationell standard så beräknas normalt startdragkraften med faktorn 0,75, alltså 15 % högre än SJ:s siffror.
DB
av Christer Brimalm, Thursday, April 04, 2019, 21:50 (1841 dagar sedan) @ Dag Bonnedal
Jo, principerna som jag nämner stämmer, det är ju enkel mekanik.
I verkligheten blir det ju naturligtvis sedan mer komplicerat med olika typer av ångmaskinerier (med enkelexpansion eller compound, olika antal cylindrar etc) och olika antaganden av vilket ångtryck i procent av pannans fulla arbetstryck man ska räkna med.
Därför får man inte tillmäta uppgiften om nominell startdragkraft allt för stor betydelse för att bilda sig en uppfattning om vad ett visst lok kan prestera.
av Sune Nylén, Thursday, April 04, 2019, 21:37 (1841 dagar sedan) @ Christer Brimalm
I de äldre tidtabellsböckerna fanns angivet den maximala vagnvikt som olika lok beräknades kunna framföra på de aktuella sträckorna.
Beträffande elektrolok så angav dessa den HÖGSTA vagnvikten som fick tillkopplas ett lok på sträckan med hänsyn till att motorerna inte skulle bli överhettade.
Beträffande ånglok så angav vagnvikten den MINSTA vagnvikt som ett lok beräknades kunna medtaga. Det gällde koleldade lok. Vid ved eller torveldning fick man inte lika stor hets i pannan, varför vagnvikten fick reduceras i motsvarande mån.:-)