Namn på de första fjb-systemen (Signaler/säkerhet)

av Anders_W, Friday, July 19, 2019, 15:43 (1736 dagar sedan)

Hej!

Är det någon som vet vilka JZA-namn som Ericsson gav de första fjärrstyrningssystemen? Jag tänker främst på Ånge (1955) och Saltsjöbanans CTL (1930-tal; om det nu hade något JZA-namn).

Tacksam för svar,

Anders

Namn på de första fjb-systemen

av Överkörmästaren, Friday, July 19, 2019, 16:59 (1736 dagar sedan) @ Anders_W

Hej!

Är det någon som vet vilka JZA-namn som Ericsson gav de första fjärrstyrningssystemen? Jag tänker främst på Ånge (1955) och Saltsjöbanans CTL (1930-tal; om det nu hade något JZA-namn).

Tacksam för svar,

Anders

Helt innantilläst från diverse dokument hos Gunnar Ekeving så verkar CTL-systemet ha kallats just "CTL" medan man sedan ersatte det med något som hette JZA 50.

Namn på de första fjb-systemen

av Anders Järvenpää, Friday, July 19, 2019, 17:12 (1736 dagar sedan) @ Överkörmästaren

System JZA 50 var såvitt jag har förstått rätt baserat på elektronisk datatransmission, inte likström med reläer som organ för kodning, sändning, mottagning och avkodning av information.

Namn på de första fjb-systemen

av Anders Järvenpää, Friday, July 19, 2019, 17:08 (1736 dagar sedan) @ Anders_W

LME införde enligt mina empiriska observationer det nuvarande ABC-systemet för artikelnummer successivt huvudsakligen under 1940-talet. Saltsjöbanans CTL-system från 1930-talet hade således knappast ursprungligen något artikelnummer enligt ABC-systemet.

Föregångarna till JZA11-systemet (som blev standard), bl.a. fältprovet i Ånge, fick knappast heller något artikelnummer enligt ABC-systemet. Det finns ett förord till schemabeskrivningen över JZA11-systemet (dokument SIB 324/1962) där det pratas om föregångaren system SIB 58 (beskrivning SIB 197) samt de väsentliga skillanderna som bestod i huvudsak av att de polariserade reläerna (typ RAE 7x utgående från en bild jag har sett) av traditionellt utförande med öppna kontakter har bytts ut mot polariserade kvicksilverreläer (typ RAG 703).

Typiskt inkonsekvent för LME var (är?) att många artiklar benämndes enbart med ett ritningsnummer, även om de tillverkades i miljoner. Exempelvis ankarfjädern 0-15932 för RAB-, RAH- och RAF-reläer fick mig veterligen aldrig något artikelnummer utan behöll ritningsnumret ända till slutet. Flera stativ i ångeanläggningen hade inget artikelnummer (BDE...) utan fick nöja sig med ett ritningsnummer.

Jag vet inte hur LME benämnde de reläbaserade systemen som levererades till DSB. Till skillnad från de svenska (och sedermera ävden de norska) systemen som var knappsatsmanövrerade tillämpade danskarna LTL-metoden med manöverorgan i en spårplan (med hänvisning till artiklarna i Ericsson Review). Systemet borde således rimligen ha haft ett annat artikelnummer.

Vid en genomgång av anläggningen i Ånge jag gjorde strax innan den avvecklades fann jag stativ med textilisolerade ledare som jag daterade till den ursprungliga (fältprovs)anläggningen medan reläutrustningen var utbytt till standardvarianterna under tidens lopp. Sannolikt har SJ krävt detta eftersom systemet med gammaldags polariserade reläer knappast var någon höjdare på driftsäkerhet efter några års drift.

I fall någon har kretsschemor och beskrivningar över system SIB 58 eller CTL-systemet skulle digitaliserade kopior över dessa tas emot med stor nyfikenhet.

Kvicksilverreläer RAG 703

av Anders_W, Friday, July 19, 2019, 17:32 (1736 dagar sedan) @ Anders Järvenpää

Mycket intressant!

Hoppas att Gunnar Ekeving läser denna tråd. ;-)

Kvicksilverreläerna var en total nyhet för mig. Det råkar inte finnas någon som har ett produktblad e.dyl.?

Namn på de första fjb-systemen

av mrwhans, Friday, July 19, 2019, 17:40 (1736 dagar sedan) @ Anders Järvenpää

"Inkonsekvensen" låg i det faktum att redan då ABC- och decimalklass infördes på Ericsson var antalet artiklar och varianter på dem i arkiven redan för många för att byta artikelnummer på dem. Kostnaden för att göra ändringarna i handgjorda dokument och manuella arkiv var redan oöverstigliga.

Inte ens när arkiven och konfigurationsstyrningen förvarades sköttes elektroniskt i PRIM och GASK uti jättedatahallen i Älvsjö hade detta varit möjligt. Än mindre när dokumenten och ändringstjänsten nu blivit digitala och hundra gånger fler/större.
Orsaken kan spåras i att varje enskild artikel som, tex fjädern du nämner, kunde ingå i hundratals, för vissa artiklar tusentals, materiallistor (kallades på ///-språk för "tillverkningsspecifikation") och numret hade behövt ändras överallt, på 40 och 50 talen med med skrivmaskin..

Jag är övertygad om att man nog funderade på att göra det men tvingades låta bli för att jobbet bedömdes övermäktigt.

Säger en som levt igenom alla epokerna :-)