ja, jag har ingen aning. Jag har aldrig sett någon dokumentation om detta, men jag tycker det är intressant industrihistoriskt. Kreosotanläggningar har en tendens att ha försvunnit spårlöst.

Järnvägarna på gotland måste väl under åren ha använt sig av impregnerade slipers av NÅGOT slag? T o m tjära är bättre än inget. GHJ:s första banutbyggnad från 1976 var helt upprutten bara 8 år senare, då helt oimpregnerad slipers lades ned i grusbanvallen. Sedan tillkom på den gamla goda tiden telegraf och telefonstolpar, spårspärrar, vägbommar, lastbryggor mm.

Besiktningsdokumenten från SlRJ 1902 anger:

"Syllens tjocklek (skrådd på två sidor) tjocklek 0.15 m"
"...Syllarne äro af furu och hafva en längd af 1.8 meter. De äro utlagda till ett antal af 15 under skena af 9.15 meters längd. Största syllafstånd är 0.7 meter."

Det skulle iofs visa att det handlade om oimpregnerade slipers med avseende på skråddningen som lämnar bark kvar. Spekulativt skulle man kunna säga att ekonomin vid byggnationen var mycket kärv och det då är möjligt att syllarna byttes mot impregnerade succesivt under följande år. Mer info mottages tacksamt.

Den officiella statistiken är mycket pålitlig.
Gå till Riksarkivet.
Där kan du se exakt hur många impregnerade och oimpregnerade slipers en viss privatbana lade in under ett visst år.
Som jag säger två tredjedelar av privatbanorna använde ej impregnerade slipers.
Det var inte förrän på 1950-talet som SJ till 100% gick in för att lägga in impregnerade slipers.

Ja, då är det troligt att de var "hovleverantör" till banorna. Vi får forska vidare i arkiven. Vad som har framkommit är att kreosotimpregnering inte har utförts vid Källungesågen!
Enligt pågående miljöundersökningar av Gotlands kommun/länsstyrelsen så är inte det fallet. Sågen anlades av Skogsägareföreningen 1941. Så här står det i kommunens/länsstyrelsens dokument:

"Klass 1 (MIFO 1). Träimpregnering CCA, doppning PCP. Nedlagd. Stor verksamhet 40-talet till 70-talet"

Klass 1 är inte bra. Högsta miljöpåverkan.

CCA är krombaserade saltmedel. CCA (Koppar, Krom, Arsenik).
CCA-medlen delas in i tre typer A, B och C.
I sverige användes fram till 1994-95 främst B (22 % arsenik). Därefter används enbart typ C (5 % arsenik).

PCP är Pentaklorfenoler som förbjöds så sent som 1989.

Förvånande nog lyser kreosoten med sin frånvaro. EN tveksam slutsats är då att det var arsenikslipers uteslutande som lades in på gotlandsbanorna. En annan är att det fanns en (kreosot)anläggning till som vi inte vet något om... .