Lokförarrock (Järnväg allmänt)

av jhje @, torsdag, maj 23, 2019, 16:30 (28 dagar sedan)

I söndags var jag ute och njöt av röken från DJ 10 det spreds ett allmänt lugn i kroppen.
Hur många som var lokförare vet jag inte men det var en del i långrock.
Förr var det väl bara lokföraren som hade långrock? Det var status. Jag undrar också, bodde lokförana i egen del av Landeryd och eldarna i annan. Uansett rock så var dom trevliga, när kom körandes och lärde mig en del om ånga och lok

Lokförarrock - Boende Landeryd

av S-O Johansson @, fredag, maj 24, 2019, 19:17 (26 dagar sedan) @ jhje

Förr var det väl bara lokföraren som hade långrock? Det var status. Jag undrar också, bodde lokförana i egen del av Landeryd och eldarna i annan. Uansett rock så var dom trevliga, när kom körandes och lärde mig en del om ånga och lok

Jag tror inte det var svartrocken som gav eventuell status utan i sådana fall skärmmössan med tre tränsar.
Vad gäller boendet i Landeryd så anges i boken ”Svenska Lokmän 1950” att HNJ 1923-24, när VCJ helt införlivades i HNJ, uppförde 4 boställshus i anslutning till lokstallarna. Dessa utbyggdes samtidigt. 1925 flyttades lokpersonal som tidigare varit placerade i Falköping, Ulricehamn, Nässjö och Värnamo till Landeryd. Efterhand byggdes fler bostadshus.
Tittar man exempelvis i kyrkböckerna för Landeryd för åren 1934-1948 hittar man en blandning av yrkestitlar som bor i dessa hus. Allt från lokmästare, lokförare, lokeldare, reparatör till stationsskrivare och stationskarl. Området kallas för järnvägsbostäderna beläget i Landeryd södra inom stationsamhället. Sedan hittar man en hel del järnvägare som hyr eller har egna hus i andra delar av samhället. Någon skillnad på var lokförare och lokeldare bor finns inte. Landeryd är ju inte så stort och som jag förstått det så var Landeryd en stationeringsort man sökte sig från än till. Hade en kollega i Hagalund som både var uppvuxen och börjat sin lokbana där. Hans åsikt om Landeryd var ”att det var en plats som Gud glömt vattna”.
Intressant hade det varit att få reda på hur stora lägenheterna var. Där kan jag tänka mig att det var rangskillnad på vem som fick vilken storlek.
1950 fanns det placerade i Landeryd 10 lokförare och 12 lokeldare med en lokmästare som platschef.

Lokförarrock - Boende Landeryd

av Jonny Saljefeldt @, fredag, maj 24, 2019, 19:40 (26 dagar sedan) @ S-O Johansson

Förr var det väl bara lokföraren som hade långrock? Det var status. Jag undrar också, bodde lokförana i egen del av Landeryd och eldarna i annan. Uansett rock så var dom trevliga, när kom körandes och lärde mig en del om ånga och lok

Jag tror inte det var svartrocken som gav eventuell status utan i sådana fall skärmmössan med tre tränsar.
Vad gäller boendet i Landeryd så anges i boken ”Svenska Lokmän 1950” att HNJ 1923-24, när VCJ helt införlivades i HNJ, uppförde 4 boställshus i anslutning till lokstallarna.

Kan det röra sig om dessa fyra hus som syns på Google Streetview i närheten av lokstallarna?

Ett hus:

https://www.google.com/maps/@57.0764715,13.2601731,3a,75y,6.09h,87.9t/data=!3m6!1e1!3m4...

Ytterligare tre:

https://www.google.com/maps/@57.0754127,13.2581828,3a,75y,15.09h,90.9t/data=!3m6!1e1!3m...

Lokförarrock - Boende Landeryd

av S-O Johansson @, fredag, maj 24, 2019, 19:51 (26 dagar sedan) @ Jonny Saljefeldt
Redigerad av S-O Johansson, fredag, maj 24, 2019, 20:05

Verkar inte otroligt. Ser ut at kunna vara sådana

Lokförarrock - Boende Landeryd

av z750asn @, fredag, maj 24, 2019, 20:59 (26 dagar sedan) @ S-O Johansson

Verkar inte otroligt. Ser ut at kunna vara sådana

Jodå det är de husen. Om man kollar på bilden från Goggle så där de nyare husen finns fanns fler gamla järnvägshus.

Järnvägshusen Landeryd

Lokförarrock - Boende Landeryd

av S-O Johansson @, söndag, maj 26, 2019, 18:55 (24 dagar sedan) @ z750asn

På denna länk med flygbild över Landeryd från 1936 ser man 6 bostadshus till vänster om lokstallet.
https://digitaltmuseum.se/021018039691/landeryd-bangard-och-stationssamhalle-pa-1930-ta...
Stämmer bra med de som nämnts ovan.

Lokförarrock

av Lennart Petersen @, lördag, maj 25, 2019, 01:56 (26 dagar sedan) @ jhje

I söndags var jag ute och njöt av röken från DJ 10 det spreds ett allmänt lugn i kroppen.
Hur många som var lokförare vet jag inte men det var en del i långrock.
Förr var det väl bara lokföraren som hade långrock? Det var status. Jag undrar också, bodde lokförana i egen del av Landeryd och eldarna i annan. Uansett rock så var dom trevliga, när kom körandes och lärde mig en del om ånga och lok

Som uppväxt i Halmstad är det alltid lika kul när någon tar upp HNJ .
Leander: ”Boken om HNJ ” anger för Landeryd att vid förstatligandet 1945 fanns 65 järnvägstjänstemän av olika kategorier stationerade där. För dessa fanns 9 bostadshus med vardera 4 lägenhetet, de flesta 2r o kök alltså 36 lägenheter. De var avsedda för de som hade familj, ungkarlar fick bo i rum i samhället står det. Inget nämns om saken men kan man gissa att det även fanns bostäder i det stora stationshuset, t.ex för stationsföreståndaren ?

Lokförarrock

av jhje @, lördag, maj 25, 2019, 10:47 (26 dagar sedan) @ Lennart Petersen

Tågmästare är ju känd titel men förr ex HNJ så var det bara dem som var placerade i Halmstad som hade tågmästare status. I Landeryd var det bara konduktörer men så hyggliga, när jag ville ha svar på allt. Alla hade häftiga namn som Klang, Stolt och Modig.

Lokförarrock

av Kjell Aghult @, lördag, maj 25, 2019, 13:08 (26 dagar sedan) @ jhje

Tågmästare är ju känd titel men förr ex HNJ så var det bara dem som var placerade i Halmstad som hade tågmästare status. I Landeryd var det bara konduktörer men så hyggliga, när jag ville ha svar på allt. Alla hade häftiga namn som Klang, Stolt och Modig.

Förekom titeln tågmästare alls vid privatbanorna? Vid SJ var den ursprungligen en tjänst som
"arbetande bas" i stora tåg. I en sammanställning av 1956-12-01 var då 336 fasta turer av 1631 st i konduktörssektorn besatta med tm (20 %). Med behövlig fyllnadstid i "småtåg", även i ensamtjänst.

En av farmors släktingar var en sådan, i Göteborg. Han börjat som ung SJ-växlare där redan före förra sekelskiftet. Ofint sagt "ägde han hela tåget". Än på äldsta dagar mindes han turerna som tågbefälhavare i i nattågen 4 och 3 Göteborg <> Hallsberg (Med saxad dagtjänst): Två "underkonduktörer", flera sitt- och sovvagnar, resgodsutrymmen och postkupéer (Med undervägsutbyte).

1950-och 1960-talen var ju nedgångstider för både tåg och buss: De sista busskonduktörerna på landsbygdslinjer drogs in (Levde kvar på de tyngsta stadslinjerna litet längre). På SJ minskades konduktörsbemanningen och personalen ges del i rationaliseringsvinsten: Man släppte kopplingen tm <> arbetsledare, och tjänsten blev mer allmänt hållen: Som byråassistent (som jag själv varit), överstelöjtnant och rektor. På mitt rekrytregemente S 1 hade överstelöjtnantEN
eget brevpapper: Det fanns bara EN, överstens andreman.

Lokförarrock

av Christer Fredriksson @, lördag, maj 25, 2019, 14:01 (26 dagar sedan) @ Kjell Aghult

Tågmästare fanns vid TGOJ i Kopparberg och Eskilstuna.

Lokförarrock

av Kjell Aghult @, lördag, maj 25, 2019, 16:15 (26 dagar sedan) @ Christer Fredriksson

Tågmästare fanns vid TGOJ i Kopparberg och Eskilstuna.

En följd av 1953 års koordinationsvtal med SJ? Där en av punkterna var, att anställningsavtalen skulle likställas.

Hur länge fanns konduktörerna i Kopparberg kvar? De gamla örebrotågmästarna nämnde dem aldrig: Ej ens den pålitlige Uno Rådström, som jag pryade med som trafikelev. Ej heller dåtida profiler som Heimer, Ekberg, "Stig Nervis" etc.

Vid generationsskiftet på 1970-talet styrdes all nyrekrytering till Hallsberg. ju centralt i
linjenätet. Konduktörstjänsten i Ör avslutades 1993.

Lokförarrock

av jhje @, lördag, maj 25, 2019, 15:41 (26 dagar sedan) @ Kjell Aghult

HNJ blev SJ 01071945 och jag kommer ihåg och tågmästarna men det var ju i SJ.
Ja där lärde man sig något nytt Det var på resorna mellan Forsheda och Halmstad man mötte dem.

Lokförarrock - Konduktörsnamn Landeryd.

av S-O Johansson @, söndag, maj 26, 2019, 18:11 (25 dagar sedan) @ jhje

Min sagesnamn som lämnade kommentaren om Landeryd ovan hette Klang i efternamn. Antagligen son till konduktören Klang.

Lokförarrock - Konduktörsnamn Landeryd.

av jhje @, söndag, maj 26, 2019, 20:21 (24 dagar sedan) @ S-O Johansson

Klang gav mig min första hammare i Slutarp, tippar 1945. När jag började resa själv så var det ofta Modig som höll ett vakande öga

Lokförarrock - Konduktörsnamn Landeryd.

av mamma Ulla @, söndag, maj 26, 2019, 21:33 (24 dagar sedan) @ jhje

Klang gav mig min första hammare i Slutarp, tippar 1945. När jag började resa själv så var det ofta Modig som höll ett vakande öga

Modigs son Sune blev sedermera en både synnerligen kompetent och sympatisk signalingenjör.

Lokförarrock - Konduktörsnamn Landeryd.

av Kjell Aghult @, måndag, maj 27, 2019, 06:42 (24 dagar sedan) @ mamma Ulla

I 1951 års lönestat finns 11 befordrade konduktörer i Lrd: Andersson, Carlsson, Heiling, Heimler, Holmberg, Karlsson, Modigh, Ryberg, Rydberg, Stolt och Öfverström. Födda i tidsspannet 1894-1919. Knr Klang var född 1890 (annan källa) och hunnit pensioneras.

Konduktörsstyrkan torde ha avvecklats i etapper 1957-1964. 1957 kom YBo6 på f d VCJ och ersatte två par lokdragna persontåg där. 1958 omlades hela lokala godstrafiken i Borås/Halmstadsområdet: De arbetsdryga lokalgodstågen ersattes med styckegodsbilar och smågodståg. Sista lokdragna persontågspar på f d VCJ blev rälsbusståg 1964. Landerydsfolket åkte veterligen aldrig i lokpersontågen på f d HNJ huvudlinje,

32 trafiksektionen (= HNJ-linjerna) hade 1951 bara tre befordrade tågmästare, i Halmstad. De hade alla övertagits från HNJ och fått tm-graden 1947-48.

Lokförarrock - Konduktörsnamn Landeryd.

av jhje @, måndag, maj 27, 2019, 10:12 (24 dagar sedan) @ Kjell Aghult

Spännande svar. Alla kände jag i Landeryd, de har hatt stor inverkan på mina tågresor och hade koll på mig när jag började resa själv. Jag kommer också i håg, när jag träffade den förste tågmästaren på HNJ. Resa Forsheda-Halmstad och det var Blomberg.


När godstågen stannade så var det tid till ett och annat. Stoppen i Tml upphörde 1948 då godsbilen med Karl-Erik startade upp och då blev det en del resor till Falköping och sedan 2625 hem.


Sista tågresan till Halmstad var under fotbolls-VM då jag hade köpt biljetter till två matcher på Örjans vall där Nord-Irland spelade två och idolen var Harry Gregg målvakt.

Jag reste då en sen rälsbuss från Halmstad och senare brandvakt i Landeryd. Att det var så kallt i juni så gick en tur till lokstallet och där fann jag en känning som bjöd på kaffe.

1958, varför stod det ett påeldat ånglok när vi både T21 och T 41?

Lokförarrock - Konduktörsnamn Landeryd.

av Kjell Aghult @, måndag, maj 27, 2019, 16:04 (24 dagar sedan) @ jhje

...jag träffade den förste tågmästaren på HNJ. Resa Forsheda-Halmstad och det var Blomberg.

HNJ-konduktörer, som SJ 1947/48 befordrade till tm var:
- Blomberg, K M B, född 1896. Anställd vid HNJ 1915.
- Johansson, C A, född 1894. Anställd 1916.
- Sjöstrand, O W, likaså född 1896. HNJ-datum okänt.
-----

När godstågen stannade så var det tid till ett och annat. Stoppen i Tml upphörde 1948 då godsbilen med Karl-Erik startade upp och då blev det en del resor till Falköping och sedan 2625 he

Godsbilen var en komplettering till lgt Falköping <> Landeryd, 7231 och 7232. Deras gångtid Falköping <> Ulricehamn kunde avkortas en timme i var riktning (Med flera man ombord). Säkert sneglade man på lastbilens timkostnad, som VB för sina godsbilar i Kättinge på Arkösundsbanan.

Gjorde Falköpingsbilen några sidoturer till avtalskunder i styckegods?

I 1956 års graf har båda lgt enbart behovsuppehåll i Timmele (som ju ännu var öppen för vagnslast). I 1946 hade det varit 9 minuter i varje riktning, givetvis en genomsnittsbedömning.
"Lgt lägen dag för dag fick slutregleras av tågledaren".

Lokförarrock - Konduktörsnamn Landeryd.

av jhje @, måndag, maj 27, 2019, 16:48 (24 dagar sedan) @ Kjell Aghult

Blomberg och Johansson kommer jag ihåg och bäst var det när vi reste Forsheda-Halmstad ToR.
Då besökte vi gamlestinsen Zuhr i Halmstad och då ingick det roddbåt över Nissan

Godsbilen gick parallellt med tåget. I Timmele var det mest konfektion och det skickades med 2625 till Ulricehamn där det omlastades till 2626 som medförde en G-finkor med slutstation.
Det var nog 3 st. När 2626 kom in så kunde man bidraga med lasthjälp( åkte 2626 hem efter scoutmötene)

Timmele hade ett stort färgeri men de hade egen transportbuss som Kalle körde.

Tiden går men minnena består!

RSS-feed av trådar
powered by my little forum