1937 ansågs vara ett bra järnvägsår: Sviterna efter Kreugerkraschen övervunnits och upploppet mot andra världskriget tyvärr börjat.

Visst var EÖJ godsbetonad: Av 891-banorna hade dock BLJ, DONJ och SKJ lägre persontrafikandel av intäktssumman. Godstrafikfrekvensen (godstonkm/bankn) var ganska låg och liknade närmast den på huvudsakligen glestrafikerade MÅJ.

1937 gav förlust och man hade också en "ryggsäck" av sådant från bl a depressionsåren. Den växande summan balanserades framåt i bokföringen och kunde inte återtas ens under kriget. Den var 1944 (strax före EÖJ förstatligande) störst av alla privatbanors.

Att förlusterna skulle öka med SJ högre löner och lägre taxor var givet. EÖJ tillhörde dock lönegrupp III (av fem), den vanligaste bland privatbanorna. Obs att inte ens grupp I (BJ, SWB etc) betalade SJ-löner.

SJ införde aldrig överföringsvagnar p g a dåligt spår (nedläggningsutredningen). Här var dock nog bristen större på privatdrivna BLJ, med ändå stålindustrin i bakgrunden.