Forshem + rälsbussfråga (Järnväg allmänt)

av Markus Frisén, Friday, October 11, 2019, 10:05 (1631 dagar sedan)

[img]https://digitaltmuseum.se/021018131602/forshem-station[/img]

[link=https://digitaltmuseum.se/021018131602/forshem-station]Bilden, om det inte vill fungera på annat sätt.[/link]

Att söka på digitalt museum upplever jag lite då och då som att söka efter en nål i en höstack. Dock hittar man kul saker när man som minst anar det.

Som den här bilden! YCo5p sida vid sida med Y6/Y7 på Forshems station, nån gång på 50-talet.

Men som sagt, så undrar jag över ett par saker. YCo5p-bussen har en lägre placering av frontljusen än vad jag är van vid. Dock vill jag minnas några av de tidigt levererade hade den här placeringen. Kan någon säga hur många?

Och så en fråga om ställverken som skymtar i bakgrunden. Dels en ställbock för semaforer, dels en lite modernare anläggning. Om man zoomar in så ser den moderna anläggningen ut att sköta fem huvudljussignaler och en dvärg. Så det borde vara den som hanterar normalspåret och semaforerna var för smalspåret. Är det korrekt eller vet någon annan bättre?

Forshem + rälsbussfråga

av Ola Almquist, Friday, October 11, 2019, 10:34 (1631 dagar sedan) @ Markus Frisén

[img]https://digitaltmuseum.se/021018131602/forshem-station[/img]

[link=https://digitaltmuseum.se/021018131602/forshem-station]Bilden, om det inte vill fungera på annat sätt.[/link]

Att söka på digitalt museum upplever jag lite då och då som att söka efter en nål i en höstack. Dock hittar man kul saker när man som minst anar det.

Som den här bilden! YCo5p sida vid sida med Y6/Y7 på Forshems station, nån gång på 50-talet.

Men som sagt, så undrar jag över ett par saker. YCo5p-bussen har en lägre placering av frontljusen än vad jag är van vid. Dock vill jag minnas några av de tidigt levererade hade den här placeringen. Kan någon säga hur många?

Det är ingen YCo5p/YBo5p. Det är en normalspårig YBo4. Någon har säkert koll på hur länge de gick i Västergötland. Jag har inte litteraturen tillgänglig just nu.
EDIT: De kom till 5 ms 1959-11-01.

M.v.h.
Ola

Forshem + rälsbussfråga

av tobbe, Friday, October 11, 2019, 10:44 (1631 dagar sedan) @ Ola Almquist

TGOJ hade väl också ett antal av YBo4 typen som senare såldes till Danska Höng-Töllöse Jernbaner på Själland. Har på 1970-talet åkt med en av de då kvarvarande exemplaren Holbaek-Nyköping S.
tobbe

Forshem + rälsbussfråga

av Farbror Mossa, Friday, October 11, 2019, 12:16 (1631 dagar sedan) @ tobbe

TGOJ hade väl också ett antal av YBo4 typen som senare såldes till Danska Höng-Töllöse Jernbaner på Själland. Har på 1970-talet åkt med en av de då kvarvarande exemplaren Holbaek-Nyköping S.
tobbe

Vad jag har för mig såldes tolv normalspårsfordon av HC konstruktion, fyra motorvagnar till SJ, fyra motorvagnar och fyra släp (manöver?) till TGOJ.

TGOJ-bussarna hade mycket högre strålkastarplacering.

Forshem + rälsbussfråga

av Nils-Eric Sääf, Friday, October 11, 2019, 14:02 (1631 dagar sedan) @ Farbror Mossa

I Brännlund /Adells bok om ÖCJ finns ett foto på YBo4 668 taget 1960 i Lidköping.(sid263)

Forshem + rälsbussfråga

av Nils-Eric Sääf, Friday, October 11, 2019, 14:57 (1631 dagar sedan) @ Nils-Eric Sääf

"Liket" man drog hem från Danmark För flera år sedan finns det kvar eller är det upphugget? Stod väl i Grängesberg.Det var väl en tockna här apparat?

Forshem + rälsbussfråga

av Christer Fredriksson, Friday, October 11, 2019, 15:39 (1631 dagar sedan) @ Nils-Eric Sääf

Liket finnes kvar efter TGOJ YBos-bussen!
Ej lika med SJ bussar!

Forshem + rälsbussfråga

av Markus Frisén, Friday, October 11, 2019, 14:05 (1631 dagar sedan) @ Ola Almquist

Ah. Tack för klargörandet. Jag blev lurad av perrongkanten och jag räknade fel på antal spår som som syntes, jag var övertygad att den stod vid smalspårperrongen.

Vad gäller frontsignalerna blandade jag ihop det med YCo4p... DOM levererades med låga frontljus.

Men det är ändå en intressant bild, YCo4 har inte fastnat på många kort. Kul att så tydligt se skillnaderna.

YBo4 placeringar.

av S-O Johansson, Saturday, October 12, 2019, 13:33 (1630 dagar sedan) @ Ola Almquist

Det är ingen YCo5p/YBo5p. Det är en normalspårig YBo4. Någon har säkert koll på hur länge de gick i Västergötland. Jag har inte litteraturen tillgänglig just nu.
EDIT: De kom till 5 ms 1959-11-01.

M.v.h.
Ola

Blev väl först placerade i Vännäs om jag inte minns fel. Därefter gick de i Linköping 1957-59. Gick i en del tåg på fd ÖCJ ihop med YBo6. Har fått mig berättat att de inte fungerade så bra ihop. Användes också i Y-tåg Mjölby-Hallsberg. Sejouren i Linköping blev kortvarig då de gick vidare till Lidköping 1959 enligt ovan. Var underhölls de då? Lidköping hade ju ingen egen verkstad. Från Västergötland såldes de väl till Danmark. Så bilden måste vara tagen mellan 1960 och 1962/63.

YBo4 placeringar.

av Mattias Jansson, Sunday, October 13, 2019, 00:41 (1630 dagar sedan) @ S-O Johansson

Det är ingen YCo5p/YBo5p. Det är en normalspårig YBo4. Någon har säkert koll på hur länge de gick i Västergötland. Jag har inte litteraturen tillgänglig just nu.
EDIT: De kom till 5 ms 1959-11-01.

M.v.h.
Ola


Blev väl först placerade i Vännäs om jag inte minns fel. Därefter gick de i Linköping 1957-59. Gick i en del tåg på fd ÖCJ ihop med YBo6. Har fått mig berättat att de inte fungerade så bra ihop. Användes också i Y-tåg Mjölby-Hallsberg. Sejouren i Linköping blev kortvarig då de gick vidare till Lidköping 1959 enligt ovan. Var underhölls de då? Lidköping hade ju ingen egen verkstad. Från Västergötland såldes de väl till Danmark. Så bilden måste vara tagen mellan 1960 och 1962/63.

Enligt "Svenska Rälsbussar" av Arne Hällqvist (SJK 92, utgiven 2017) var de stationerade som följer:

Levererade 1951-09 (2st), 1951-11 (1st) och 1952-01(1st) till Vännäs (gick den första tiden till Storuman, senare även till Umeå)
Alla fyra till Linköping 1958-03
Alla fyra till Lidköping 1959-11
Alla fyra till Halmstad 1962-06
Slopade 2 st 1963-12, 2 st 1964-12, alla fyra efter slopningen sålda till Danmark.

YBo4 placeringar.

av S-O Johansson, Sunday, October 13, 2019, 16:50 (1629 dagar sedan) @ Mattias Jansson

Tack för svar. Halmstadplaceringen visste jag inte om. Gick de i YBo6/7-omloppet eller ett eget?

YBo4 placeringar - Halmstad och boken Rälsbussar

av Ola Almquist, Wednesday, October 16, 2019, 13:28 (1626 dagar sedan) @ S-O Johansson

Tack för svar. Halmstadplaceringen visste jag inte om. Gick de i YBo6/7-omloppet eller ett eget?

Jag kom att tänka på en sak. YBo6 782 som också syns på bilden från Forshem var också placerad i Halmstad. Gick YBo4 kvar en tid runt Lidköping eller kan bilden vara tagen mitt i skiftet? I boken Svenska Rälsbussar står det att det var en lämplig fordonstyp så länge bara Håkantorp - Forshem trafikerades. När breddningen var klar behövdes flera fordon och då blev det YBo6 som uppenbarligen var Halmstadsplacerade. Det gällde väl även de som trafikerade linjerna runt Ulricehamn.

En sak till. I Hällqvists första rälsbussbok, den som gavs ut av Text & Bild-förlaget 1981, finns en bild (från Lidköping?) med YBo4. Någon som kan kolla när den är tagen och om det bara är YBo4 på bilden? Jag har för mig att man kan se släpvagnar littera UBFo6(y) men dessa var aldrig placerade i Lidköping vad jag kan se.

M.v.h.
Ola

YBo4 placeringar - Halmstad och Lidköping: spekulation

av Leif B, Wednesday, October 16, 2019, 14:00 (1626 dagar sedan) @ Ola Almquist

Tack för svar. Halmstadplaceringen visste jag inte om. Gick de i YBo6/7-omloppet eller ett eget?


Jag kom att tänka på en sak. YBo6 782 som också syns på bilden från Forshem var också placerad i Halmstad. Gick YBo4 kvar en tid runt Lidköping eller kan bilden vara tagen mitt i skiftet? I boken Svenska Rälsbussar står det att det var en lämplig fordonstyp så länge bara Håkantorp - Forshem trafikerades. När breddningen var klar behövdes flera fordon och då blev det YBo6 som uppenbarligen var Halmstadsplacerade. Det gällde väl även de som trafikerade linjerna runt Ulricehamn.

En sak till. I Hällqvists första rälsbussbok, den som gavs ut av Text & Bild-förlaget 1981, finns en bild (från Lidköping?) med YBo4. Någon som kan kolla när den är tagen och om det bara är YBo4 på bilden? Jag har för mig att man kan se släpvagnar littera UBFo6(y) men dessa var aldrig placerade i Lidköping vad jag kan se.

M.v.h.
Ola

Kan det t o m vara så att det inte var någon omplacering, utan att Lidköping som stationeringsort gick upp i Halmstad? D v s en rent formell "omstationering"? Kanske i samband med att verksan i Lidköping "nedgraderades" och underhållet - utom det dagliga - flyttades till Halmstad?

/spekulerar
Leif

YBo4 placeringar - Halmstad och boken Rälsbussar

av Herbert Paalberg, Wednesday, October 16, 2019, 15:53 (1626 dagar sedan) @ Ola Almquist

Jag har den aktuella boken av Arne Hällqvist och på sidan 97 finns en bild från Lidköping taget av Gösta Björe med två normalspåriga tågset med YBo4 med tillkopplad UBFo6y vardera . PÅ bilden finns även ett smalspårigt Yo1p (trärälsbuss). Bilden är taget i juli 1961.
Palle i Vika.

Forshem, intressant historia

av Ulf Pålsson, Friday, October 11, 2019, 13:29 (1631 dagar sedan) @ Markus Frisén

Forshem med närmaste omgivningar har en intressant och något komplicerad historia. Jag har gjort en sammanställning med hjälp av Järnvägsdata 2009, som jag hoppas att jag har läst korrekt. (Fet stil på järnvägssignatur visar vilken järnväg som var innehavare av en s.k. föreningsstation där flera järnvägar möttes.)

Forshem öppnades 1889-12-15 av Mariestad--Kinnekulle järnväg ([b]MKiJ[/b]), som var smalspårig (spårvidd 891 mm). Den gick vidare ytterligare 2,4 km till stationen Gössäter vid Skara-Kinnekulle-Vänerns järnväg (SKVJ, med samma spårvidd) som hade öppnat 1887 12 15 och som för godstrafik gick fram till Vänern, en lastplats vid Hönsäters hamn 2,6 km från Gössäter. Gössäter blev alltså föreningsstation mellan [b]SKVJ[/b] och MKiJ.

1897-12-20 öppnades Kinnekulle--Lidköpings järnväg (KiLJ, också smalspårig, 891 mm). Den utgick från Forshem som nu alltså blev en grenstation och föreningsstation mellan KiLJ och [b]MKiJ[/b]. 3,0 km väster om Forshem korsade KiLJ planskilt SKVJ:s godsspår från Gössäter till Vänern.

1904-01-01 uppgick SKVJ i Västergötland--Göteborgs järnvägar (VGJ), och MKiJ anslöt alltså då till VGJ vid föreningsstationen Gössäter.

1909-01-01 uppgick även MKiJ i VGJ. Gössäter upphörde att vara föreningsstation, men Forshem blev i stället föreningsstation mellan [b]VGJ[/b] och KiLJ.

1937-04-27 uppgick KiLJ i trafikförvaltningen Lidköpings järnvägar (LJ). Forshem blev föreningsstation mellan [b]VGJ[/b] och LJ.

1948-07-01 förstatligades både VGJ och LJ, som alltså både blev en del av Statens järnvägar (SJ).

Under 1954 breddades f.d. KiLJ till normalspår. Normalspårstrafiken öppnades 1954-05-20. Forshem blev nu omstignings- och omlastningsstation mellan normalspår och smalspår i relationen Lidköping--Forshem--Mariestad.

1954 (förmodligen samtidigt med starten på normalspårstrafiken) inrättades en ny lastplats Vänern på f.d. KiLJ, belägen 2,4 km väster om Forshem och 0,6 km öster om banans bro över godsspåret på f.d. SKVJ från Gössäter till Vänern (gamla). Jag uppfattar det som så att trafiken till och från hamnen nu skulle föras över till normalspår via den nya lastplatsen på f.d. KiLJ i stället för via smalspåret från Gössäter.

1955-02-15 lades den smalspårig godsbanan Gössäter--Vänern (gamla) ner. Spåret revs under 1955.

1961 nedklassades Gössäter från station till håll- och lastplats. Senare under 1960-talet togs alla växlar bort och Gössäter blev hållplats.

Under 1962 breddades f.d. MKiJ till normalspår. Genomgående normalspårstrafik öppnades 1962-07-21. Forshem blev nu omstignings- och omlastningsstation mellan smalspår och normalspår i relationen Skara--Forshem--Mariestad.

Under 1965 slopades lastplatsen Vänern väster om Forshem genom att Forshems stationsgräns flyttades ut så att växeln kom att hamna inne på stationen Forshem.

1970-08-20 nedlades all trafik på norra delen av f.d. SKVJ, och smalspårstrafiken försvann från Forshem. Spåret revs dock fullständigt först 1985.

1980 lades godstrafiken till hamnen vid Vänern ner, men växeln (jfr 1965) togs inte bort förrän 1995. (Det är väl troligt att Forshems västra stationsgräns då, 1995, flyttades tillbaka till ungefär ursprunglig position.)

1987-05-31 drogs persontrafiken in i Forshem (d.v.s. resandetågen upphörde att stanna där). Persontrafiken där återupptogs dock igen 1991-06-10.

1989-10-01 upphörde godstrafiken i Forshem.

Sedan 2009-05-31 är Forshem en tidvis lokalbevakad och tidvis obevakad driftplats, där resandetågen har uppehåll för trafikutbyte. Det passerar inte längre några planenliga godståg.
/up

Forshem, intressant historia

av CMA67, Friday, October 11, 2019, 16:35 (1631 dagar sedan) @ Ulf Pålsson

Forshems bangård (891) revs av SkLJ 1983-84. Räls o växlar användes för att åter upp bygga Lundsbrunns bangård.Då fanns rundgångs spår och ett stickspår + överförings ramp1435 till 891. //Björn

Forshem, intressant historia

av Fredrik Lundström, Saturday, October 12, 2019, 11:07 (1630 dagar sedan) @ Ulf Pålsson

1980 lades godstrafiken till hamnen vid Vänern ner, men växeln (jfr 1965) togs inte bort förrän 1995. (Det är väl troligt att Forshems västra stationsgräns då, 1995, flyttades tillbaka till ungefär ursprunglig position.)

En ändringsnotering i signalritningarna till Forshem anger att Vänerns lastplats slopades vecka 36 år 1994. Exakt dag är tyvärr inte utskrivet.

Forshem, intressant historia

av daniel, Saturday, October 12, 2019, 16:21 (1630 dagar sedan) @ Fredrik Lundström

1980 lades godstrafiken till hamnen vid Vänern ner, men växeln (jfr 1965) togs inte bort förrän 1995. (Det är väl troligt att Forshems västra stationsgräns då, 1995, flyttades tillbaka till ungefär ursprunglig position.)


En ändringsnotering i signalritningarna till Forshem anger att Vänerns lastplats slopades vecka 36 år 1994. Exakt dag är tyvärr inte utskrivet.

Ä-noten som används för att hålla i hop en signalbygghandling är endast löst förknippad med inkopplingsdatumet. Ä-noten, som uttrycks som år och vecka, t.ex. 9436, väljs vid projekteringens början för att överensstämma med den planerade inkopplingsveckan. Om projektet blir försenat, som projekt ofta blir, byter man i princip aldrig Ä-noten, detta gäller även vid flera års försening.

Om man ska skapa en ny Ä-not som berör en signalanläggning där det redan finns öppna Ä-noter (påbörjade, men ännu ej inkopplade), så bör man välja sin nya Ä-not så att inkopplingarna kommer att ske i kronologisk ordning med hänsyn Ä-noterna. Om man då ska passa in sig före en försenad Ä-not, så blir man då tvungen att väja en år-vecka som inte ens från början motsvarar planerad inkoppling.

Det som en Ä-not säger i fråga om tidpunkt för inkopplingen är att den i varje fall inte är gjord före angivet år och vecka och vanligen högst ett par år efter.

Ställverk och signaler i Forshem

av Ulf Pålsson, Friday, October 11, 2019, 13:45 (1631 dagar sedan) @ Markus Frisén

[img]https://digitaltmuseum.se/021018131602/forshem-station[/img]

[link=https://digitaltmuseum.se/021018131602/forshem-station]Bilden, om det inte vill fungera på annat sätt.[/link]

- - -en fråga om ställverken som skymtar i bakgrunden. Dels en ställbock för semaforer, dels en lite modernare anläggning. Om man zoomar in så ser den moderna anläggningen ut att sköta fem huvudljussignaler och en dvärg. Så det borde vara den som hanterar normalspåret och semaforerna var för smalspåret. Är det korrekt eller vet någon annan bättre?

I dag har Forshem tre huvudsignaler: en infartssignal 4/1 från Mariestad, en utfartssignal 4/5 mot Lidköping och en infartssignal 4/2 från Lidköping. Utfartssignal mot Mariestad saknas alltså, vilket gör Forshem till den enda planenligt bevakade driftplatsen på Trafikverkets nät där det saknas utfartssignal mot system M.

Låt oss studera fotot. Jag [i]gissar [/i]att det är taget mellan 1965, då växeln vid f.d. lastplatsen Vänern inkorporerades i stationen Forsehm, och 1970 då smalspårstrafiken lades ner. Fler [i]gissningar[/i]:

Vid stationshusväggen ser vi ett nytt centrallås. Där ser vi indikeringar, från vänster, för följande signaler:
* Yttre infartssignal från (Lidköping--)Hällekis. (Numera slopad.)
* Inre infartssignal från (Lidköping--)Hällekis. (Troligen den nuvarande 4/2.)
* Utfartssignal mot Hällekis(--Lidköping). (Troligen nuvarande 4/5.)
* En dvärgsignal för att med ’snett höger’ tillåta växling till växeln vid f.d. lastplatsen Vänern, mellan utfartssignalen och stationsgränsen. Kontrollerar att tågväg inte är ställd motriktat från den yttre infartssignalen. (Numera slopad.)
* (Längst till höger: ) Infartssignal från (Mariestad--)Lugnås. (Troligen nuvarande 4/1.)

Något till höger och snett bakom det nya centrallåset: En urbruktagen äldre anläggning. Verkar innehålla indikering från en huvudsignal och en dvärgsignal. Sannolikt reglerade den tidigare de delar av stationsänden mot Lidköping som omfattade växeln vid f.d. lp Vänern. Jag gissa att indikeringarna avser den yttre infartsignalen från Hällekis och en dvärgsignal för att säkra växlingen till växeln. Men apparaten ser rätt mycket äldre ut än den ”nya”. Kan Järnvägsdatas årtal 1955 för inkorporering av f.d. lastplatsen Vänern i Forshem vara felaktigt? Om inkorporeringen skedde tidigare, säg i slutet av 1950-talet, skulle det ”stämma” bättre.

Till vänster om brevlådan ser vi ett bomspel för en vägskyddsanläggning samt en ställbock med, som det ser ut, två vevar, för manövrering av semaforer. Nu blir det ännu mer [i]spekulation[/i]:

Ursprungligen manövrerades stationens alla tre infartssignaler (semaforer) härifrån: Med veven på vänstra sidan ställdes ställdes till ”kör” från (Lidköping--)Hällekis genom att lägga om veven åt ena hållet, och infartssignalen från (Skara--)Gössäter genom att lägga om veven åt andra hållet. (På så sätt säkerställdes att de inte kunde visa ”kör” samtidigt.) Med veven på högra sidan ställdes infartssignalen från (Mariestad--)Lugnås. Från den tid då växeln vid lp Vänern inkorporerades i Forshem (jfr ovan), blev infartssignalen från (Lidköping--)Hällekis till inre infartssignal, men i övrigt förändrades inget.

Senare, när bilden togs, användes ställbocken bara för manövrering av infartssignalen från Skara-hållet för smalspårstrafiken. Signalerna i stationsändarna mot Lidköping och Mariestad manövrerades då med det nya centrallåset.

Men, som sagt, detta är [i]gissningar [/i]och [i]spekulationer[/i].

Per Forsströms webbplats [link=www.forper.se]Ställverksregistret[/link] talar om ett reläställverk typ Järpås i Forshem redan från 1965. Det stämmer inte med mina spekulationer om fotot. Här behövs mer forskning!
/up

Ställverk och signaler i Forshem

av Markus Frisén, Friday, October 11, 2019, 14:08 (1631 dagar sedan) @ Ulf Pålsson

Spekulationer eller ej, mycket intressant! Tackar!

Ställverk och signaler i Forshem

av Ola Almquist, Friday, October 11, 2019, 15:28 (1631 dagar sedan) @ Ulf Pålsson

YBo4 667 såldes till OHJ i Danmark 1964 enligt jernbanen.dk.

M.v.h.
Ola

Ställverk och signaler i Forshem

av Kjell Aghult, Friday, October 11, 2019, 15:38 (1631 dagar sedan) @ Ulf Pålsson

....Kan Järnvägsdatas årtal 1955 för inkorporering av f.d. lastplatsen Vänern i Forshem vara felaktigt? ....

... Per Forsströms webbplats Ställverksregistret talar om ett reläställverk typ Järpås i Forshem redan från 1965. Det stämmer inte med mina spekulationer om fotot. Här behövs mer forskning!

Jag har noterat 1965 ur linjeböckerna. Både för nytt ställverk och infogandet av Vänern lp
(Tidigare nämnt i texten).

Ställverk och signaler i Forshem

av Ulf Pålsson, Friday, October 11, 2019, 18:28 (1631 dagar sedan) @ Kjell Aghult

....Kan Järnvägsdatas årtal 1955 för inkorporering av f.d. lastplatsen Vänern i Forshem vara felaktigt? ....

... Per Forsströms webbplats [link=www.forper.se]Ställverksregistret[/link] talar om ett reläställverk typ Järpås i Forshem redan från 1965. Det stämmer inte med mina spekulationer om fotot. Här behövs mer forskning!

Jag har noterat 1965 ur linjeböckerna. Både för nytt ställverk och infogandet av Vänern lp
(Tidigare nämnt i texten).

Tack för faktakoll från linjeböckerna. Jag skrev ju fel och menade "Kan Järnvägsdatas årtal [b]1965[/b] för inkorporering av f.d. lastplatsen Vänern i Forshem vara felaktigt?" i mitt inlägg kl 13:45, syftande på mitt andra inlägg från kl 13:29. Det nya ställverk från 1965 som du har noterat bör väl rimligen vara det "nya" som syns på fotot. Frågan blir ju då vilken roll den dvärgsignal hade som syns på den äldre apparat som står snett bakom och som jag tror var tagen ur bruk när fotot togs. Och den huvudljussignal som indikeras på den "äldre" apparaten bör ju då fram till 1965 ha varit (den enda) infartssignalen till Forshem från Hällekis, vilket punkterar min spekulation om att det var en yttre infartssignal, följd av en semafor som inre infartssignal. Det verkar ju i och för sig fullständigt rimligt att man vid normalspårets tillkomst 1954 från Lidköping anordnade en huvudljussignal som infartssignal till Forshem från Hällekis i stället för den semafor som sannolikt tidigare fanns där på smalspåret.

Per Forsströms Ställverksregistret säger "Större Järpåsliknande anläggning med tre tågspår och mellansignaler" om nytt ställverk från 1965. Det kan väl inte vara det "nya" vi ser på fotot? Ett "Järpåsliknande" ställverk för mig är ett med en liten manöverpanel, som i Lyrestad. Några mellansignaler [inre utfartssignaler före utfartsväxlarna] tror jag inte har funnits i Lyrestad. Nu för tiden finns i alla fall inga, och dagens situation där det helt saknas utfartssignal mot Mariestad stämmer med den som det "nya" ställverket på fotot.
/up

Ställverk och signaler i Forshem

av daniel, Friday, October 11, 2019, 18:44 (1631 dagar sedan) @ Ulf Pålsson

Per Forsströms Ställverksregistret säger "Större Järpåsliknande anläggning med tre tågspår och mellansignaler" om nytt ställverk från 1965. Det kan väl inte vara det "nya" vi ser på fotot? Ett "Järpåsliknande" ställverk för mig är ett med en liten manöverpanel, som i Lyrestad. Några mellansignaler [inre utfartssignaler före utfartsväxlarna] tror jag inte har funnits i Lyrestad.

"Järpåsliknande" kan ju betyda att kretsarna är uppbyggda på liknande sätt, det behöver inte betyda att manöverapparaten är lik.

Ställverk och signaler i Forshem

av John T, Friday, October 11, 2019, 21:20 (1631 dagar sedan) @ Ulf Pålsson

På Gunnar Ekevings webbplats finns [link=https://www.ekeving.se/r/bgd/SJ_div/Forshem-Hova_1962-08.jpg]noteringar från en inventering i augusti 1962[/link], från bland annat Forshem.

Ställverk och signaler i Forshem

av Gunnar Ekeving, Friday, October 11, 2019, 22:40 (1631 dagar sedan) @ John T

Jag har också noterat att det i ett ärende från SJ elektrotekniska byrå, diarienummer Ebr 90721, framgår bland annat

* skrivelse den 17 januari 1963: Signalsäkerhetsanläggningen ombyggd i samband med ombyggnad till normalspår

* skrivelse 29 april 1965: Även Vänerns lastplats skall ingå i Forshems signalsäkerhetsanläggning, så att man slipper ordna bandispositioner

* skrivelse den 14 juli 1965: Forshem skall få en ny signalsäkerhetsanläggning, vägskydden vid km 63+955 och 64+535 automatiseras. Från den här tiden finns också [link=https://ekeving.se/r/sr_Ebrsi/Ebrsi_1980-011.jpg]en ritning över spårledningar. [/link] Men detta behöver naturligtvis inte betyda att en ny anläggning faktiskt byggdes 1965.

Ställverk och signaler i Forshem

av daniel, Saturday, October 12, 2019, 11:17 (1630 dagar sedan) @ Ulf Pålsson

Per Forsströms Ställverksregistret säger "Större Järpåsliknande anläggning med tre tågspår och mellansignaler" om nytt ställverk från 1965. Det kan väl inte vara det "nya" vi ser på fotot? Ett "Järpåsliknande" ställverk för mig är ett med en liten manöverpanel, som i Lyrestad. Några mellansignaler [inre utfartssignaler före utfartsväxlarna] tror jag inte har funnits i Lyrestad. Nu för tiden finns i alla fall inga, och dagens situation där det helt saknas utfartssignal mot Mariestad stämmer med den som det "nya" ställverket på fotot.

Jag har kollat på lite ritningar från Forshem jag hade liggandes och Forshem verkar ha fått just ett "större Järpåslikande ställverk" ca 1965. Isolerplanen som Gunnar länkat i ett annat inlägg hör till Järpåsställverket.

Installationen av ställverksapparaten som man håller på att montera på den länkade bilden måste ha avbrutits och ett Järpåsställverk byggts istället. Den äldre apparaten bakom är väl för den ljusutfartssignal som nämns i inventeringen från 1962. Bilden måste ju vara från ca 1963-64 eftersom rälsbussen ju såldes 1964. Och eftersom något nytt ställverk inte nämndes i inventeringen från 1962 som Johan länkat (som väl gjordes som underlag för investeringsbeslutet om ställverket) så var det nog vare sig påbörjat eller beslutat då. Det avbrutna och ändrade ställverksbygget medförde att man fick automatiserade vägskydd, möjlighet till obevakad körning och 4 motorväxlar.

Edit: det finns förstås en möjlighet att man han ta i bruk centrallåset 1963 eller -64 och sedan bytte igen 1965.

Från Lidköpingshållet fanns ju en yttre (4/2) och en inre (4/4) infartssignal, den inre, skulle väl med dagens terminologi vara en mellansignal?

Ställverk och signaler i Forshem

av Lennart Fransson, Saturday, October 12, 2019, 12:29 (1630 dagar sedan) @ daniel

Per Forsströms Ställverksregistret säger "Större Järpåsliknande anläggning med tre tågspår och mellansignaler" om nytt ställverk från 1965. Det kan väl inte vara det "nya" vi ser på fotot? Ett "Järpåsliknande" ställverk för mig är ett med en liten manöverpanel, som i Lyrestad. Några mellansignaler [inre utfartssignaler före utfartsväxlarna] tror jag inte har funnits i Lyrestad. Nu för tiden finns i alla fall inga, och dagens situation där det helt saknas utfartssignal mot Mariestad stämmer med den som det "nya" ställverket på fotot.


Jag har kollat på lite ritningar från Forshem jag hade liggandes och Forshem verkar ha fått just ett "större Järpåslikande ställverk" ca 1965. Isolerplanen som Gunnar länkat i ett annat inlägg hör till Järpåsställverket.

Installationen av ställverksapparaten som man håller på att montera på den länkade bilden måste ha avbrutits och ett Järpåsställverk byggts istället. Den äldre apparaten bakom är väl för den ljusutfartssignal som nämns i inventeringen från 1962. Bilden måste ju vara från ca 1963-64 eftersom rälsbussen ju såldes 1964. Och eftersom något nytt ställverk inte nämndes i inventeringen från 1962 som Johan länkat (som väl gjordes som underlag för investeringsbeslutet om ställverket) så var det nog vare sig påbörjat eller beslutat då. Det avbrutna och ändrade ställverksbygget medförde att man fick automatiserade vägskydd, möjlighet till obevakad körning och 4 motorväxlar.

Edit: det finns förstås en möjlighet att man han ta i bruk centrallåset 1963 eller -64 och sedan bytte igen 1965.

Från Lidköpingshållet fanns ju en yttre (4/2) och en inre (4/4) infartssignal, den inre, skulle väl med dagens terminologi vara en mellansignal?

Jag gjorde ett besök i Forshem i våras, och tog en mycket dålig motljusbild på ställverkets panel på tågx. Jag delar uppfattningen att det är av Järpåsmodell (manövreringen stämmer med det i Reftele), och det är dessutom en hel del av den sorts "övertejpningar" som brukar finnas när saker plockats bort. Idag finns t ex bara två huvudspår, men S-tavlorna står kvar vid sidospåret sedan den tid det var huvudspår (fast då var det nog ett tågspår).

Ställverk och signaler i Forshem

av S-O Strand, Saturday, October 12, 2019, 14:07 (1630 dagar sedan) @ Lennart Fransson

Jag gjorde ett besök i Forshem i våras, och tog en mycket dålig motljusbild på ställverkets panel på tågx. Jag delar uppfattningen att det är av Järpåsmodell (manövreringen stämmer med det i Reftele), och det är dessutom en hel del av den sorts "övertejpningar" som brukar finnas när saker plockats bort. Idag finns t ex bara två huvudspår, men S-tavlorna står kvar vid sidospåret sedan den tid det var huvudspår (fast då var det nog ett tågspår).

Nej, det hann bli huvudspår. Nedklassningen av spår 3 från huvudspår till sidospår skedde i början av år 2010.

Ställverk och signaler i Forshem

av Anders_W, Saturday, October 12, 2019, 15:15 (1630 dagar sedan) @ Lennart Fransson

Ja, det är definitivt ett Järpås: Tryckknappsmanövrering av växlar, tågvägsläggning med en tryckknapp i resp. huvudspår och en treläges vippa i vardera linjeanslutningen.

Titta gärna i SJ-skolans kompendium Reläställverk vol 2.

Ställverk och signaler i Forshem

av yngve nilsson, Monday, October 14, 2019, 11:00 (1628 dagar sedan) @ Kjell Aghult

YBo4 i Linköping lär berott på att de hafde samma reservdelar som YBo5p. Vagnarna fick gå mest på Motala-Mjölby eftersom de inte var samkörbara med YBo6, allt enligt en konduktör iu Lp. Vagnarna sändes till Lidköping när HLJ-KiLJ breddades, var de underhölls då förmäler inte historien.. De lär fått "egna omlopp" i Halmstad när de kom dit.

YBo4 i Linköping.

av S-O Johansson, Monday, October 14, 2019, 19:14 (1628 dagar sedan) @ yngve nilsson

YBo4 i Linköping lär berott på att de hafde samma reservdelar som YBo5p. Vagnarna fick gå mest på Motala-Mjölby eftersom de inte var samkörbara med YBo6, allt enligt en konduktör iu Lp. Vagnarna sändes till Lidköping när HLJ-KiLJ breddades, var de underhölls då förmäler inte historien.. De lär fått "egna omlopp" i Halmstad när de kom dit.

Min far som var konduktör/tågmästare i Linköping 1947-72 förde rätt noggranna annotationsböcker. Jag har kvar några, bl.a där YBo4 förekommer. Jag skall leta rätt på dem och lägga ut några sammansättningar där YBo4 går ihop med YBo6. Tanken var väl att de skulle kunna gå att köra ihop precis som med YBo4p och YBo5p. Resultatet kanske inte var det man tänkt sig.
Händer ju även idag att fordon som skall gå att multipelkoppla inte vill samverka med varandra.

YBo4 i Linköping.

av Ola Almquist, Tuesday, October 15, 2019, 02:15 (1628 dagar sedan) @ S-O Johansson

YBo4 i Linköping lär berott på att de hafde samma reservdelar som YBo5p. Vagnarna fick gå mest på Motala-Mjölby eftersom de inte var samkörbara med YBo6, allt enligt en konduktör iu Lp. Vagnarna sändes till Lidköping när HLJ-KiLJ breddades, var de underhölls då förmäler inte historien.. De lär fått "egna omlopp" i Halmstad när de kom dit.


Min far som var konduktör/tågmästare i Linköping 1947-72 förde rätt noggranna annotationsböcker. Jag har kvar några, bl.a där YBo4 förekommer. Jag skall leta rätt på dem och lägga ut några sammansättningar där YBo4 går ihop med YBo6. Tanken var väl att de skulle kunna gå att köra ihop precis som med YBo4p och YBo5p. Resultatet kanske inte var det man tänkt sig.
Händer ju även idag att fordon som skall gå att multipelkoppla inte vill samverka med varandra.

Här har Per-Olov lagt ut några exempel men lägg gärna ut fler.

M.v.h.
Ola

YBo4 i Linköping.

av Farbror Mossa, Tuesday, October 15, 2019, 17:31 (1627 dagar sedan) @ Ola Almquist

YBo4 hade vad jag vet en fyrväxlad låda. Vad är det som går i multipelkabeln - växelläge eller en upp/ner-signal?

Om det är en upp/ner-signal så blir det ju obra om en ledande YBo6 växlar ner till fyran från femman, och en YBo4 i mult växlar ner till trean.

Vidare hade väl YBo4 sth 110 km/h? Antingen tillät man mycket högre varvtal än på smalspårsbussarna resp YBo6, eller så var utväxlingen annorlunda.

Både YBo5p och YBo6 har väl indikatorerna 20, 35, 55 resp 85 km/h för de första fyra växlarna. Hur såg det ut på YBo4, hade de något motsvarande?

Ställverk och signaler i Forshem, sammanfattning 2019-10-14

av Ulf Pålsson, Monday, October 14, 2019, 11:04 (1628 dagar sedan) @ Ulf Pålsson

Många intressanta tillkommande inlägg visar att en hel del av mina gissningar och spekulationer var felaktiga. Det här är ett försök till sammanfattning av vad som har framkommit.

• Fotot kan vara taget 1962, senast i juni. Detta grundas på Mattias Janssons uppgift 2019-10-13 00:41 om att alla YBo4 omstationerades från Lidköping till Halmstad i juni 1962. Dock är det lite egendomligt att det i Forshem skulle förekomma två rälsbusståg samtidigt innan det genomgående normalspåret mot Mariestad öppnades 1962-07-21; de två rälsbussarna antyder att det är möte mellan två normalspårståg. Möjligen var det någon YBo4 som dröjde sig kvar i Lidköping? Hur som helst är bilden inte nyare än 1964, eftersom alla YBo4 såldes till Danmark under 1964 (uppgifter i flera inlägg).

• De noteringar som finns på Gunnar Ekevings webbplats och som John T fäste uppmärksamhet på 2019-10-11 21:20, de visar att då, i augusti 1962, var semaforer fortfarande i bruk som infartssignaler från alla tre riktningar, att det fanns en huvudljussignal som utfartssignal mot Lidköping samt att det fanns två manuellt betjänade bomanläggningar, en med mekaniskt och en med elektrisk manövrering. Det stämmer väl med fotot, där vi ser ställbocken för semaforerna, bomspelet samt närmast stationshusväggen den ”äldre apparaten” med indikering och manövrering för utfartssignalen. (Det är dock lite konstigt med dvärgsignalen där. Kan det vara en ”specialare” som visade ’snett höger’ då växeln vid lp Vänern var frigiven? funderar jag.)

• Det ”nya centrallåset” på fotot snett framför den ”äldre apparaten” är troligen ännu inte ibruktaget. En anteckning från januari 1963 som Gunnar Ekeving berättar om 2019-10-11 22:40 redovisar en ”signalsäkerhetsanläggning ombyggd i samband med ombyggnad till normalspår”. Något som talar emot att det handlar om det ”nya centrallåset” är att det ställverket har en yttre infartssignal från Lidköping, vilket inte stämmer med att lp Vänern blev inkorporerad i Forshem först 1965. En möjlighet skulle ju kunna vara (och nu [i]gissar [/i]jag igen), att det ”nya centrallåset” användes från januari 1963 till 1965, men att den yttre infartssignalen inte blev inkopplad. Tydligt är ju dock att centrallåset är tänkt att handha hela den ”nya normalspårsstationen”, alltså även infarten från Mariestadshållet.

• Snart verkar man ha bestämt sig för att i stället installera ett reläställverk typ Järpås, som skulle medge obevakad drift och automatisering av de båda vägskyddsanläggningarna. Det togs i bruk 1965 (uppgift från daniel 2019-10-12 11:17), och först då ”försvann” Vänern som lastplats (uppgift från Kjell Aghult 2019-10-11 15:38).

Vi får väl se om det framkommer några fler uppgifter.

Slopningen av Vänern lp

av Anders_W, Monday, October 14, 2019, 20:27 (1628 dagar sedan) @ Ulf Pålsson

Slopandet av linjeplatsen hade Ä-noten 9436, men det drifttagningen kan ju ha skett betydligt senare än så.

Forshem + rälsbussfråga

av 53 Wadsten, Saturday, October 12, 2019, 12:37 (1630 dagar sedan) @ Markus Frisén

Denna fina sida blev ett omslag i SJ nytt omkring 1970, fotograf är Seved Wahlter.

YBo4 i Vännäs under garantitiden?

av Bobo L, Monday, October 14, 2019, 11:47 (1628 dagar sedan) @ Markus Frisén

I inlägg hännä oppanför uppges att YBo4-vagnarna som levererades från Hilding Carlssons Mekaniska verkstad placerades i Vännäs de första åren. Det låter högst plausibelt, både för att de på så sätt fanns nära leverantören under den garantitid kontraktet säkert föreskrev, och att vagnarna på så sätt kunde förväntas få en tjänstgöring som inkluderade rejäla vinterförhållanden.

Klokt tänkt av beställaren! Eller var det HC själv som i trygghet om vagnarnas egenskaper ville få denna placering, av samma ovan nämnda skäl?

Men hur var det nu? Ritades (eller snarare pekades, av HC själv enligt skrönan), byggdes och levererades inte dessa normalspårsvagnar EFTER smalspårsvagnarna? **grubblar**

YBo4 i Vännäs under garantitiden?

av Farbror Mossa, Tuesday, October 15, 2019, 17:13 (1627 dagar sedan) @ Bobo L

I inlägg hännä oppanför uppges att YBo4-vagnarna som levererades från Hilding Carlssons Mekaniska verkstad placerades i Vännäs de första åren. Det låter högst plausibelt, både för att de på så sätt fanns nära leverantören under den garantitid kontraktet säkert föreskrev, och att vagnarna på så sätt kunde förväntas få en tjänstgöring som inkluderade rejäla vinterförhållanden.

Klokt tänkt av beställaren! Eller var det HC själv som i trygghet om vagnarnas egenskaper ville få denna placering, av samma ovan nämnda skäl?

Men hur var det nu? Ritades (eller snarare pekades, av HC själv enligt skrönan), byggdes och levererades inte dessa normalspårsvagnar EFTER smalspårsvagnarna? **grubblar**

Nej, har inte böckerna - framför allt Hildingboken - tillgängliga, men jag tror det var först YBos till TGOJ (1950-51), sedan YBo4 till SJ och efter det YBo5p (hösten 1952 var det väl?) Samtliga dessa kom ut på spåren -gröna/gula- innan SJ:s första YBo6 (1953).

En ledtråd är också att inventarienumren för YBo4 (667-670) är lägre än alla YBo5p (börjar på 788).

YBos-arna till TGOJ blev ju till en lång utveckling, YBo4, YBo5p-serien, Dm6 och Dm7 i Finland, Uddeholmaren och TGOJ:s Yoa104 och Yoa202 och vidareutvecklingen till SJ:s Yoa2.
YBos-liket i Grängesberg är urfadern till detta och hade varit värd ett bättre öde.

Sista kvarvarande TGOJ YBos

av K Lemming, Tuesday, October 15, 2019, 20:26 (1627 dagar sedan) @ Farbror Mossa

YBos-liket i Grängesberg är urfadern till detta och hade varit värd ett bättre öde.

Verkligen, mycket trist öde för en sådan raritet. Tyvärr är den väl förmodligen bortom räddning numera skulle jag gissa. Sist jag såg den för en hel del år sedan stog den utomhus under bristfällga trasiga presenningar och var redan då ett rejält rostigt vrak där i princip allt var sönder och ruttet. Lär behövas en STOR påse pengar och massor av timmar för att eventuellt kunna återställa den till trafikskick. :-(

Sista kvarvarande TGOJ YBos

av Ola Ahlström, Tuesday, October 15, 2019, 21:48 (1627 dagar sedan) @ K Lemming

YBos-liket i Grängesberg är urfadern till detta och hade varit värd ett bättre öde.


Verkligen, mycket trist öde för en sådan raritet. Tyvärr är den väl förmodligen bortom räddning numera skulle jag gissa. Sist jag såg den för en hel del år sedan stog den utomhus under bristfällga trasiga presenningar och var redan då ett rejält rostigt vrak där i princip allt var sönder och ruttet. Lär behövas en STOR påse pengar och massor av timmar för att eventuellt kunna återställa den till trafikskick. :-(

Nja, jag tillhör kategorien "bevarare" som vill tro att det är bättre att bevarar vraken än att som Järnvägsmuseum skrota ut dom. Vill tro och hoppas att framtida generationer kommer att tacka oss för att vi bevarat, även om det är vrak, objekt som man kan återställa. Sörjer utgallringen av objekt som Bo5:an som man skrotat vid Järnvägsmuseum och ryser vid tanken att 188:an skall gå samma öde till mötes.

Ola Ahlström
Malmö

Sista kvarvarande TGOJ YBos

av Christer Fredriksson, Tuesday, October 15, 2019, 22:00 (1627 dagar sedan) @ Ola Ahlström

Skall denna bli fordon igen, så är det nytillverkning av hela bussen som gäller!
Inget går att återanvända!
Den står numera under tak i ett fd beredskapsskjul, i stället för sådana fordon som borde stå under tak, t.ex. den fd DEVA-vagnen.

Även den fd tjänstevagnen, fd BC0-vagnen, som har taket helt inrasat samt all inredning urtagen samt teaksidorna helt utbuktade genom att taket rasad in, står i skjulet! Till vilken nytta? Tag vara på teaken och skrota/bränn resten!
Ge plats för fordon som bör stå under tak!!!! M3b-loket t,ex.!

Sista kvarvarande TGOJ YBos

av K Lemming, Tuesday, October 15, 2019, 23:26 (1627 dagar sedan) @ Ola Ahlström

Håller helt med att man ska bevara vrak om där finns möjlighet fortfarande att återställa dom, men då bör man bevara dom skyddat så inte vraken blir vrak bortom räddning för ett vrak stannar inte vid en viss nivå på förfall. När det gäller TGOJ bussen så var den inget vrak när den återbördades till Sverige utan har fått stå och förfalla oskyddad och därför tyvärr blivit som jag misstänkte bortom räddning. Personligen kan jag tycka att den var av riksintresse då den är lite av "urfadern" för stålrälsbussar och borde därför tagits om hand av Sveriges Järnvägsmuseum om inte GBBJ mäktade med att ta hand om den. Men så blev det ju tyvärr inte som vi vet och idag är den som jag misstänkte och Christer bekräftade bortom räddning. Det var väl inte allt för många år sedan man var tvungna att skrota ett HC träsläp hos NBVJ, även det borde varit av riksintresse och tagits över av Sveriges Järnvägsmuseum långt tidigare, då man dessutom har en Yo1s. Tyvärr känns det som att det mest är ånglok som är prioritet där, iallafall känns rälsbussar och motorvagnar som något som inte är av intresse hos muséet.

Vad är det som riskerar hända med 188 och varför? Detta var något jag inte kände till.

Sista kvarvarande TGOJ YBos

av Ola Ahlström, Wednesday, October 16, 2019, 00:04 (1627 dagar sedan) @ K Lemming

Vad är det som riskerar hända med 188 och varför? Detta var något jag inte kände till.

En i sig intressant, och kontroversiell fråga. Jag är tveksam till Järnvägsmuseums inriktning, vilket jag åtskilligt skrivet om, avseende inriktningen när det gäller bevarande kontra trafik. Jag är som "bevarare", och skattebetalare, mer intresserad av kulturarvet än av att bedriva "tågtrafik" vilket tyckas vara Järnvägsmuseums största intresse just nu. Jag hoppas verkligen inte framtidada järnvägsentusiaster kommer att klandra oss.

Med min begränsad erfarenhet av statligt verksamhet (nja lite erfarenhet har jag faktiskt) jag är bekymrad vad som som sker vid just nu vid Järnväghetsmuseum.
Känns lite som man där just nu driver lite av försköning av framtiden. Vi hör inte mycket av museums framtid eller utveckling/bevarande. Känns ganska oroande då det handlar om vårt kulturarv.


Ola Ahlström
Malmö

YBo4 i Vännäs under garantitiden?

av Mattias Jansson, Tuesday, October 15, 2019, 17:25 (1627 dagar sedan) @ Bobo L

I inlägg hännä oppanför uppges att YBo4-vagnarna som levererades från Hilding Carlssons Mekaniska verkstad placerades i Vännäs de första åren. Det låter högst plausibelt, både för att de på så sätt fanns nära leverantören under den garantitid kontraktet säkert föreskrev, och att vagnarna på så sätt kunde förväntas få en tjänstgöring som inkluderade rejäla vinterförhållanden.

Klokt tänkt av beställaren! Eller var det HC själv som i trygghet om vagnarnas egenskaper ville få denna placering, av samma ovan nämnda skäl?

Men hur var det nu? Ritades (eller snarare pekades, av HC själv enligt skrönan), byggdes och levererades inte dessa normalspårsvagnar EFTER smalspårsvagnarna? **grubblar**

Normalspåriga YBo4 levererades mellan september 1951 och januari 1952, första YBo5p i juni 1952, så nej, normalspår först.