Briketter eller? (Järnväg allmänt)

av Thomas Tell, Wednesday, July 10, 2019, 12:12 (1723 dagar sedan)

[image]
Delförstoring från JvmKBAA05928 Älmhult 1904.

Är det verkligen briketter som texten säger? Jag tycker det är avancerad form för briketter. Se S och J på var sida.
Hur kan de ligga så stilla under vagnens gång travade på detta sättet?
/tell

Briketter eller?

av Anders_W, Wednesday, July 10, 2019, 12:48 (1723 dagar sedan) @ Thomas Tell

Min magkänsla säger metalltackor snarare än bränslebriketter, men i så fall måste det vara en lätt metall, med tanke på hur högt lastad (den 2-axliga?) vagnen är.

Briketter eller?

av el_vikingo, Wednesday, July 10, 2019, 21:32 (1723 dagar sedan) @ Anders_W

Med tanke på bladfjäderns utseende är lasten inte tung.
// HH

Briketter eller?

av Leif B, Wednesday, July 10, 2019, 12:56 (1723 dagar sedan) @ Thomas Tell

[image]
Delförstoring från JvmKBAA05928 Älmhult 1904.

Är det verkligen briketter som texten säger? Jag tycker det är avancerad form för briketter. Se S och J på var sida.
Hur kan de ligga så stilla under vagnens gång travade på detta sättet?
/tell

Jag tycker de ser ut som plåtlådor, inte minst att de har en fläns mot gaveln tyder på det.

Eftersom några är märkta "S" och några "J" men i övrigt lika, så tror jag att de är symmetriska runt spalten i mitten med märkning "S" - spalt "J". Därmed är de också nedstuckna bakom varandra och det håller dem kvar.

Användning: brevlådor (för tjänstepost), papperskorgar, apparatlådor ... ??

Briketter eller?

av WS, Thursday, July 11, 2019, 10:12 (1722 dagar sedan) @ Leif B

[image]
Delförstoring från JvmKBAA05928 Älmhult 1904.

Är det verkligen briketter som texten säger? Jag tycker det är avancerad form för briketter. Se S och J på var sida.
Hur kan de ligga så stilla under vagnens gång travade på detta sättet?
/tell


Jag tycker de ser ut som plåtlådor, inte minst att de har en fläns mot gaveln tyder på det.

Eftersom några är märkta "S" och några "J" men i övrigt lika, så tror jag att de är symmetriska runt spalten i mitten med märkning "S" - spalt "J". Därmed är de också nedstuckna bakom varandra och det håller dem kvar.

Användning: brevlådor (för tjänstepost), papperskorgar, apparatlådor ... ??


Tror att Leif B är inne på rätt spår här.
Någon typ av låda/burk i pressad plåt, troligen öppningsbar.
Framsidan / ovansidan verkar se ut ungefärligen så här: (S|J)

Om text och springa vänds uppåt, kan det vara en rejäl askkopp? /WS/

Briketter eller?

av A.Svenson, Thursday, July 11, 2019, 11:57 (1722 dagar sedan) @ WS

Jag fortsätter på plåtburksspåret, men om det varit föreslagna innomhusföremål (askkopp utomhus 1904, nä då var det fritt askande utomhus) borde någon finnas kvar. Nej, min tanke är skyddskåpor till äldre glidlagerbox. Själva boxarna var ju signaturmärkta och springan skulle fungera att med oljesprutans spets lyfta locket, suga ur vatten och komplettera vagnsolja. Särskilt grusvagnar skulle vara betjänta av en skyddskåpa som förbättring av de presseningstygsflärpar som förekom.

Som sagt en tanke, varken vetskap eller påstående.

MVH!
Anders S

Ostaplade briketter

av Thomas Tell, Wednesday, July 10, 2019, 23:20 (1723 dagar sedan) @ BD

[image]

Jag tänkte på att visa den bilden, Bengt.
/tell

Briketter eller?

av Rolf Nordin, Wednesday, July 10, 2019, 17:22 (1723 dagar sedan) @ Thomas Tell

Surströmmingsburkar. :-P

Briketter eller?

av Göran Nilsson, Thursday, July 11, 2019, 09:19 (1722 dagar sedan) @ Rolf Nordin

Varför kan vi inte i seriösa debatter, slippa tramsiga inlägg som ovanstående?
De fyller ingen som helst funktion!

Briketter eller?

av Överkörmästaren, Thursday, July 11, 2019, 10:38 (1722 dagar sedan) @ Göran Nilsson

Varför kan vi inte i seriösa debatter, slippa tramsiga inlägg som ovanstående?
De fyller ingen som helst funktion!

Jag visste inte ens att det var en debatt!

Nå. Ett någorlunda vetenskapligt svar på din fråga är att människor (i alla åldrar!) har ett behov av att leka lite. Faktum är ju att en stor del av diskussionerna på detta forum är ett slags vuxenlekar. Det är t ex oftast inte av någon avgörande betydelse att veta precis vilka HC-bussar som levererades gulgröna men det år ändå många som känner en högre tillfredsställelse över att få veta sånt.

Så, visst fyller det en funktion, om än inte precis för forskningen... :-)

Briketter eller?

av Mikael Blom, Thursday, July 11, 2019, 14:21 (1722 dagar sedan) @ Thomas Tell

Länkar till en annan bild från brikettverket i Älmhult och samma år 1904. Vagnen till vänster synes lastas(?) med samma slags last som vagnen i ursprungsinlägget. Kan det vara en lokal transport av briketter inom Älmhult från brikettverket till lokstationen?

Länk Digitalt museum

Briketter eller?

av Kent Hedqvist, Thursday, July 11, 2019, 17:42 (1722 dagar sedan) @ Mikael Blom

Jag tror att Leif B definitivt har rätt. Det är plåtdosor. Är det någon som vet / funderat över hur man tillverkar torvbriketter? Torven är vid brytningen mycket våt. Vattenhalten ligger runt 90 % och konsistensen är som gegga. För att förvandla den till bränntorv måste den torkas varvid vattenhalten kan nedbringas till omkring 50%. För att göra briketter med så bra värmevärde som möjligt vill man få ned vattenhalten ännu längre. Det kan ske genom att pressa och upphetta den i formar.
Vid närmare titt på bilderna ser man att plåtdosorna och briketterna har samma storlek och form. En kvalificerad gissning är då att plåtdosorna är formar för pressning av torvbriketter.
Kent

Brunkolsbriketter kanske ????

av Sune Nylén, Thursday, July 11, 2019, 18:41 (1722 dagar sedan) @ Kent Hedqvist

Jag tänkter väl närmast inte på torvbriketter när jag ser dessa, utan på brunkols dito. Sådana var vanliga förr. Min farmor eldade med sådana omväxlande med koks fram till 1956 när hon bytte bostad.De var pressade, glansiga på ytan och stenhårda. Hon sa´ att la man en eller två sådan i köksspisen på kvällen, så brann de till morgonen. Är det brunkolsbriketter så kan kanalerna vara för att underlätta förbränningen.:-)

Brunkolsbriketter kanske ????

av Kent Hedqvist, Friday, July 12, 2019, 13:05 (1721 dagar sedan) @ Sune Nylén

Nu är det ju bara det att Älmhult har mycket ont om brunkol men gott om torv. Älmhult var ett centrum för torvhantering, omgivet av stora torvmossar.

Brunkolsbriketter kanske ????

av Sune Nylén, Friday, July 12, 2019, 15:22 (1721 dagar sedan) @ Kent Hedqvist

Nu var det väl inte ditt inlägg mitt förslag gällde. Tror f.ö. knappt jag läst det, utan den last som förekom på Tells inlägg.
Sådana briketter har funnits i alla möjiga storlekar. De var dessutom tunga och massiva och kunde ligga stabilt på en öppen vagn. Åtminstone vid de låga hastigheter som på den tiden förekom med godståg. 40 km kanske. För övrigt så är det ju bara att skriva brunkolsbriketter, så får du upp bilder på ett stort antal olika fasonger av detta varuslag.:-)

Brikett-kasetter !?

av Morshyttan, Friday, July 12, 2019, 17:23 (1721 dagar sedan) @ Sune Nylén

Jag tänkter väl närmast inte på torvbriketter när jag ser dessa, utan på brunkols dito. Sådana var vanliga förr. Min farmor eldade med sådana omväxlande med koks fram till 1956 när hon bytte bostad.De var pressade, glansiga på ytan och stenhårda. Hon sa´ att la man en eller två sådan i köksspisen på kvällen, så brann de till morgonen. Är det brunkolsbriketter så kan kanalerna vara för att underlätta förbränningen.:-)

Om jag får drista mig till att yttra mig på ditt tema så kom jag att tänka på min morfar som var murarmästare.
Vid tidpunkter när frost kunde förekomma var det viktigt att det inte fick frysa i lokalen där putsning/murning förekom. på dagarna så hade man kaminer, men hur göra vid övrigt tid, bruket kunde ta flera dygn att "brinna" som det hette.
Han berättade att man dels hade fyrfat med koks s.k. "galtar" men även plåtkärl med briketter i.
dessa antändes vid arbetsdagens slut och brann till morgonen därpå.
Naturligtvis fick ingen vistas i lokalen då dessa olika metoder glödde och röken fick ta sig ut som den ville.

Kan det vara sådana kassetter vi ser på godsvagnen!?

Jag söker förtvivlat efter en bild på företeelsen men tyvärr så står ju inte allt på internet ännu.
Håller på att leta i hans efterlämnade kataloger mm. om de står att finna.

En möjlighet bara så ta det inte som en sanning :-) ;-) :-D .

Brikett-kasetter !?

av Sune Nylén, Friday, July 12, 2019, 17:45 (1721 dagar sedan) @ Morshyttan

Så kallade koksgalter användes flitigt förr. Särskilt just när man murat eller putsat med kalk. Denna förvarades under vatten i stora träkar på byggena. Viktigt var ju att inte luft/ kolsyra kom till. Efter putsningen använde man gamla oljefat som man slagit ett antal hål i med ett spett eller dylikt, fyllde på koks och tände på, för nu gällde det att driva ut vattnet och in med kolsyra så kalciumkarbonat bildades. Det var en rå fuktig luft därnere där vi ofta huserade lekande gömme eller annat. Sedan kom cementbruk och då gällde det att hålla vattnet borta innan murningen.

Brikett-kasetter !?

av johanmmolin, Friday, July 12, 2019, 20:27 (1721 dagar sedan) @ Sune Nylén

Kolbriketter var tydligtvis en vanlig transportvara, inte minst under de båda världskrigen.

I tc Adolf Norrbys korrespondens (Mjölby-Hästholmens Järnväg)från första världskriget förekom kolbriketter i varje fall fr o m 1916 i skrivelserna. Här dock ett exempel från 1917:


6 september 1917:
Herrar Fernström och Roos, Stockholm
Wi bekräfta härmed ingånget meddelande att M H J på uppdrag af Bränslekommissionen kommer att under innevarande månad erhålla 50 ton belgiska briketter, till pris som sedermera kommer att delgifvas.
Under förhoppning, att detta ej ställer sig ofördelaktigare än genom annan firma uppnådda för en i denna vecka öfver Norrköping erhållen sändning om 50 ton briketter, afvakta vi tills samtliga kostnader blifva kända.
Högaktningsfullt
Adolf Norrby

Detta förutom ved, gamla slipers, grankottar och gud vet vad man försökte elda med. Man installerade inte gnistskenesläckare eftersom MHJ gick genom "slättbygd", vilket dock innebar att det finns flera skrivelser från arga bönder om nedbrunna ladugårdar.

OT: När det gäller torvbriketter tänker jag bara på min salig fars historia från sin uppväxt i Sölvesborg, där det fanns en vida känd kakelugnsmurare kallad "Borre", en man som tycks ha tyckt om att titta ganska djupt i flaskan.

Alltnog; han fick ett uppdrag en höst att mura upp en kakelugn, vilket han också gjorde.

När han nästa vår träffade herrn i huset frågade han om kakelugnen varit till belåtenhet.
– Jodå, den har varit alldeles förnämlig. Vi har eldat i en en enda gång, och den har hållit huset varmt hela vintern.
Det verkade lite väl bra för Borre, som måste gå och inspektera. Och jo då, han hade i alkoholdimmorna murat kakelugnen med briketter (ska ha varit torv-dito).
F-n tro't.

Äggformade briketter

av BD, Friday, July 12, 2019, 21:03 (1721 dagar sedan) @ johanmmolin

Jag tror f ö inte att bilden visar kolbriketter. De bilder jag har sett visar mer oregelbundna briketter, om än i grunden fyrkantiga:

[image]

https://sv.wikipedia.org/wiki/Briketter#/media/Fil:Bruinkoolbriketten.jpg

Så någon form av brikettkassetter är kanske inte så fel.

De kolbriketter jag sett var äggformade.

Briketter tillverkade i Sverige bestod väl av stybb av kol eller torv och något bindemedel som pressades ihop under värme?
Briketter enligt bilden behövde vid eldning antagligen slås sönder i mindre bitar vilket inte behövdes med de mindre äggformade.

Äggformade briketter

av johanmmolin, Friday, July 12, 2019, 21:25 (1721 dagar sedan) @ BD

Då uppstår ju nästa intressanta fråga; behöver man verkligen "gjutformar" för att tillverka just torvbriketter?

Kolbrytning i Sverige var ju minst sagt inte någon stor företeelse (om man är uppvuxen i trakten Höganäs - Nyvång - Åstorp håller man nog inte med mig ...).

Elaka tungor hävdade ju dessutom att den kolen var av så dålig kvalitet att man måste TILLFÖRA energi för att kunna elda upp kolstyckena.

I Sverige var väl de inhemska energikällorna (förutom ved förstås) träkol och just torvbriketter. Träkol transporterades ju i enorma mängder, inte minst under första världskriget, och fr a från Norlland. Men t o m på östgötaslätten anlades en träkolsbrygga i Hedaslätt för utskeppning av träkol från kolmilor på Omberg. Vilket var ett besvärligt kapitel då det alltid var besvärligt att få tag på träkolsvagnar, vilket förstås tillhandahölls av SJ. Nämnde tc Adolf Norrny kunde bara beklaga att han inte hade något inflytande alls över tillgången (sägas ska att de tio I-vagnar som ägdes av MHJ var uthyrda till SJ under första världskriget).
Men träkol torde väl knappast ha någonting med trådens frågeställning att göra.

Äggformade briketter

av Per Wirback, Friday, July 12, 2019, 21:36 (1721 dagar sedan) @ johanmmolin

Då uppstår ju nästa intressanta fråga; behöver man verkligen "gjutformar" för att tillverka just torvbriketter?

Kolbrytning i Sverige var ju minst sagt inte någon stor företeelse (om man är uppvuxen i trakten Höganäs - Nyvång - Åstorp håller man nog inte med mig ...).

Elaka tungor hävdade ju dessutom att den kolen var av så dålig kvalitet att man måste TILLFÖRA energi för att kunna elda upp kolstyckena.

I Sverige var väl de inhemska energikällorna (förutom ved förstås) träkol och just torvbriketter. Träkol transporterades ju i enorma mängder, inte minst under första världskriget, och fr a från Norlland. Men t o m på östgötaslätten anlades en träkolsbrygga i Hedaslätt för utskeppning av träkol från kolmilor på Omberg. Vilket var ett besvärligt kapitel då det alltid var besvärligt att få tag på träkolsvagnar, vilket förstås tillhandahölls av SJ. Nämnde tc Adolf Norrny kunde bara beklaga att han inte hade något inflytande alls över tillgången (sägas ska att de tio I-vagnar som ägdes av MHJ var uthyrda till SJ under första världskriget).
Men träkol torde väl knappast ha någonting med trådens frågeställning att göra.

I nedanstånde film finns från minut 9:00 och framöver en låmg sekvens om hur man pressar brunkolsbriketter. Speakerrösten är dock på tyska.
Brukolsbriketter pressas som "lång stång, som får en försvagning för varje omtag presskolven tar, vilket alltså blir övergåmgen till nästa brikett.

https://www.youtube.com/watch?v=HTsa9yMByM4


/Per

Äggformade briketter

av johanmmolin, Saturday, July 13, 2019, 09:57 (1720 dagar sedan) @ Per Wirback

Tack för en fantastiskt intressant film! Det är ju för innerligt väl att man velat dokumentera detta innan produktionen upphörde!

OTom koltransporter

av Stefan Isaksson, Saturday, July 13, 2019, 04:58 (1720 dagar sedan) @ johanmmolin

Jag har läst någonstans att i England (och troligen på annat håll också) var en vagn som använts till stenkolstransporter efter detta endast användbar för stenkolstransporter. Det var nämligen lögn i helvete att göra vagnen tillräckligt ren för att transportera annat gods.

Man borde ha liknande problem för träkol (plus andra problem såsom avstybbning), och därför är jag lite skeptisk till att MHJ I-vagnar någonsin tillåtits att transportera träkol, dessa borde ju varit införskaffade för spannmålstransporter. Det borde gälla även när de varit uthyrda.

Träkol transporterades ju antingen på särskilda vagnar, litt L, eller på NN-vagnar utrustade med lösa träkolsskrov. Sådana skrov borde MHJ kunnat bygga på egen verkstad om de önskat. (För NN-vagnar hade väl bolaget??)

SI

OTom koltransporter

av johanmmolin, Saturday, July 13, 2019, 09:42 (1720 dagar sedan) @ Stefan Isaksson

Du har säkert alldeles rätt i detta – mitt påpekande var endast att I-vagnarna var de enda vagnar MHJ själva hade som rent teoretiskt hade kunnat användas.

Men frågan uppstår då hur man transporterade STENKOLS-laster på banan, vilket var tämligen vanligt, såväl från kolimportörer i Norrköping som via lastångare på Göta Kanal från Göteborg till Hästholmen (och dessa lastångare transporterade bevisligen annat gods också!)

Det var väl kanske så att det var enklare att städa efter sig när man transporterat kol i säckar (vilket var fallet när det gällde stenkolen ovan) än som bulkvara.

OTom koltransporter. Styckegodsbåtar

av BD, Sunday, July 14, 2019, 17:37 (1719 dagar sedan) @ Stefan Isaksson

Jag har läst någonstans att i England (och troligen på annat håll också) var en vagn som använts till stenkolstransporter efter detta endast användbar för stenkolstransporter. Det var nämligen lögn i helvete att göra vagnen tillräckligt ren för att transportera annat gods.

SI

En parallell är hur svenska staten tvingade in kollaster från Amerika 1945/46 på fina styckegodsbåtar i linjetrafik.

Apropå historien om Borre - fotot är från Sölvesborg!

av johanmmolin, Saturday, July 13, 2019, 16:51 (1720 dagar sedan) @ johanmmolin

Jag ser nu på bildtexten att bilden ska vara tagen i Sölvesborg.

M h t historien om kakelugnsmakare Borre kan väl konstateras att om bilden skulle föreställa briketter så skulle inte ens han i sitt allra mest beskänkta tillstånd tagit dessa för tegelstenar ...

Borre har f ö fått ett eget museum posthumt:

http://www.kristianstadsbladet.se/bromolla/borre-har-fatt-sitt-eget-museum/

Mer Borre-historia

av Järnvägardotter, Thursday, August 08, 2019, 17:38 (1694 dagar sedan) @ johanmmolin

OT: När det gäller torvbriketter tänker jag bara på min salig fars historia från sin uppväxt i Sölvesborg, där det fanns en vida känd kakelugnsmurare kallad "Borre", en man som tycks ha tyckt om att titta ganska djupt i flaskan.

Alltnog; han fick ett uppdrag en höst att mura upp en kakelugn, vilket han också gjorde.

När han nästa vår träffade herrn i huset frågade han om kakelugnen varit till belåtenhet.
– Jodå, den har varit alldeles förnämlig. Vi har eldat i en en enda gång, och den har hållit huset varmt hela vintern.
Det verkade lite väl bra för Borre, som måste gå och inspektera. Och jo då, han hade i alkoholdimmorna murat kakelugnen med briketter (ska ha varit torv-dito).
F-n tro't.

Min salig far, på den gamla goda tiden lokeldare i Sölvesborg, hade även han många berättelser om Borre, som han f.ö. var kompis med. :-) Och nej, "F-n tro´t" som du själv skriver. Inte ens Borre skulle ha misstagit briketterna för kakelplattor. Var det nåt han kunde så var det mura kakelugnar, t.o.m. när han var full! :-P

De briketter jag minns

av Sune Nylén, Saturday, July 13, 2019, 15:18 (1720 dagar sedan) @ Sune Nylén

som min farmor eldade med,och som jag bar upp till henne från vedboden var platta, uppskattningvis 12 á 15cm långa och 4 á 5 cm breda , lika höga,rätt tunga kompakta med avrundade hörn .Till industrin fanns säkert betydligt större format. Det kan ju också varit stenkols dito. Vid pressningen av dessa tillsatte man beck för sammanhållningen. Det var ju ett bra sätt att ta vara på alla Står det briketter så är det väl det. Det var ju ett bra sätt att ta vara på allt bös och småbitar som bildades vid hanteringen Och vad kvittar egentligen det efter 115 år.

De briketter jag minns

av Donkeyman, Saturday, July 13, 2019, 17:19 (1720 dagar sedan) @ Sune Nylén

I min ungdom var jag eldare på ångbåtar och jag hade en kortare period där jag vikarierade som "massäck" på kolbilen. Dvs "kolbärare" om man skall tala klarspråk. Vi distribuerade till de fastigheter och företag i Stockholmstrakten som fortfarande använde kolprodukter på sent 60-tal. Det vi fraktade var vanligt stenkol i olika krossningar, koks, antracit och just briketter. Och de briketter du beskriver motsvarar exakt det vi distribuerade.