The Flying Scotsman (Järnväg allmänt)

av Humbla, torsdag, maj 23, 2019, 19:01 (121 dagar sedan)

SVT sände igår Engelska antikrundan som handlade om "The Flying Scotsman" ett legendariskt ånglok från 1928.
Man körde London - Edinburgh 64 mil på 7,5 timmar. Hur lång tid tog Malmö - Stockholm 1928?

Länk
The Flying Scotsman

The Flying Scotsman Uppehåll?

av BD @, torsdag, maj 23, 2019, 19:32 (121 dagar sedan) @ Humbla

SVT sände igår Engelska antikrundan som handlade om "The Flying Scotsman" ett legendariskt ånglok från 1928.
Man körde London - Edinburgh 64 mil på 7,5 timmar. Hur lång tid tog Malmö - Stockholm 1928?

Länk
The Flying Scotsman

Hur många uppehåll på den vägen och hur långa? Hur mycket kol rymde tendern? Vatten tog väl från tråg i spåret?

The Flying Scotsman Uppehåll?

av Dag Bonnedal @, torsdag, maj 23, 2019, 19:45 (121 dagar sedan) @ BD

SVT sände igår Engelska antikrundan som handlade om "The Flying Scotsman" ett legendariskt ånglok från 1928.
Man körde London - Edinburgh 64 mil på 7,5 timmar. Hur lång tid tog Malmö - Stockholm 1928?

Länk
The Flying Scotsman


Hur många uppehåll på den vägen och hur långa? Hur mycket kol rymde tendern? Vatten tog väl från tråg i spåret?

Inga uppehåll alls. Det var det som gjorde körningarna till en prestation.
Korridortender med en mycket smal och låg korridor utmed ena sidan. Personalbyte halvvägs under gång.

9 ton kol och 23 m3 vatten, som sagt så skopade man upp vatten från långa vattenrännor som låg ganska tätt.

Att klara fyren under så lång tid krävde nog det absolut bästa kolet samt naturligtvis skakrost och stor asklåda.

Dag B

The Flying Scotsman Uppehåll?

av Leif B @, torsdag, maj 23, 2019, 20:01 (121 dagar sedan) @ BD

SVT sände igår Engelska antikrundan som handlade om "The Flying Scotsman" ett legendariskt ånglok från 1928.
Man körde London - Edinburgh 64 mil på 7,5 timmar. Hur lång tid tog Malmö - Stockholm 1928?

Länk
The Flying Scotsman


Hur många uppehåll på den vägen och hur långa? Hur mycket kol rymde tendern? Vatten tog väl från tråg i spåret?

Inga uppehåll ("non-stop";)

Nio ton kol. För att lokpersonalen skulle kunna få avlösning i farten fanns det en korridor genom tendern.

The Flying Scotsman Smörjuppehåll?

av BD @, fredag, maj 24, 2019, 12:28 (120 dagar sedan) @ Leif B

Inga uppehåll? Hur och med vad (olja, fett?) smordes maskineriet? Babbits- eller bronslager?
Loken lär ju haft en ovana för varmgång på mittcylinderns vevlager.

The Flying Scotsman Smörjuppehåll?

av Christer Brimalm @, fredag, maj 24, 2019, 13:48 (120 dagar sedan) @ BD

Nej, det var inga uppehåll för smörjning, eller för något annat heller, undantagandes förstås eventuella signalstopp. Man körde non-stop bokstavligen talat.
Det var glidlager, inga rullager i maskineriet på dessa lok. Smörjningen var med olja.

The Elisabethan direkttåg efter kriget på 6,5 tim

av Christer Brimalm @, fredag, maj 24, 2019, 10:05 (120 dagar sedan) @ Humbla

Senare, på 1950-talet, gick The Elisabethan Express sommartid non-stop London-Edinburgh på 6,5 tim. Det var liksom Flying Scotsman ett tungt expresståg.Det finns en fin film om The Elisabethan på YouTube, som rekommenderas till dem som inte har sett den.Där får man se när personalen går genom korridortendern och hur det gick till att ta vatten i farten.

Att köra så lång sträcka som 63 mil non-stop med ångtåg (längsta non-stop-körningarna i världen)var imponerande, men antagligen minst lika mycket en PR-historia som trafiktekniskt motiverat.

Den allra snabbaste förbindelsen på ånglokstiden mellan London och Edinburgh var inte ett tåg som körde non-stop. The Coronation, under senare delen av 1930-talet, gick på 6 tim jämnt, men gjorde uppehåll en gång i ena riktningen och två gånger i den andra. Detta tåg var dock betydligt lättare än non-stop-tågen.

Elisabethan och Coronation drogs normalt av A4-lok som var en strömlinjeformad vidareutveckling av litt A3.

The Elisabethan direkttåg efter kriget på 6,5 tim

av Harald ⌂ @, Göteborg, fredag, maj 24, 2019, 10:37 (120 dagar sedan) @ Christer Brimalm

Tack för det. Jag letade efter filmen, men mindes fel att det var The Flying Scotsman, så jag hittade den inte. Den är mycket sevärd. Den visar inte bara själva resan utan också allt bakom scenen som måste fungera. Det blir inte sämre av att speakertexten är på rimmad vers som framförs med omisskänlig brittisk accent.
https://www.youtube.com/watch?v=ghkqGfUy4xs

The Elisabethan direkttåg efter kriget på 6,5 tim

av Richard Loe @, lördag, maj 25, 2019, 15:36 (119 dagar sedan) @ Christer Brimalm

Senare, på 1950-talet, gick The Elisabethan Express sommartid non-stop London-Edinburgh på 6,5 tim. Det var liksom Flying Scotsman ett tungt expresståg.Det finns en fin film om The Elisabethan på YouTube, som rekommenderas till dem som inte har sett den.Där får man se när personalen går genom korridortendern och hur det gick till att ta vatten i farten.

Att köra så lång sträcka som 63 mil non-stop med ångtåg (längsta non-stop-körningarna i världen)var imponerande, men antagligen minst lika mycket en PR-historia som trafiktekniskt motiverat.

Den allra snabbaste förbindelsen på ånglokstiden mellan London och Edinburgh var inte ett tåg som körde non-stop. The Coronation, under senare delen av 1930-talet, gick på 6 tim jämnt, men gjorde uppehåll en gång i ena riktningen och två gånger i den andra. Detta tåg var dock betydligt lättare än non-stop-tågen.

Elisabethan och Coronation drogs normalt av A4-lok som var en strömlinjeformad vidareutveckling av litt A3.

Nej, det hade inget att göra med någon PR-historia. Tanken var att Flying Scotsman tåget alltid skulle gå vid samma tider och med samma uppehåll i sommar- och vintertidtabellerna, vilket den inte hade gjort innan andra världskriget. Det gjorde att man behövde ett extratåg under sommaren varvid man skapade The Capitals Limited, senare The Elizabethan, som gick non-stop London-Edinburgh.

Under 1948 så tog The Capitals Limited banan över Galashiels och Kelso pga stormskador på ostkustbanan mellan Berwick och Dunbar, vilket gjorde att non-stop distansen blev 653km. Det är fortfarande brittisk rekord.

Stockholm-Malmö

av Christer Brimalm @, fredag, maj 24, 2019, 10:24 (120 dagar sedan) @ Humbla

Kortaste restiden Stockholm-Malmö 1930 var c:a 9,5 timmar.

Stockholm-Malmö

av Humbla, fredag, maj 24, 2019, 15:01 (120 dagar sedan) @ Christer Brimalm

Hur många stopp?

Stockholm-Malmö

av 53 Wadsten @, Norrköping, fredag, maj 24, 2019, 16:06 (120 dagar sedan) @ Humbla

Kortaste restiden Stockholm-Malmö 1965 låg på 5 timmar och 55 minuter med Skåningen direkt, tror tåget bar numret 11 och gick direkt Till Hässleholm. Fint va!

Stockholm-Malmö

av Björn Arvidsson @, fredag, maj 24, 2019, 16:42 (120 dagar sedan) @ 53 Wadsten

Kortaste restiden Stockholm-Malmö 1965 låg på 5 timmar och 55 minuter med Skåningen direkt, tror tåget bar numret 11 och gick direkt Till Hässleholm. Fint va!

Men det drogs inte av ånglok. Vilket det handlar om i den här tråden

Jämför Skåningen med Coronation

av Christer Brimalm @, fredag, maj 24, 2019, 16:55 (120 dagar sedan) @ Björn Arvidsson

Coronation London-Edinburgh höll alltså nästan trettio år tidigare samma medelhastighet som Skåningen gjorde 1965 - men med ånglok.

Stockholm-Malmö

av Mattias Jansson @, lördag, maj 25, 2019, 23:08 (118 dagar sedan) @ 53 Wadsten

Kortaste restiden Stockholm-Malmö 1965 låg på 5 timmar och 55 minuter med Skåningen direkt, tror tåget bar numret 11 och gick direkt Till Hässleholm. Fint va!

KAN du verkligen aldrig någonsin hålla dig till ämnet? Det är fullkomligt glasklart redan från första frågeställningen att det handlar om skarven 1920-30-tal, INGEN ANNAN EPOK!!! Vad du än må vilja säga om det elloksdragna 1960-tal du sannolikt själv minns med fäbless, det är fanimig inte temat i denna tråd!
Detta är helt otroligt!

Stockholm-Malmö

av Gunnar Olson @, fredag, maj 24, 2019, 16:36 (120 dagar sedan) @ Humbla

Snälltåg 8 Malmö-Stockholm, som vad jag kan se hade kortaste restiden (9 timmar och 17 minuter), hade 14 uppehåll, varav ungefär hälften enbart för avstigande.

Stockholm-Malmö

av 53 Wadsten @, Norrköping, fredag, maj 24, 2019, 18:59 (120 dagar sedan) @ Gunnar Olson

Läs "Skåningen direkt" i kommunickan 1965.

Stockholm-Malmö

av Björn Arvidsson @, fredag, maj 24, 2019, 20:17 (120 dagar sedan) @ 53 Wadsten

Läs "Skåningen direkt" i kommunickan 1965.

Men nu gällde det ju ÅNGLOKS draget tåg 1930. Vad har då elloks dragna tåg 1965 i diskussionen att göra??

Stockholm-Malmö

av Johnny @, Kålltorp/Stråvalla, fredag, maj 24, 2019, 20:41 (120 dagar sedan) @ Björn Arvidsson

Läs "Skåningen direkt" i kommunickan 1965.


Men nu gällde det ju ÅNGLOKS draget tåg 1930. Vad har då elloks dragna tåg 1965 i diskussionen att göra??


Jag tycker nog att jämförelsen är intressant, se Brimalms inlägg ovan.

Stockholm-Malmö

av Mattias Jansson @, lördag, maj 25, 2019, 23:08 (118 dagar sedan) @ 53 Wadsten

Läs "Skåningen direkt" i kommunickan 1965.

KAN du verkligen aldrig någonsin hålla dig till ämnet? Det är fullkomligt glasklart redan från första frågeställningen att det handlar om skarven 1920-30-tal, INGEN ANNAN EPOK!!! Vad du än må vilja säga om det elloksdragna 1960-tal du sannolikt själv minns med fäbless, det är fanimig inte temat i denna tråd!
Detta är helt otroligt!

Förlåt, men nu går du för långt... vi håller en god ton >>

av Wk @, söndag, maj 26, 2019, 00:26 (118 dagar sedan) @ Mattias Jansson

- också när det är oenighet.

The Flying Scotsman

av Krister P @, Växjö, lördag, maj 25, 2019, 00:52 (119 dagar sedan) @ Humbla

För ett tag sedan gjorde jag en sammanställning med jämförelse mellan LNER A3 (typen för Flying Scotsman) och vårat F-lok.

[image]

The Flying Scotsman

av BD @, lördag, maj 25, 2019, 02:41 (119 dagar sedan) @ Krister P

[image]
Hur förhåller sig till varandra

Ångtryck?

Rostyta?

Lufttillförsel till rost? DSB förstorade.

Direkt eldyta (skotten hade väl förbränningskammare)?

Antal stortuber?

Överhettningsyta?

Procent dubbel- resp enkelspår?

Byggnadsår?

The Flying Scotsman

av Sune Nylén @, lördag, maj 25, 2019, 08:43 (119 dagar sedan) @ BD

För många år sedan - kanske på sjuttiotalet, fanns det i TÅG ett resonemang i någon eller några artikar, om hur man skulle beräkna sth hos ånglok. Vill minnas det då framhölls att man beräknade hastigheten i meter/ sekunden. på vissa fram och återgående delar i maskineriet, enligt vissa tyska tabeller, och efter detta värde, som inte fick överstigas, fastställde man denna .Därav det knepiga måttet 127,5 km/ tim. För B lok angavs 105 om jag inte missminner mig. Den hastigheten angavs i varje fall i katalogen från Baltiska utställningen i Malmö 1914. BJ H3s sades det i någon artikel vara svår att få upp i högre än 100 pga.trånga utloppskanaler. Nu var ju sth på BJ efter 1931 100, så det räckte ju i och för sig till. Annars borde den ju med den drivhjulsdiametern gått i 140:-)

The Flying Scotsman

av Sven Bårström @, Järfälla, lördag, maj 25, 2019, 18:00 (119 dagar sedan) @ Sune Nylén

Jag har också ett minne av en redovisning i tidningen TÅG på 70-talet av de ursprungligen tyska normerna för ångloks hastigheter beroende på byggnadssättet. Normerna tillämpades som maximalfall också i Sverige, men här var det ju för de snabba loken oftast banans sth som gav gränsen.
Normerna angav lokkonstruktionens tillåtna hastighet, beroende på antalet koppelaxlar, cylinderplacering, drivhjulsdiameter samt antalet löpaxlar framför koppelaxlarna. Hastigheten angavs i drivhjulsvarv per minut.
De svenska A-loken (1906) och F-loken (1914) var de som fick gå fortast; 360 varv per minut för drivhjulen. Nivån var given för lok med innercylindrar eller 4 cylindrar (fyrling eller kompound), 2 eller 3 koppelaxlar och 2-axlig ledarboggi. För A- och F-loken innebär normen att hastigheten blir 360 x 3,14 x 1,88 x 60 = 127,5 km/h.
Samma norm gav för A6-loken 360 x 3,14 x 1,72 x 60 = 116,6 km/h.
B-loken med 2 utvändiga cylindrar fick gå med 320 drivhjulsvarv pr minut, vilket medförde 320 x 3,14 x 1,75 x 60 = 105,5 km/h.
De 3-cylindriga E9- och E10-loken fick gå med 270 drivhjulsvarv pr minut, vilket medför 71,2 km/h.
Om jag minns rätt skulle de 3-cylindriga A8-loken få gå med 320 varv i minuten, vilket ger 113,9 km/h.
I Tyskland har man utvecklat ångloksdriften senare än i Sverige, och man har också ändrat vissa hastighetsregler. Ett exempel är de tvåcylindriga 2' C 1'-loken typ 01 med yttre cylindrar och 2000 mm drivhjul, som fick gå 130 km/h, vilket motsvarar 345 drivhjulsvarv per sekund.
Ett annat intressant exempel är det norska åttakopplade fyrcylindriga kompoundloket typ 49 som fick gå 90 km/h, motsvarande 312 drivhjulsvarv pr minut. Vid utvecklingsarbete i Tyskland bedömdes åtminstone 100 km/h vara en lämplig hastighet för detta lok. Det motsvarar 347 varv pr minut - för ett åttakopplat lok med en främre löpaxel!
Sven B

--
Sven B

The Flying Scotsman

av Sune Nylén @, söndag, maj 26, 2019, 07:42 (118 dagar sedan) @ Sven Bårström

Tack Sven. Jag hade bara ett svagt minne av det hela, och mindes inte alla de olika faktorer som man skulle ta hänsyn till. Det var ju en hel radda, och bra presenterat. :-) Sune

The Flying Scotsman

av Överkörmästaren, lördag, maj 25, 2019, 11:29 (119 dagar sedan) @ Krister P

För ett tag sedan gjorde jag en sammanställning med jämförelse mellan LNER A3 (typen för Flying Scotsman) och vårat F-lok.

[image]

Hur ska de dubbla sth-uppgifterna för F-loket tolkas? Får inte ihop sammanhanget men observerar att kvoten 127,5/90 är ungefär roten ur 2, en tillfällighet?

The Flying Scotsman

av Krister P @, Växjö, lördag, maj 25, 2019, 15:59 (119 dagar sedan) @ Överkörmästaren


Hur ska de dubbla sth-uppgifterna för F-loket tolkas? Får inte ihop sammanhanget men observerar att kvoten 127,5/90 är ungefär roten ur 2, en tillfällighet?

Ja, kanske lite otydligt. 90km/t var ju den högsta tillåtna hastigheten för F-loket i trafik.
127,5 km/t var den högsta konstruktionella hastigheten.

The Flying Scotsman

av Överkörmästaren, lördag, maj 25, 2019, 16:32 (119 dagar sedan) @ Krister P


Hur ska de dubbla sth-uppgifterna för F-loket tolkas? Får inte ihop sammanhanget men observerar att kvoten 127,5/90 är ungefär roten ur 2, en tillfällighet?


Ja, kanske lite otydligt. 90km/t var ju den högsta tillåtna hastigheten för F-loket i trafik.
127,5 km/t var den högsta konstruktionella hastigheten.

Okej, då förstår jag.

Sth för fordon resp bana m.m.

av Christer Brimalm @, lördag, maj 25, 2019, 11:47 (119 dagar sedan) @ Krister P

För tydlighetens skull är det bra att skilja på 1) Vilken högsta hastighet ett fordon är konstruerat för, efter vissa beräkningsnormer. 2) Vilken största tillåtna hastighet (sth) för fordonet som den aktuella järnvägsförvaltningen har bestämt. 3) Högsta tillåtna hastigheten (sth) för en viss bana som fordonet framförs på. (Det lägsta av de båda senare är förstås det som gäller i ett konkret fall.)

På SJ gällde 90 km/t som banornas högsta sth under ånglokstiden. Även om F-loken var konstruerade för högre hastighet (och de fick ju sedan gå i upp till 110 i Danmark)så var 90 km/t max tillåtna Stockholm-Malmö. Så hade man inga vattentråg som i Storbritannien och ganska täta stationsuppehåll. Snälltågen Stockholm-Malmö bytte lok i Mjölby och Alvesta, och man tog t ex vatten i Nyköping mellan Stockholm och Mjölby. Sådant bör man tänka på när man jämför restider 1928.

I Storbritannien var 90 mph (145 km/t) under ånglokstiden en gräns för banans sth som motsvarade de 90 km/t på SJ. Däremot hade man i Storbritannien i regel ingen fastställd sth för någon viss ånglokstyp. Det var bara banans sth som var övre gräns, i övrigt var det tidtabellen och personalens omdöme och erfarenhet som bestämde hur fort man kunde köra. Därvid hölls hårt på att man inte körde för fort där det var nedsättningar, t ex genom stationer eller snäva kurvor, men "på fria linjen" sågs det genom fingrarna med om det ibland gick litet för fort. Det samma var väl f.ö. i alla fall i viss mån fallet på SJ med de 90 kilometerna förr i tiden?

I vilket fall är det intressant att jämföra vårt "paradlok" F 1200 med Flying Scotsman. Det sistnämnda är förstås överlägset i alla avseenden, men är ju konstruerat och byggt ett decennium senare och kunde också dra nytta av de mer gediget byggda brittiska banorna som tillät högre axellaster (man kunde lägga mer vikt på drivhjulen på loket).

RSS-feed av trådar
powered by my little forum