Längdmätning i linjeboken

Hej!

Jag är ganska novis på detta så jag ber om ursäkt i förväg för eventuella självklarheter. I linjeboken anges längdmätning, t.ex. 297+509 Tranås (Tns). Jag förstår att det första talet beskriver antalet kilometer som Tranås ligger från senaste längdmätningsförändring med vad står det andra talet för?

Letat hos både Trafikverket och på Google men ej funnit något svar. Sitter någon på den kunskapen?

Hej!

Jag är ganska novis på detta så jag ber om ursäkt i förväg för eventuella självklarheter. I linjeboken anges längdmätning, t.ex. 297+509 Tranås (Tns). Jag förstår att det första talet beskriver antalet kilometer som Tranås ligger från senaste längdmätningsförändring med vad står det andra talet för?

Inte riktigt. För denna längdmätning finns 0-punkten i Stockholm, och därefter är en kilometer-tavla uppsatt ungefär var 1000-e meter. Pga felmätningar, ombyggnader mm är det sällan 1000 meter mellan dessa tavlor, ibland skiljer det ganska mycket. Platsmitt Tranås anses ligga 509 meter efter km-tavla 297 i ditt exempel, men inte nödvändigtvis 297 509 meter från 0-punkten eller 491 meter från km-tavla 298.

Letat hos både Trafikverket och på Google men ej funnit något svar. Sitter någon på den kunskapen?

Stort tack för snabbt svar Lennart!

Längdmätningen är i första hand avsedd för att man ska kunna ange var olika anläggningar längs banan ligger. Som sagts har felmätningar då och då uppstått, och dessutom har linjeomläggningar mm ändrat de exakta avstånden från t ex Stockholm C. Principen är att varje km-stolpe anses vara en korrekt utgångspunkt för att bestämma var en anläggning ligger längs banan. Om man lägger om banan får det speciella konsekvenser. Vid förkortningar (som det ju ofta blir vid linjeomläggningar) tar man bort de inaktuella kilometerstolparna. Om kilometern närmast linjeomläggningens slut blir upptill 1200 m lång, accepteras det, och man sätter inte ut någon kmstolpe vid 1000 m. I bland blir den sista kilometern kortare än 1 km, och det accepterar man också. Dessa längdmätningskonnektioner är angivna i tidtabellsbokens linjebeskrivning.
På de gamla stambanorna är utgångspunkten för längdmätningen stationshusmitt i Stockholm C, som anges till 000+000.
På många andra banor utgår längdmätningen från den ena ändpunkten. Ett exempel är banan Uddevalla - Herrljunga - Borås - Varberg, som har 000+000 i Uddevalla C och km 217 (ungefär) i Varberg.

Sven B

Längdmätningen är i första hand avsedd för att man ska kunna ange var olika anläggningar längs banan ligger. Som sagts har felmätningar då och då uppstått, och dessutom har linjeomläggningar mm ändrat de exakta avstånden från t ex Stockholm C. Principen är att varje km-stolpe anses vara en korrekt utgångspunkt för att bestämma var en anläggning ligger längs banan. Om man lägger om banan får det speciella konsekvenser. Vid förkortningar (som det ju ofta blir vid linjeomläggningar) tar man bort de inaktuella kilometerstolparna. Om kilometern närmast linjeomläggningens slut blir upptill 1200 m lång, accepteras det, och man sätter inte ut någon kmstolpe vid 1000 m. I bland blir den sista kilometern kortare än 1 km, och det accepterar man också. Dessa längdmätningskonnektioner är angivna i tidtabellsbokens linjebeskrivning.
På de gamla stambanorna är utgångspunkten för längdmätningen stationshusmitt i Stockholm C, som anges till 000+000.
På många andra banor utgår längdmätningen från den ena ändpunkten. Ett exempel är banan Uddevalla - Herrljunga - Borås - Varberg, som har 000+000 i Uddevalla C och km 217 (ungefär) i Varberg.

Sven B

Ursäkta en okunnig att ställa en pinsamt dum fråga. När man började bygga statens järnvägsnät på 1850-talet, då måste man väl ha använt gamla mil? Och man hade ju ingen centralstation att utgå från i Stockholm, när banorna väl nådde dit, till nuvarande Södra station.

Visst är det riktigt.
Jag är ganska säker på, att längdmätningen gjorts om åtminstone en gång efter att de första stambanorna byggdes. När Västra och Södra stambanan byggdes, bör de åtminstone i de västra/södra delarna ha varit längdmätta från Göteborg resp Malmö.
Längdmätningar har gjorts om lite varstans i landet, bl a efter förstatligandet av EJ.
Sven B

Ja att förstå systemet är roligt. Man måste ha koll på den gamla banorna och deras noll-punkter.
Att norra stambanan går över Sala, Krylbo och Storvik. Att BJ räknas från noll i Gävle, och sedan börjar om i Falun, osv osv.
Ofta är ofta ktkt-ledningstoparna också märkta med meter, men tidigare hade ju de egna nummer serier.

Vänliga Hälsningar Bengt Mårtensson

Ofta är ofta ktkt-ledningstoparna också märkta med meter, men tidigare hade ju de egna nummer serier.

Vänliga Hälsningar Bengt Mårtensson

Står den egendomliga förkortningen för kontaktledningsstolpar? I så fall är det en sanning med mycket modifikation att de är märkta med meter. Nuvarande system bygger på antal passerade stolpar sedan föregående km-punkt. Som exempel: första stolpen efter km 42 heter 42-1. Sedan fortsätter det att räkna upp till exempelvis 42-18, om det nu är 18 stolpar som passeras mellan km 42 och 43. Finns det flera stolpar bredd, som på dubbelspår eller driftplatser, så får de extra stolparna ett bokstavstillägg. Du kan alltså ha 42-1, 42-1a, 42-1b och så vidare.

Nej det är ändrat till meter.

Nej det är ändrat till meter.

På alla kontaktledningsstolpar?

Även om man beslutat om den ändringen kommer den sannolikt att ta cirka 20 år att införa.

Ja att förstå systemet är roligt. Man måste ha koll på den gamla banorna och deras noll-punkter.
Att norra stambanan går över Sala, Krylbo och Storvik. Att BJ räknas från noll i Gävle, och sedan börjar om i Falun, osv osv.
Ofta är ofta ktkt-ledningstoparna också märkta med meter, men tidigare hade ju de egna nummer serier.

Vänliga Hälsningar Bengt Mårtensson

Det var GDJ (Gävle-Dala Järnväg) som hade sin nollpunkt i Gävle (och km 92 i Falun).

BJ (Bergslagernas Järnväg) hade mycket riktigt nollpunkt i Falun (och km 248 i Göteborg).

Visserligen har Banverket definierat om Bergslagsbanan till att omfatta Gävle-Kil och kallar Kil-Göteborg för Norge/Vänerbanan, men det vägrar jag acceptera, åtminstone i historiska sammanhang! :-P

BJ (Bergslagernas Järnväg) hade mycket riktigt nollpunkt i Falun (och km 248 i Göteborg).

Nja, Gamlestaden ligger på km 475+425 så B:s Göteborg bör ha legat på ungefär km 478.

Stämmer bra det Harald med gamla avståndstabellen från 1904. Brovakten vid Sävebron 89 b, km 475.4 och samma för banvakten 90 a Ånäs som låg snett emot. Olskroken 476,4 0ch Göteborg 478,2 Måtten beräknades till mitten av stationshuset i detta fall. Där fanns även banvakt 90, men han hade inget hus utan bodde nog på sta´n

En felskrivning förmodar jag. Den kilometerstolpe som stod en eller tvåhundra meter norr om VGJ viadukt vid Lärje hade nummer 473. Så stod det också inhugget på den gamla kilometerstenen som stod bakom och som var från banans barndom. Tidpunkt ,, kring 1950,,/ Sune.

En felskrivning förmodar jag. Den kilometerstolpe som stod en eller tvåhundra meter norr om VGJ viadukt vid Lärje hade nummer 473. Så stod det också inhugget på den gamla kilometerstenen som stod bakom och som var från banans barndom. Tidpunkt ,, kring 1950,,/ Sune.

Ja, rätt km-tal för Göteborg B:s är mycket riktigt 478.

Tack till Harald och Sune för rättelsen!

/Leif

Ja, det tar jag för min del inget extra för....:-D / Sune

Visserligen har Banverket definierat om Bergslagsbanan till att omfatta Gävle-Kil och kallar Kil-Göteborg för Norge/Vänerbanan, men det vägrar jag acceptera, åtminstone i historiska sammanhang! :-P

Klåfingrigt!

Längdmätningen för södra stambanan utgick förr från Malmö. Enheterna var gamla mil och fot.

Längdmätningen är i första hand avsedd för att man ska kunna ange var olika anläggningar längs banan ligger. Som sagts har felmätningar då och då uppstått, och dessutom har linjeomläggningar mm ändrat de exakta avstånden från t ex Stockholm C. Principen är att varje km-stolpe anses vara en korrekt utgångspunkt för att bestämma var en anläggning ligger längs banan. Om man lägger om banan får det speciella konsekvenser. Vid förkortningar (som det ju ofta blir vid linjeomläggningar) tar man bort de inaktuella kilometerstolparna. Om kilometern närmast linjeomläggningens slut blir upptill 1200 m lång, accepteras det, och man sätter inte ut någon kmstolpe vid 1000 m. I bland blir den sista kilometern kortare än 1 km, och det accepterar man också. Dessa längdmätningskonnektioner är angivna i tidtabellsbokens linjebeskrivning.
På de gamla stambanorna är utgångspunkten för längdmätningen stationshusmitt i Stockholm C, som anges till 000+000.
På många andra banor utgår längdmätningen från den ena ändpunkten. Ett exempel är banan Uddevalla - Herrljunga - Borås - Varberg, som har 000+000 i Uddevalla C och km 217 (ungefär) i Varberg.

Sven B

Den längsta kilometer jag känner till är km 482 mellan Ovansjö och Ånge som enligt linjeboken sträcker sig till 482+3205 innan banan når km 483.

Denna längdmätningsjustering torde ha sitt ursprung i Ångebangårdarnas ombyggnad i början av 1940-talet, då linjen från Stockholm fick ingång till Ånge från öster, medan den gamla linjen gick en kortare väg in från väster. I den gamla utformningen måste tågen på stambanan vända i Ånge.
När jag började mitt SJ-arbete på bdx i Sundsvall 1967, sa bdc Franz Olausson åt mig att jag måste lära mig Ånge bangårdssystem ordentligt så att jag visste vilka spårförbindelser som fanns in och ut. Och det var ju verkligen många, bl a en förbifart mellan dubbelspåret söderifrån och dåvarande enkelspåret norrut. Den förbifarten kom nog inte att användas särskilt mycket, eftersom SJ hade så stark etablering i Ånge - lokstation, rangerbangård mm, som gjorde att nästan alla tåg ändå måste gå in där.
Sven B

hade nog sin förklaring i att de första linjerna som öppnades 1 dec. 1856 var Malmö - Lund och Göteborg - Jonsered. Man hade ju inget annat att mäta efter då de andra linjesträckningarna ännu inte var bestämda exakt. Säkert utgick även måttsättningen från Göteborg från början. Numera står skylten där , 456 (km), en bit från stationen i Gbg, ungefär i höjd med där gamla ställverket var beläget och personplattformarna slutar. Även här har väl linjelängden ändrats genom nya sträckningar i Stockholmstrakten - Grödingebanan./ Sune.

hade nog sin förklaring i att de första linjerna som öppnades 1 dec. 1856 var Malmö - Lund och Göteborg - Jonsered. Man hade ju inget annat att mäta efter då de andra linjesträckningarna ännu inte var bestämda exakt. Säkert utgick även måttsättningen från Göteborg från början. Numera står skylten där , 456 (km), en bit från stationen i Gbg, ungefär i höjd med där gamla ställverket var beläget och personplattformarna slutar. Även här har väl linjelängden ändrats genom nya sträckningar i Stockholmstrakten - Grödingebanan./ Sune.

Just Grödingebanan har inte påverkat längdmätningen (den går ju via Tumba så att säga) men däremot har det gjorts en mängd andra linjeomläggningar och förändringar längs banan. Bara mellan Stockholm C och Katrineholm är det väl åtminstone ett 20-tal.

hade nog sin förklaring i att de första linjerna som öppnades 1 dec. 1856 var Malmö - Lund och Göteborg - Jonsered. Man hade ju inget annat att mäta efter då de andra linjesträckningarna ännu inte var bestämda exakt. Säkert utgick även måttsättningen från Göteborg från början. Numera står skylten där , 456 (km), en bit från stationen i Gbg, ungefär i höjd med där gamla ställverket var beläget och personplattformarna slutar. Även här har väl linjelängden ändrats genom nya sträckningar i Stockholmstrakten - Grödingebanan./ Sune.

Just Grödingebanan har inte påverkat längdmätningen (den går ju via Tumba så att säga) men däremot har det gjorts en mängd andra linjeomläggningar och förändringar längs banan. Bara mellan Stockholm C och Katrineholm är det väl åtminstone ett 20-tal.

T ex fattas det ca 600 m ungefär vid Älvsjö godsbangård sedan Årstabron ersatte gamla linjen via Liljeholmen.

av mellan Göteborg och Alingsås. I 1896 års resetidtabell anges avståndet till 46 km i nyare till 45. Kring 1915 byggde man dubbelspår. Mellan Floda och Norsesund lades banan genom tunnlar i en rak sträckning. Tidigare hade den vikit av åt vänster, klättrat högt upp, gått i en högersväng och en lång utförslöpa för att sedan ansluta till nuvarande linje. Kring mitten av 70 talet promenerade jag vid tillfälle den gamla sträckningen. Det var lätt att se och följa den trots att det gått sextio år sedan den trafikerats... / Sune.

Dessutom anlades en tunnel genom en udde vid Aspen som ersatte sträckningen längs stranden, vilket förkortade banan med omkring 200 m.

2008 - 2023 års Järnvägshistoriska forum

Längdmätning i linjeboken (Bana)