Är det verkligen samma modell i Forshem? Vad jag kan minnas är det mer likt en 59:a med vippor för att ställa tågväg eller styra objekt.

Hur länge sedan var det som det förekom tågmöten i Järpås, det måste väl ändå vara bra länge sedan?

Sommaren 2007 enligt denna tråd.

Fler frågor för lekmannen:

Lyrestads stn som avbildad i ställverket har ett huvudspår och ett sidospår som då möjliggör alternativa tågvägar och möte.
Varför har man fyra kontrolllampor för resp spår...hade det inte räckt med en för resp spår som visade given/inte given tågväg ?

Jag tycker det är sammanlagt 14 kontrollampor i själva spårplanen, utöver de som visar signalbild eller har med vägskyddet att göra. Jag gissar att de har följande funktion:

-6 vita (ljusgula) som visar om spårledningarna är belagda (spårledningarna utanför infartssignalerna verkar belagda, eller är lamporna trasiga)
-4 blå som visar växel 1 och 3's läge, och om dom är i kontroll
-4 gröna som visar låst infartstågväg

Fler frågor för lekmannen:

Lyrestads stn som avbildad i ställverket har ett huvudspår och ett sidospår som då möjliggör alternativa tågvägar och möte.
- - -

Naturligtvis är den som inte jobbar i säkerhetstjänst eller liknande vid järnvägen inte tvungen att hålla sig till terminologin enligt de aktuella trafikreglerna, men det kan kanske vara av intresse att gå igenom den med avseende på olika typer av spår.

= = = = =

Så här är det enligt TTJ, Trafikverkets Trafikregler för järnväg. Denna terminologi har gällt sedan 2009, då Banverkets säkerhetsordning (säo) ersattes av Järnvägsstyrelsens trafikföreskrifter (JTF), som slopades 2016 och vars trafikregler då överfördes till TTJ:

Spår är antingen huvudspår eller sidospår. Huvudspår är de som är avsedda för säkrad rörelse. Det betyder att man där –- om förutsättningarna är uppfyllda –- kan köra tåg med en i varje ögonblick fastställd tillåten hastighet, utan att alltid ha möjlighet stanna inom siktsträckan. Andra spår än huvudspår är sidospår. Där förekommer bara växling i siktrörelse, d.v.s. man ska köra med anpassad hastighet och får aldrig köra fortare än att man kan stanna inom (i allmänhet halva) siktsträckan.

Spåren på linjen utanför Lyrestads driftplatsgränser (d.v.s. utanför vardera infartssignalen) är huvudspår. Både spår 1 och spår 2 i Lyrestad är också huvudspår (spår I resp. II på ställverkspanelen). I Lyrestad är sidospår det (eller de?) spår som via växel 2 ansluter till spår 1 och som bara antyds på panelen.

Huvudspår på en driftplats är antingen normalhuvudspår eller avvikande huvudspår. Normalhuvudspåret är det huvudspår som från driftplatsgränsen leder genom växlar i normalläge.

I Lyrestad är spår 1 normalhuvudspåret, medan spår 2 är avvikande huvudspår.

= = = = =

Fram till 2009 var terminologin en annan på Banverkets spår: Det som nu är huvudspår kallades då tågspår. (Sidospår var alla spår som inte var tågspår.) Mellan 1994 och 2009 indelades tågspår i huvudtågspår (= det som nu är normalhuvudspår) och sidotågspår (= det som nu är avvikande huvudspår).

= = = = =

Fram till 1959 användes 'huvudspår' för det genomgående spåret på linjen, medan ´tågspår' användes på station på samma sätt som senare. 'Sidospår' var alla spår utom huvudspår och tågspår. Detta gällde vid SJ sedan 1923 (och sedan 1936 på enskilda järnvägar, EJ). (På SJ:s smalspår skedde dock 1959 års förändring redan 1948.)

= = = = =

Före 1923 på SJ (och före 1936 på EJ) var varken 'huvudspår' eller 'sidospår' definierade i trafikreglerna, men 'huvudspår' användes dels för spåret på linjen mellan stationerna och dels för "rakspåret" genom en station. 'Sidospår' var alla andra spår.

Så före 1936 var spår 2 i Lyrestad ett sidospår!
/up