Vilket lok avses? (Fordon: lok)

av Ola Ahlström, Thursday, May 02, 2019, 15:18 (1793 dagar sedan)

I boken jag idag köpte,"Nineteenth Century Railway Carriages" av Hamilton Ellis utgiven 1949, framgår en uppgift om att minst ett svenskt järnvägsbolag lät bygga om (?) en tender så att den medgav passage från efterföljande personvagn till loket, boken anger det hela till "small corridor tenders". Vilket/vilka lok kan tänkas avses?

Ola Ahlström
Malmö

Vilket lok avses?

av Mats Björkelund, Thursday, May 02, 2019, 17:23 (1793 dagar sedan) @ Ola Ahlström

Finns nog flera men SWB lok 63 (fd EHRJ) blev ombyggd så. Det finns en trevlig bild i SWB-boken från Kärrgruvan 1934.

Den som köpte VVAs byggsats till K-lok skulle kunna bygga en sådan variant.

/Mats B

Kanske detta?

av Bertil Bengtsson, Thursday, May 02, 2019, 23:29 (1792 dagar sedan) @ Gunnar Olson

Frågan är berättigad. Vad kallas sådana tanklok? Jag känner inte till någon sådan beteckning, annat än ”tanklok”. Men – ”baktank” låter väl ok?

I USA användes 2-Bn2t-lok på högbanorna i New York, innan de elektrifierades och så småningom grävdes ner och blev tunnelbanor. Loken hade vattentanken baktill. De kallades för ”Forney”.

Ett tidigt Forney-lok från USA:
[image]

Det fanns också "moderna" sådana lok i USA, men av någon orsak kan jag inte få fram internetadressen. men det handlar om stora moderna 2-C-3 tanklok för lokaltrafiken i Boston.

Ett möjligen finskt lok:
[image]

Tyska Baureihe 62:
[image]

Det fanns även liknande lok i Österrike:
[image]

Alla bilderna funna på internet / Wikipedia.

Jag har någonstans i bakhuvudet att det också fanns sådana lok i Danmark.

Berra

Kanske detta?

av Anders.k., Friday, May 03, 2019, 01:33 (1792 dagar sedan) @ Bertil Bengtsson

Boston loken ser ju lite udda ut.
Rätt stor panna.

[link=https://sites.google.com/site/bostonalbanyrailroad/home/0-6-0/0-8-0/2-8-0/2-8-2/2-8-4/4-4-0/4-6-0/tank]Boston och Albany[/link]

M.V.H Anders.k.

Lok för enmansbetjäning

av Sune Nylén, Friday, May 03, 2019, 07:06 (1792 dagar sedan) @ Anders.k.

Det där var väl tänkt som något försök till enmansbetjäning. R3 loken på LLEJ var också tänkta för det, fast lösningen vid backgående lok var övergångsbrygga fram och räcke längs pannan. Något som snart upphörde enligt Ahlberg, BJ 1922.då det mest var godsvagnar i tågen närmast lok. I England har jag sett på nätet hur det tillämpats, men där gällde det byte av lokpersonal på långväga tåg under gång. Vid de korta avstånd som förekommit i Sverige, har väl sådant aldrig varit aktuellt.:-)

Lok för enmansbetjäning

av Christer Fredriksson, Friday, May 03, 2019, 08:52 (1792 dagar sedan) @ Sune Nylén

Hur var det med lokaltågen Grycksbo - Falun - Korsnäs och R3-loken?

Lok för enmansbetjäning

av Sune Nylén, Friday, May 03, 2019, 09:33 (1792 dagar sedan) @ Christer Fredriksson

Tjänstetdt 1945 Pt. Fln Björbo Fln Lok Litt S 3 ( BJ R 3 ) SÄO § 98;8-15 loks bemanning med enbart förare tillämpas. Vagnvikten får inte överstiga 4 ggr lokets adhesionsvikt Vagnvikt 48 t.

Lok för enmansbetjäning

av Kjell Aghult, Friday, May 03, 2019, 10:02 (1792 dagar sedan) @ Sune Nylén

loket HHJ 31 (f d EKJ 3) ombyggdes 1934-35 till tanklok 1B2 på HHJ verkstad i Helsingborg.
Utrustades då också för enmansbetjäning.
Källa: L O Karlssons "Ånglok vid Sveriges normalspåriga järnvägar", del 1.

Kanske detta?

av Kent Hedqvist, Friday, May 03, 2019, 09:19 (1792 dagar sedan) @ Bertil Bengtsson

Loktypen fanns ju även i Sverige. SJ litt K5 (fd MVJ) och K7 (fd BUJ) är bra exempel.
Kent

Kanske detta? Jo, bilder och ritning

av BD, Friday, May 03, 2019, 09:26 (1792 dagar sedan) @ Kent Hedqvist

Loktypen fanns ju även i Sverige. SJ litt K5 (fd MVJ) och K7 (fd BUJ) är bra exempel.
Kent

[IMG]https://i25.photobucket.com/albums/c63/bengts/EJ/BUJ/1-3/11.jpg[/IMG]

[IMG]https://i25.photobucket.com/albums/c63/bengts/EJ/BUJ/1-3/r1.jpg~original[/IMG]

[IMG]https://i25.photobucket.com/albums/c63/bengts/EJ/BUJ/1-3/r2.jpg~original[/IMG]

[IMG]https://i25.photobucket.com/albums/c63/bengts/EJ/BUJ/1-3/21.jpg[/IMG]

Kanske detta?

av Ola Almquist, Saturday, May 04, 2019, 12:10 (1791 dagar sedan) @ Bertil Bengtsson

Ett möjligen finskt lok:
[img]https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/b/b4/Forney044.jpg[/img]

Ja, ett [link=http://kasii.mbnet.fi/hoyryveturit/f1t.htm]F1-lok[/link].

M.v.h.
Ola

Kanske detta?

av Dag Bonnedal, Tuesday, May 07, 2019, 11:11 (1788 dagar sedan) @ Bertil Bengtsson

Frågan är berättigad. Vad kallas sådana tanklok? Jag känner inte till någon sådan beteckning, annat än ”tanklok”. Men – ”baktank” låter väl ok?

I USA användes 2-Bn2t-lok på högbanorna i New York, innan de elektrifierades och så småningom grävdes ner och blev tunnelbanor. Loken hade vattentanken baktill. De kallades för ”Forney”.


Jag har någonstans i bakhuvudet att det också fanns sådana lok i Danmark.

Berra

Här är det danska: [link=https://www.jernbanen.dk/damp_solo.php?s=1&lokid=870]DSB P 125[/link]

Även Norge hade denna typ av lok på smalspåret: [link=https://digitaltmuseum.no/011013102576/damplokomotiv-type-vi-nr-50-hygeia-foran-et-tog-for-transport-av-normalsporet]NSB type VI[/link]
Två av dessa lok var byggda av NOHAB.

I Sverige verkar de bara ha funnits i ombyggd form just i Skåne. Förutom loken på HHJ så fanns det ett litet 600-lok på en torvbana i Yxenhult. O&K 260/1897, även det ombyggt med bakboggi. Strikt räknat var det då inget Forneylok eftersom ramtanken fanns kvar. Den syns ju dock inte så det liknar...
Nu är vi en bit från ämnet, men Forneylok är söta (tycker han som köpte sin första bok om tvåfotabanorna i Maine för 50 år sedan).

Dag B

Kanske detta?

av Anders Nordebring, Tuesday, May 07, 2019, 22:39 (1787 dagar sedan) @ Dag Bonnedal

Jag har någonstans i bakhuvudet att det också fanns sådana lok i Danmark.

Berra


Här är det danska: [link=https://www.jernbanen.dk/damp_solo.php?s=1&lokid=870]DSB P 125[/link]

DSB:s P-lok fanns också i en meterspårig utgåva med tre kopplade axlar, liksom P-maskinerna ritad av Busse: Horsens‒Tørrings lok 1‒4. Loken 1, 2 och 4 var trollhättebyggen medan lok 3 var tillverkat av Hartmann. Ett par citat ur Wilckes och Thomassens HTB-bok: »Der var indhentet tilbud på levering af lokomotiver fra flere fabrikker; selv om tilbudet fra Nydqvist & Holm i Trollhättan ikke var det billigste, accepteredes dette dog af praktiske grunde. Banen kom ikke til at fortryde sit valg, men det gjorde fabrikken snart.» »Det mest særprægede ved dem var, at de tilsyneladende altid kørte baglæns, da tenderen skulle være forrest. Denne var fast sammenbygget med selve lokomotivet, som derved blev 5-akslet, og for at hele køretøjet ikke skulle være for stift i kurver, hvilede kulkassen på en slags bogie, en af Busses patenterede opfindelser, som leverandøren fik mange kvaler med.»

Några bilder finns på [link=https://digitaltmuseum.org/021017777853/lokomotiv-tillverkat-vid-nydqvist-holm-trollhattan-1891-no-321-torring]denna länk[/link], [link=https://arkiv.dk/vis/3867978]denna länk[/link] och [link=http://boringby.com/page35.html]denna länk[/link].

Vilket lok avses?

av Ola Ahlström, Friday, May 03, 2019, 10:00 (1792 dagar sedan) @ Ola Ahlström

Försöker återföra tråden tillursprungsfrågan då det handlar om ånglok med tender. Tipset om SWB-loken, fd EHRJ, var intressant. Bilden, och för den del texten, i SWB-boken beskriver en lösning där passage från loket genom tendern framgår. Det var ungefär så som jag tolkade uppgiften ur den brittiska boken från 1949.

Dock undrar jag om författaren inte syftar på betydligt tidigare lok än dessa SWB-loks ombyggnad på 1930-talet då kapitlet i övrigt behandlar tidsperioden runt 1850-1880. Därmed inte sagt att uppgiften om "svenska lok" inte skulle gälla just dessa tre SWB-lok.

Alltså, kan det funnits fler lok med denna tekniska lösning än SWB 61-63?

Ola Ahlström
Malmö

Vilket lok avses?

av Kjell Aghult, Friday, May 03, 2019, 10:16 (1792 dagar sedan) @ Ola Ahlström

....Alltså, kan det funnits fler lok med denna tekniska lösning än SWB 61-63?

NVHJ lok 30-34 - de med cisterntender - hade i vart fall något liknande. Det fanns en helt öppen övergångsväg med sidoräcke på ena sidan cisternen - inte så trevlig i dåligt väder.

Personaldispositionen i tvåmans ångpersontåg varierade mellan olika banor: På en del håll
fick konduktören gå fram till loket och hjälpa föraren med utkik på vissa kinkiga punkter
(Som kunde stå i linjeboken). Så var fallet vid t ex BÖJ. På t ex FGJ M-F fick däremot eldaren gå ut i tåget. L-S medföljde dock här konduktör.

Vilket lok avses?

av Ola Almquist, Saturday, May 04, 2019, 12:08 (1791 dagar sedan) @ Kjell Aghult

....Alltså, kan det funnits fler lok med denna tekniska lösning än SWB 61-63?

NVHJ lok 30-34 - de med cisterntender - hade i vart fall något liknande. Det fanns en helt öppen övergångsväg med sidoräcke på ena sidan cisternen - inte så trevlig i dåligt väder.

Ja, det finns en bra bild som visar detta.
[link=https://digitaltmuseum.se/021018133355/lok-vid-station-i-jenny]NVHJ 32 i Jenny[/link]

M.v.h.
Ola