Torvbanan vid Emmaljunga

Torvbanan vid Emmaljunga hade enligt uppgift ([link=http://www.irsociety.co.uk/Archives/20/Overseas_8.htm]länk[/link]) två små 600mm-lok av dansk tillverkning (Jensen & Olsen / Esbjerg Jernstöberi) tillverkade 1905. Bild från http://www.irsociety.co.uk.
[img]http://www.irsociety.co.uk/Archives/20/Jensen.jpg[/img]
Loken är litet märkliga i sin design, det ser ut som en märklig variant av Mallet med högtryckscylindrarna bakåt (de ser mindre ut så det är nog kompoundlok, men ingenting är säkert) men det KAN ju även tänkas vara 'single fairlie', dvs boggie även bak, men det är svårt att se...
Någon som vet mer om dessa särlingar?
Maffig panna och små cylindrar...

Torvbanan vid Emmaljunga hade enligt uppgift ([link=http://www.irsociety.co.uk/Archives/20/Overseas_8.htm]länk[/link]) två små 600mm-lok av dansk tillverkning (Jensen & Olsen / Esbjerg Jernstöberi) tillverkade 1905. Bild från http://www.irsociety.co.uk.
[img]http://www.irsociety.co.uk/Archives/20/Jensen.jpg[/img]
Loken är litet märkliga i sin design, det ser ut som en märklig variant av Mallet med högtryckscylindrarna bakåt (de ser mindre ut så det är nog kompoundlok, men ingenting är säkert) men det KAN ju även tänkas vara 'single fairlie', dvs boggie även bak, men det är svårt att se...
Någon som vet mer om dessa särlingar?
Maffig panna och små cylindrar...

Nja, loket är en Meyer, byggd av Esbjergs Jernstöberi.

Två vridbara boggier. För att den bakre skall kunna vrida sig utan att asklådan var ivägen så var loken utförda med s.k. marineldstad, dvs. ett eldrör bakifrån in i rundpannan. Ger trång eldstad med dålig lufttillförsel och dåligt utrymme för askan.
Bakboggien med cylindrarna bakåt för att hålla ned axelavståndet.

Detta är väl det enda Meyerloket i Sverige? Emaljunga torvfabrik, 600 mm spv., lär ha sålts till Åkers-Skottvång, men inga bilder är kända därifrån.
(Rykten om två exporterade till sverige.)
Fyrcylindrig enkelexpansion, därav de små cylindrarna.

De mest kända Meyerloken är ju de Saxiska IVK-maskinerna.
Dessa har ju det mer normala utförandet med kompound.

Den modifierade varianten Kitson-Meyer där bakboggien låg längre bak under bakre vatten och kolförrådet var bättre och medgav en normal och djupt neddragen fyrbox.

Dag B

Jag tror inte heller att det var två lok i Emmaljunga. Det är möjligt att det var det var som hamnade i Åkers Styckebruk. Återkommer om jag hittar något mer.

M.v.h.
Ola

Tack för de upplysningarna.
Den fairlietyp jag tänkte på var nog egentligen 'modified fairlie' som nog är en föregångare eller kopia av Meyer. Vad gör man inte för att utnyttja ett koncept utan att betala patentavgifter... Det fanns ju inte piratebay på de tiden...

Uppgiften två lok kom från den länkade sidan. Rätt eller fel? Materielen skingrades för ganska länge sedan.

Det lär finnas ett Bagnall-byggt 'modifierad meyer' på Welshpool and Llanfair Light Railway. Har snarlik panna vad det verkar. Var tydligen vanlig på någon sockerrörsplantage i Sydafrika.
Varifrån fick danskarna ritningarna tro?

Tack för de upplysningarna.
Den fairlietyp jag tänkte på var nog egentligen 'modified fairlie' som nog är en föregångare eller kopia av Meyer. Vad gör man inte för att utnyttja ett koncept utan att betala patentavgifter... Det fanns ju inte piratebay på de tiden...

Uppgiften två lok kom från den länkade sidan. Rätt eller fel? Materielen skingrades för ganska länge sedan.

Det lär finnas ett Bagnall-byggt 'modifierad meyer' på Welshpool and Llanfair Light Railway. Har snarlik panna vad det verkar. Var tydligen vanlig på någon sockerrörsplantage i Sydafrika.
Varifrån fick danskarna ritningarna tro?

Många olika varianter på det här med ledånglok...
Modified Fairlie är en variant för att kringgå patenten för den synnerligen framgångsrika Garrattypen, världens största lok på smalspår.

På en Modified Fairlie så har man hängt upp förråden på en kraftigt förlängd ram från den mittre panndelen. Men då tappar man Garratlokens stora fördel, nämligen att tyngden av förråden dämpar ned slängandet i maskinboggierna. Vilket lätta maskinboggier med tunga cylindrar annars råkar ut för.
[link=http://cabbagepatchrailway.co.uk/articulated.html]Articulated locomotives[/link]

Jo, Monarch på WLR har Marine boiler också. Det var bl.a. därför den inte fungerade så bra på den banan. Ett tag tänkte man spåra om den till 597 mm och köra med oljeeldning på Ffestiniog, något som den fyrboxen borde passa bättre för. Men nu är loket tillbaka i Llanfair och kosmetiskt uppfixat, dvs. ej i drift. Ett av de Sydafrikanska Systerloken finns i Colorado, USA.

Dag B

Även Yngve Holmgren har skrivit något om Emmaljungaloket. Enl. uppgift var det försett med dubbelflänsade hjul.

Vid Emmaljunga är det väll ingen torvmosse i bruk i dag väll ?

[img]http://www.irsociety.co.uk/Archives/20/Jensen.jpg[/img]

Enl. uppgift var det försett med dubbelflänsade hjul.

Framgår av bilden, ja.
Stubväxel med vridbar korsning?

Dag B

Ytterligare ett foto av loket finns i Y Holmgrens "Decauville-ånglok i Sv."

Har även sachsarna marineldstad alltså?

Har även sachsarna marineldstad alltså?

Det påstod jag inte. Den mest grundläggande nackdelen med Meyerloket i klassiskt utförande var just att det blev väldigt knöligt med maskinboggi och dess lagring rakt under fyrbox och asklåda.
Två olika sätt att komma runt detta var marinpanna respektive Kitson-Meyer.
Men många lok byggdes efter Meyers ursprungliga koncept. Däribland IVK.

Dag B

Tilläggas kan, att ett antal gamla IV K fick nya pannor med 15 atö tryck under DDR-tiden.

Det tycks ha varit som så, att BB-Meyerlok byggdes mest för spv. 750 och BB-Malletlok för meterspår!! Dagens maffiga tiokopplade tyska lok på 750 och 1000 mm kom naturligtvis senare, dock hade Harzbanan även några /?/ större Malletlok, längre tillbaks. Vad blev det av dom - norpade av ryssarna...??

Detta med "boggi-ånglok" är en hel liten vetenskap i sej, bara det - alla upptänkliga varianter har förekommit.

Det tycks ha varit som så, att BB-Meyerlok byggdes mest för spv. 750 och BB-Malletlok för meterspår!! Dagens maffiga tiokopplade tyska lok på 750 och 1000 mm kom naturligtvis senare, dock hade Harzbanan även några /?/ större Malletlok, längre tillbaks. Vad blev det av dom - norpade av ryssarna...??

3 st mallet finns på HSB:
[link=http://www.hsb-wr.de/hsb_barrierefrei/hsb/lokinfos/9959dats.htm]99 5901 och 99 5903[/link]
[link=http://http://www.hsb-wr.de/hsb_barrierefrei/hsb/lokinfos/9956dats.htm]99 5906[/link]

/HW hängiven medlem i Malletlokklubben

/HW hängiven medlem i Malletlokklubben

Åhå!!!

Som du kanske redan vet - men som jag blev varse i torsdags (förra veckan) på FEDECRAILS kvällssammankomst i staden Luxembourgs spårvägsmuseum - så hade nyss nämnda stad godstransporter på spårvägsnätet.

Draglok var en Mallet-maskin som finns återgiven i modell, skala G (ungefär).
Olaf från NJK påpekade att loket hade samma typ av eliptiska namn- och nummerskyltar som i Sverige (som vi är ganska ensamma om i Europa).

Hilsen
Johan

Visst - men dom andra var betydligt större, ung. som en tankloksversion av DONJ 8 och 12...

Visst - men dom andra var betydligt större, ung. som en tankloksversion av DONJ 8 och 12...

Vad blev det av dom - norpade av ryssarna...??

Du tänker på Südharzer Eisenbahn?

Jo, ryssarna plockade lok överallt.
Men några blev ombyggda till ramverkslok med Lüttermölleraxlar!!!

Dag B

Visst - men dom andra var betydligt större, ung. som en tankloksversion av DONJ 8 och 12...

Vad blev det av dom - norpade av ryssarna...??

Du tänker på Südharzer Eisenbahn?

Jo, ryssarna plockade lok överallt.
Men några blev ombyggda till ramverkslok med Lüttermölleraxlar!!!

Dag B

Ryssarna tog förstås inga lok från SHE, SHE låg i den amerikanska zonen (dvs. i blivande Västtyskland). Samtliga lok ryssarna tog från Harz kom från GHE (där tog man ju så gott som hela järnvägen) och GHE hade vid denna tid inga malletlok.

Samtliga tre smalspårsbanor i Harz (GHE, NWE och SHE) hade malletlok av den typ som tidigare länkades till. Samtliga GHE:s lok (man hade bara tre) gick till Heeresfeldsbanorna 1914, samma sak gällde även för vissa lok från NWE och SHE. Inga av dessa lok kom tillbaka, däremot köpte NWE ett (eller vad det två) lok av denna typ efter första världskriget.
Övriga malletlok i Harz (dvs lite större maskiner):
NWE hade två lok med axelföjld C'C byggda 1910, tror inte de var så lyckade då ett såldes till Sydamerika och det andra slopades redan i början av 20-talet. Senare kom två malletlok med axelföljd (1'B)'B1' och de användes fram till Neubauloken kom på 50-talet. Till skillnad från de äldre malletloken på fd NWE som alla flyttades till GHE slopades och skrotades dessa lok.
Slutligen hade SHE två modernare malletlok med axelföljd B'B1' byggda 1925 men dessa byggdes om till axelföljd E med Lüttermöller axlar 1930. De äldre malletloken på SHE såldes på 20- och 30-talen då man köpte nya lok och motorvagnar.

/Måns

Visst - men dom andra var betydligt större, ung. som en tankloksversion av DONJ 8 och 12...

Vad blev det av dom - norpade av ryssarna...??

Du tänker på Südharzer Eisenbahn?

Jo, ryssarna plockade lok överallt.
Men några blev ombyggda till ramverkslok med Lüttermölleraxlar!!!

Dag B

Ryssarna tog förstås inga lok från SHE, SHE låg i den amerikanska zonen (dvs. i blivande Västtyskland). Samtliga lok ryssarna tog från Harz kom från GHE (där tog man ju så gott som hela järnvägen) och GHE hade vid denna tid inga malletlok.

...

Slutligen hade SHE två modernare malletlok med axelföljd B'B1' byggda 1925 men dessa byggdes om till axelföljd E med Lüttermöller axlar 1930. De äldre malletloken på SHE såldes på 20- och 30-talen då man köpte nya lok och motorvagnar.

/Måns

Jo, det var nog de ex. SHE-lok som redan flyttat från SHE som hamnade i Sovjet.

Dag B

Jo, det var nog de ex. SHE-lok som redan flyttat från SHE som hamnade i Sovjet.

Dag B

Kanske det, vad som hände med de loken efter att de såldes till Weimar-Rastenberger Eisenbahn vet jag inte.

/Måns

Då förstod jag inte vad som var signifikant för Meyer resp Kitson-Meyer, tog fasta på det du sa om att K-M hade än större maskinboggiespridning för att ge plats åt fyrbox.

Det kan inte gärna bara vara större förråd(?). Har K-M en "maskintender" dvs någon form av ledad lokkonstruktion även ramverksmässigt? Eller är en K-M också helt stel?

Då förstod jag inte vad som var signifikant för Meyer resp Kitson-Meyer, tog fasta på det du sa om att K-M hade än större maskinboggiespridning för att ge plats åt fyrbox.

Det kan inte gärna bara vara större förråd(?). Har K-M en "maskintender" dvs någon form av ledad lokkonstruktion även ramverksmässigt? Eller är en K-M också helt stel?

Alltid svårt att förklara när man inte tar sig tid att leta reda på bra bilder på nätet. Så vi provar igen:

Meyerlok (originaltypen) har huvudsakligen sidotankar och bakre maskinboggien direkt under fyrbox och asklåda. Detta medför att man inte kan ha så djup fyrbox och man får sämre lufttillförsel och underhållsproblem med en massa aska i maskineriet. Men typen var ganska populär i Tyskland. Det fanns t.o.m. en mini-IVK som såg likadan ut som de Saxiska loken men på 600 mm spårvidd.
IVK hade annars 750 mm spårvidd:
Sächsische IVK

På en Kitson-Meyer har man förlängt huvudramen och lagt en större eller mindre del av förråden bakom hytten. Då kan man flytta bakboggien bakåt och kan ha en djup och effektiv fyrbox med bra lufttillförsel (precis som på Fairlie- och Garratttloken).
SAR class KM

En modified Fairlie slutligen har även sidotankarna tagits bort och vattenförråd placerade även framför rökskåpet. Fortfarande allt på samma huvudram. Det blir en hiskeligt lång konstruktion med våldsamt överhäng i kurvorna. Betydligt sämre än de Garrattlok som man ville efterlikna.
SAR Modified Fairlie

Tillägg:
Nästan allt har ju funnits i branschen. Även den som du antyder i frågan, dvs. en "maskintender" med förråd baktill. Alltså som en Garratt i bakänden och en Meyer (eller Single Fairlie) framtill. Typen kallades Golwé och fanns väl bara i Elfenbenskusten?
Golwé
Nästan längst ned på den jättelånga sidan, ovanför Franco.

Dag B

([link=http://www.irsociety.co.uk/Archives/20/Overseas_8.htm]länk[/link])

Längre ned på den länkade sidan finns en bild från Smedjebacken 1964.
Bilden anges som loket Smedjebacken nr. 3, Maffei 1907.

Men loket liknar väl mera ett av de modernare 40 hkr O&K-loken Smedjebacken nr. 6 eller 7? Dvs. något av de två lok som är bevarade i Ohs resp. Smedjebacken.

Bilden från 1964. Någon som vet hur länge man körde med ånglok i Smedejbacken?

dag B

Loket på bilden stämmer bra med det lok som OBJ använde då man bytte till sig Nr 3 Tyska loket från Hans Näckdal i Mårdsund d.v.s Smdjebacken nr 7.
Skulle tro att driften upphörde runt 1964, nr 7 ställdes upp som lekparkslok och nr 6 kom väl till ÖSlJ 1967 för att sedan i en bytesaffär hamna på OBJ 1977.

2008 - 2023 års Järnvägshistoriska forum

Torvbanan vid Emmaljunga (Fordon: lok)