Museiföremål i Verkebäck?

Är semaforen i Verkebäck genuin eller? På dessa bilderna verkar den vara i drift, men det är den inte längre...

[image]

Snygga bilder! Brukade semaforer var målade så grant?

Mvh Björn

Är semaforen i Verkebäck genuin eller? På dessa bilderna verkar den vara i drift, men det är den inte längre...

Semaforen kommer ursprungligen från Totebo liksom ställbocken. Semaforen är ombyggd från en envingad semafor. Dessa kom till Verkebäck när TJF hade stationen som bas för ångtågsverksamheten Västervik-Verkebäck. Även vändskivan var på god väg att läggas in i Verkebäck.

mvh Daniel

Semaforen är dessutom felmålad. I princip skall fälten vara 1/4 rött, 1/4 gult, 1/4 rött och 1/4 grönt (eller grått). Har inte färgbeteckningarna tillgängliga just nu. Någon som har ritningar för målning av signaler?

M.v.h.
Ola

Tack Ola verkligen snyggt trots var fel men kul att se det ändå!

I Banläran 2:a Bandet utgiven av Kungliga Järnvägsstyrelsen 1916 på sidan 95 finns ritning över hur semafor skall målas. Man har exempel på 7, 8, 10, 12, 14 och 16 meters semaformålning. På sidan 96 finns beskrivning av vingarnas målning. Masterna man där visar på bild är röda och vita med ett grått fält längst ned.

I Banläran 2:a Bandet utgiven av Kungliga Järnvägsstyrelsen 1916 på sidan 95 finns ritning över hur semafor skall målas. Man har exempel på 7, 8, 10, 12, 14 och 16 meters semaformålning. På sidan 96 finns beskrivning av vingarnas målning. Masterna man där visar på bild är röda och vita med ett grått fält längst ned.

Vid något visst år övergick man från vitt till gult i sådana här sammanhang. Om jag minns rätt inte så många år efter nämnd banläras utgivning (jag hittar inte uppgifterna för stunden, men någon vet säkert mer exakt).

Först en fråga om T-semaforer, kom det inte någon form av restriktion mot dem 1939?

Här kommer i alla fall några ritningar.

Först banläran från 1916:

[image]

Nästa ritning är hämtad ur:

[image]

Övergången från röd/vitt till röd/gult kan man läsa om i bland annat detta cirkulär:

[image]

//Lars-Olof Nilsson

Först en fråga om T-semaforer, kom det inte någon form av restriktion mot dem 1939?

Intressant. Det undrar jag också. Hur som helst blev T-semaforen på stationen Vena kvar väldigt länge, men där är det också exeptionellt god sikt åt båda håll, något som inte är vanligt på smalspårsbanor på fastlandet... Någon som har fler exempel på T-semaforer som fanns kvar länge? Antar att det mest var vid lastplatser som t.ex. grusgropsspår.

Här kommer i alla fall några ritningar.

Stort tack för dessa!

M.v.h.
Ola

Först en fråga om T-semaforer, kom det inte någon form av restriktion mot dem 1939?

Intressant. Det undrar jag också. Hur som helst blev T-semaforen på stationen Vena kvar väldigt länge, men där är det också exeptionellt god sikt åt båda håll, något som inte är vanligt på smalspårsbanor på fastlandet... Någon som har fler exempel på T-semaforer som fanns kvar länge? Antar att det mest var vid lastplatser som t.ex. grusgropsspår.

T.ex. Bärby på f.d. SRJ - T-semaforen stod kvar till 1969 (två år efter att sidospåret revs upp).

T.ex. Bärby på f.d. SRJ - T-semaforen stod kvar till 1969 (två år efter att sidospåret revs upp).

Ja, just det. Var det inte den som skänktes till ÖSlJ? Sedan sattes det upp en ny T-semafor i Bärby. Är den borttagen och ersatt av infartssignaler nu?

M.v.h.
Ola

Nejdå, den står kvar. Bärbys originalsemafor står väl i ÖSlJ:s Marielund nu? Tillsammans med Löts gamla kur, ombyggd till Litet Stationshus. Nuvarande T-semafor i Bärby kommer väl från Balingsta på fd UEJ, vill jag minnas.

/ L G

Nejdå, den står kvar. Bärbys originalsemafor står väl i ÖSlJ:s Marielund nu? Tillsammans med Löts gamla kur, ombyggd till Litet Stationshus. Nuvarande T-semafor i Bärby kommer väl från Balingsta på fd UEJ, vill jag minnas.

/ L G

Nej inte Ballingsta eller Uppsala Ekeby.
Ty dessa är tvåvingade.
De som sattes upp och togs ned i samband med den icke genomförda ställverksombyggnaden kom därifrån.

Bärby T-semafor har en annan bakgrund.

Nejdå, den står kvar. Bärbys originalsemafor står väl i ÖSlJ:s Marielund nu? Tillsammans med Löts gamla kur, ombyggd till Litet Stationshus. Nuvarande T-semafor i Bärby kommer väl från Balingsta på fd UEJ, vill jag minnas.

/ L G

Nej inte Ballingsta eller Uppsala Ekeby.
Ty dessa är tvåvingade.
De som sattes upp och togs ned i samband med den icke genomförda ställverksombyggnaden kom därifrån.

Bärby T-semafor har en annan bakgrund.

Världen är mer komplicerad än så (varför ska det vara enkelt?)

Bärbys T semafor som försvann någon gång på slutet av 60-talet flyttades till ÖSlJ. (Det har funnits fler äldre T semaforer tidigare i bärby, fästen finns kvar i marken)

Runt 1981 satt ULJ upp en ny T-semfor i Bärby, en begagnad någonstans ifrån som om jag inte minns fel byggdes om till T-semafor från en enkel eller tvåvingad.
Semaforen ifråga är ett hopplock av diverse delar.
Denna har aldrig demonteras, och står fortfarande som infartssignal i Bärby.

I samband med ombyggnad av Länsvägen och plankorsningen i Bärby runt 1994 så fanns planer på att sätta upp ett linställverk och vanliga tvåvingade infartssemaforer. Projektet kom så långt att två semforer, linspännverkerk och ställverksapparat monterades, men linor etc kom inte på plats. Dvs anläggningen togs aldrig i drift. Efter ett antal år omprövades detta beslut och man ville då behålla T-semaforen varefter den påbörjade linställverksanläggningen har demonterats i olika etapper.
Just nu kvarligger västra semforen på marken vid sitt fäste, medan övriga komponenter är demonterade.

/Per

Världen är mer komplicerad än så (varför ska det vara enkelt?)

Bärbys T semafor som försvann någon gång på slutet av 60-talet flyttades till ÖSlJ.

Som redan meddelat högre upp i tråden var det 1969.

(Det har funnits fler äldre T semaforer tidigare i bärby, fästen finns kvar i marken)

Tre stycken före museijärnvägens semafor:
En i trä, som runt sekelskiftet byttes mot en fackverkssemafor med rel. bred bas och hävstångsmanövrering (den ändrades från principen "snett nedåt" till "snett uppåt" ) samt en modernare vevmanövrerad som sattes upp i skarven SRJ/SJ, d.v.s. senare delen av 50-talet till första åren av 60-talet. Den tredje semaforen var mycket snarlik den som står där idag.

Runt 1981 satt ULJ upp en ny T-semfor i Bärby, en begagnad någonstans ifrån som om jag inte minns fel byggdes om till T-semafor från en enkel eller tvåvingad.

Den "nya" semaforen ska ha satts upp 1982.

Semaforen ifråga är ett hopplock av diverse delar.

Vingar samt vissa andra komponenter lär komma från en T-semafor som stod i Rydöbruk på HNJ. Var masten kom ifrån känner jag inte till.

Runt 1981 satt ULJ upp en ny T-semfor i Bärby, en begagnad någonstans ifrån som om jag inte minns fel byggdes om till T-semafor från en enkel eller tvåvingad.

Den "nya" semaforen ska ha satts upp 1982.

Semaforen ifråga är ett hopplock av diverse delar.

Vingar samt vissa andra komponenter lär komma från en T-semafor som stod i Rydöbruk på HNJ. Var masten kom ifrån känner jag inte till.

Rydöbruk hade envingade semaforer, 1975 ersatta med "ren" K 16-låsning. T-semafor fanns däremot vid lastplatsen Glassbo någon km västerut. Den ersattes 1973 med "ren" K 16-låsning.

Först en fråga om T-semaforer, kom det inte någon form av restriktion mot dem 1939?

Intressant. Det undrar jag också. Hur som helst blev T-semaforen på stationen Vena kvar väldigt länge, men där är det också exeptionellt god sikt åt båda håll, något som inte är vanligt på smalspårsbanor på fastlandet... Någon som har fler exempel på T-semaforer som fanns kvar länge? Antar att det mest var vid lastplatser som t.ex. grusgropsspår.

Här kommer i alla fall några ritningar.

Stort tack för dessa!

M.v.h.
Ola

Ljunghusen hade kvar T-semafor långt in på 1960-talet. Under sommartidtabell var Ljunghusen station med tidtabellsenliga tågmöten men under vintertidtabell var trafikplatsen under senare år endast hållplats eller möjligen håll- och lastplats (har inte tdt-bok del A tillgänglig just nu så jag kan se exakt hur det förhöll sig).

Gökalund hade kvar sin T-semafor fram till nedläggningen.

Några sena T-semaforer finns längst ned på denna sida

Ljunghusen hade kvar T-semafor långt in på 1960-talet. Under sommartidtabell var Ljunghusen station med tidtabellsenliga tågmöten men under vintertidtabell var trafikplatsen under senare år endast hållplats eller möjligen håll- och lastplats (har inte tdt-bok del A tillgänglig just nu så jag kan se exakt hur det förhöll sig).

Enligt 1961 års tdtbok var Ljh station (i Säo mening) under sommartidtabellen och håll- och
lastplats (i samma mening) under vintertidtabellen. Det var mycket sällsynt att en trafikplats
ändrade Säo-status säsongsvis. Tågmöten förekom sist sommaren 1965. 1966 betecknades platsen som hlp hela året och T-semafor och sidospår revs 1967.

Det är oklart varför man inte tillfälligt tog upp växlarna vintertid. Och sparade in slitage
av spårmateriel.

Ljunghusen hade kvar T-semafor långt in på 1960-talet. Under sommartidtabell var Ljunghusen station med tidtabellsenliga tågmöten men under vintertidtabell var trafikplatsen under senare år endast hållplats eller möjligen håll- och lastplats (har inte tdt-bok del A tillgänglig just nu så jag kan se exakt hur det förhöll sig).

Enligt 1961 års tdtbok var Ljh station (i Säo mening) under sommartidtabellen och håll- och
lastplats (i samma mening) under vintertidtabellen. Det var mycket sällsynt att en trafikplats
ändrade Säo-status säsongsvis. Tågmöten förekom sist sommaren 1965. 1966 betecknades platsen som hlp hela året och T-semafor och sidospår revs 1967.

I samband med förstatligandet av MTJ 1943 beslöts att befintlig T-semafor i Ljunghusen samt de i Fotevik och Skanör fick bibehållas tills vidare trots mer än en växel i huvudspåret. Blev alltså kvar i ytterligare 24 år. Hur länge de övriga två blev kvar vet jag inte. Men enligt linjeboken för tredje distriktet, Malmödistriktet, som Gunnar Ekeving lagt ut så var T-semaforen i Fotevik borta 1955 men kvar i Skanör. Den i Skanör är utbytt 1957.

Det är oklart varför man inte tillfälligt tog upp växlarna vintertid. Och sparade in slitage
av spårmateriel.

I utdragen från linjeboken för Malmö 1955 och 1957 anges att växlarna endast är inlagda sommartid.

Som avslutning en bild från sommaren 1964 från Ljunghusen länkad från Samlingsportalen.
http://www.samlingsportalen.se/getitem-record?PID=SE_SJM_FG_Jvm_KBEB00050

Först en fråga om T-semaforer, kom det inte någon form av restriktion mot dem 1939?

Intressant. Det undrar jag också. Hur som helst blev T-semaforen på stationen Vena kvar väldigt länge, men där är det också exeptionellt god sikt åt båda håll, något som inte är vanligt på smalspårsbanor på fastlandet... Någon som har fler exempel på T-semaforer som fanns kvar länge? Antar att det mest var vid lastplatser som t.ex. grusgropsspår.

I Tidtabellsboken del A för 5 driftdistriktet fr.o.m. 1963-09-29 med ändringstryck nr 3 fr.o.m. 1964-09-27 finns i § 4 undantag från säo.
Under A. Medgivna av styrelsen: § 8. T-semafor får t.v. användas vid Vervelns grp, Vena.

M.v.h.
Ola

Först en fråga om T-semaforer, kom det inte någon form av restriktion mot dem 1939?

Intressant. Det undrar jag också. Hur som helst blev T-semaforen på stationen Vena kvar väldigt länge, men där är det också exeptionellt god sikt åt båda håll, något som inte är vanligt på smalspårsbanor på fastlandet... Någon som har fler exempel på T-semaforer som fanns kvar länge? Antar att det mest var vid lastplatser som t.ex. grusgropsspår.

I Tidtabellsboken del A för 5 driftdistriktet fr.o.m. 1963-09-29 med ändringstryck nr 3 fr.o.m. 1964-09-27 finns i § 4 undantag från säo.
Under A. Medgivna av styrelsen: § 8. T-semafor får t.v. användas vid Vervelns grp, Vena.

T-semaforen vid Vena fanns kvar till 1970-07-27 som SJ sista vid station i Säo mening
(Numera driftplats). V. reducerades då till lastplats (Nu linjeplats) utan huvudsignaler.
Samtidigt automatiserades vägskydden och platsen avbemannades.

Landets sista T-semafor fanns vid lastplatsen/linjeplatsen Skahus nära Sävsjöström.
Tagen ur bruk 1980-10-14, varpå platsen utgick.

T-semaforen var klassisk på sidobanor: Seriefiguren Kronbloms station Vinkelboda hade i
ett avsnitt en sådan!

I Tidtabellsboken del A för 5 driftdistriktet fr.o.m. 1963-09-29 med ändringstryck nr 3 fr.o.m. 1964-09-27 finns i § 4 undantag från säo.
Under A. Medgivna av styrelsen: § 8. T-semafor får t.v. användas vid Vervelns grp, Vena.

T-semaforen vid Vena fanns kvar till 1970-07-27 som SJ sista vid station i Säo mening
(Numera driftplats). V. reducerades då till lastplats (Nu linjeplats) utan huvudsignaler.
Samtidigt automatiserades vägskydden och platsen avbemannades.

T-semaforen i Vena lyckades överleva länge. I 38 trafiksektionens, östgötasmalspåret, första tidtabellsbok del A från 1951 anges följande under undantag från Säkerhetsreglementet (Sär) § 7:1 anm.1. "Vid Vena får T-semafor användas, dock längst intill den 1/1 1953". Något kom i vägen så att den blev kvar till 1970.
Sär § 7:1 anm.1 säger att vid vissa driftplatser med endast en växel i tågspåret eller eljest enligt (järnvägs)styrelsens får T-semafor användas.

Landets sista T-semafor fanns vid lastplatsen/linjeplatsen Skahus nära Sävsjöström.
Tagen ur bruk 1980-10-14, varpå platsen utgick.

T-semaforen var klassisk på sidobanor: Seriefiguren Kronbloms station Vinkelboda hade i
ett avsnitt en sådan!

I Tidtabellsboken del A för 5 driftdistriktet fr.o.m. 1963-09-29 med ändringstryck nr 3 fr.o.m. 1964-09-27 finns i § 4 undantag från säo.
Under A. Medgivna av styrelsen: § 8. T-semafor får t.v. användas vid Vervelns grp, Vena.

T-semaforen vid Vena fanns kvar till 1970-07-27 som SJ sista vid station i Säo mening
(Numera driftplats). V. reducerades då till lastplats (Nu linjeplats) utan huvudsignaler.
Samtidigt automatiserades vägskydden och platsen avbemannades.

T-semaforen i Vena lyckades överleva länge. I 38 trafiksektionens, östgötasmalspåret, första tidtabellsbok del A från 1951 anges följande under undantag från Säkerhetsreglementet (Sär) § 7:1 anm.1. "Vid Vena får T-semafor användas, dock längst intill den 1/1 1953". Något kom i vägen så att den blev kvar till 1970.
Sär § 7:1 anm.1 säger att vid vissa driftplatser med endast en växel i tågspåret eller eljest enligt (järnvägs)styrelsens får T-semafor användas.

Just det. Formuleringen finns med redan i en skrivelse från drifttjänstbyrån,
dnr Dbr S 117/49. Datum verkar vara 1949-10-12.

M.v.h.
Ola

T-semaforen vid Vervelns grusgrop på Östra Centralbanan, delen Kisa - Vimmerby, togs ned 1966.
Niklas Adell

2008 - 2023 års Järnvägshistoriska forum

Museiföremål i Verkebäck? (Järnvägs- och Museiföreningar)

Museiföremål i Verkebäck?

Museiföremål i Verkebäck? Signalritningar?

Museiföremål i Verkebäck? Signalritningar?

Museiföremål i Verkebäck? Signalritningar?

Museiföremål i Verkebäck? Signalritningar?

Museiföremål i Verkebäck? Signalritningar.

Museiföremål i Verkebäck? Signalritningar.

Museiföremål i Verkebäck? Signalritningar.

Museiföremål i Verkebäck? Signalritningar.

Semaforer

Semaforer

Semaforer

Semaforer

Semaforer

Museiföremål i Verkebäck? Signalritningar.

Museiföremål i Verkebäck? Signalritningar.

T-semaforer

Museiföremål i Verkebäck? Signalritningar.

T-semaforen i Ljunghusen mm.

Museiföremål i Verkebäck? Signalritningar.

Museiföremål i Verkebäck? Signalritningar.

T-semaforen i Vena..

T-semaforen i Vena..

Museiföremål i Verkebäck? Signalritningar.