Skånska vägskydd: Gyhult (Ödåkra - Helsingborg F) (Signaler/säkerhet)

av Gunnar Ekeving, Sunday, August 30, 2009, 00:02 (5326 dagar sedan)

Ytterligare några av tredje signalsektionens bilder, numera hos Sveriges Järnvägsmuseum:

[image]

Bilden ovan togs troligen omkring 1953

[image]

När nästa bild togs, i februari 1958, hade en automatisk ljus- och ljudsignalanläggning installerats. Ett spår har också försvunnit, så kryssmärkena har förlorat tillsatsskylten med texten "flera spår"

[image]

Söderifrån före resp efter vägskyddsanläggningen. Antagligen var Gyhult lastplats när man tog de äldre bilderna

[image]

tidtabellsboken del A 1959

Skånska vägskydd: Gyhult (Ödåkra - Helsingborg F)

av Sune Nylén @, Hisings Kärra (Göteborg), Sunday, August 30, 2009, 09:10 (5325 dagar sedan) @ Gunnar Ekeving

Vad är det för stor industribyggnad som syns? Ett bra tips! Sveriges Handelskalender från 40 talet brukar ge bra upplysningar om vad det finns för industrier och större gårdar på de olika orterna.
Har en från 45 , men den ligger tyvärr i ett utrymme jag ej kan nå för tillfället.Kanske någon vet närmare besked,ser ut som ett tegelbruk,men kanske helt fel.:-) Sune

Skånska vägskydd: Gyhult (Ödåkra - Helsingborg F)

av Lennart Carlsson, Sunday, August 30, 2009, 09:48 (5325 dagar sedan) @ Sune Nylén

Vad är det för stor industribyggnad som syns? Ett bra tips! Sveriges Handelskalender från 40 talet brukar ge bra upplysningar om vad det finns för industrier och större gårdar på de olika orterna.
Har en från 45 , men den ligger tyvärr i ett utrymme jag ej kan nå för tillfället.Kanske någon vet närmare besked,ser ut som ett tegelbruk,men kanske helt fel.:-) Sune

Enligt "Sveriges Järnvägar" av Carl Olofsson (1921) öppnades håll- och lastplatsen Gyhult den 22/9 1909. Industribyggnaden kan jag inte säga något om, men från Gyhult fanns spår till Skånska Husarregementet. Vi befinner oss en liten bit norr om dagens station Maria. Vägkorsningen är förstås borta nu.

Skånska vägskydd: Gyhult (Ödåkra - Helsingborg F)

av Ola Almquist, Sunday, August 30, 2009, 18:05 (5325 dagar sedan) @ Lennart Carlsson

Vad är det för stor industribyggnad som syns? Ett bra tips! Sveriges Handelskalender från 40 talet brukar ge bra upplysningar om vad det finns för industrier och större gårdar på de olika orterna.
Har en från 45 , men den ligger tyvärr i ett utrymme jag ej kan nå för tillfället.Kanske någon vet närmare besked,ser ut som ett tegelbruk,men kanske helt fel.:-) Sune


Enligt "Sveriges Järnvägar" av Carl Olofsson (1921) öppnades håll- och lastplatsen Gyhult den 22/9 1909. Industribyggnaden kan jag inte säga något om, men från Gyhult fanns spår till Skånska Husarregementet. Vi befinner oss en liten bit norr om dagens station Maria. Vägkorsningen är förstås borta nu.

Är det inte den stora gården (Gyhults gård?) som ligger ungeför på koordinaterna X:6221105, Y:1307552 på eniro. Måste säga att området verkligen har förändrats. Av gatunamnen att döma har regementsområdet blivit industriområde.

M.v.h.
Ola

Gyhults lastplats och Bergafältet

av Carl-Erik Olsson @, Monday, August 31, 2009, 02:03 (5325 dagar sedan) @ Ola Almquist

Vad är det för stor industribyggnad som syns? Ett bra tips! Sveriges Handelskalender från 40 talet brukar ge bra upplysningar om vad det finns för industrier och större gårdar på de olika orterna.
Har en från 45 , men den ligger tyvärr i ett utrymme jag ej kan nå för tillfället.Kanske någon vet närmare besked,ser ut som ett tegelbruk,men kanske helt fel.:-) Sune


Enligt "Sveriges Järnvägar" av Carl Olofsson (1921) öppnades håll- och lastplatsen Gyhult den 22/9 1909. Industribyggnaden kan jag inte säga något om, men från Gyhult fanns spår till Skånska Husarregementet. Vi befinner oss en liten bit norr om dagens station Maria. Vägkorsningen är förstås borta nu.


Är det inte den stora gården (Gyhults gård?) som ligger ungeför på koordinaterna X:6221105, Y:1307552 på eniro. Måste säga att området verkligen har förändrats. Av gatunamnen att döma har regementsområdet blivit industriområde.

M.v.h.
Ola

Jodå, visst är det Gyhults gård man ser bakom träden, ungefär nordväst om spåren. På andra sidan var det på den tiden Bergafältet, som var det tidigare regementets, K2 (nedlagt 1952 har jag för mig, blev sedan fängelse), övningsfält. Där fanns många skjutbanor. Fältet började industrialiseras i mitten av 1960-talet. Då var fortfarande vägövergången farbar med bil, har för mig den senare blev en övergång för cyklar och sen togs bort. Men då cyklade jag inte längre, då var det möjligen moppe (44cc HVA Novolette -55) som gällde.
Kul att se gamla bilder och kartskiss därifrån. Försökte en gång för nu länge sedan fotografera av en karta där spåret till regementet var inritat hos stadsingenjörskontoret i Helsingborg, men då blev det ett dj-a gnäll, så det blev inget den gången.
/CEO

Gyhults lastplats och Rikshospitalet

av Gunnar Ekeving, Monday, August 31, 2009, 10:25 (5324 dagar sedan) @ Carl-Erik Olsson

Kul att se gamla bilder och kartskiss därifrån. Försökte en gång för nu länge sedan fotografera av en karta där spåret till regementet var inritat hos stadsingenjörskontoret i Helsingborg, men då blev det ett dj-a gnäll, så det blev inget den gången.

/CEO

Tack CEO och övriga för kompletterande information!

Bland arkivhandlingarna från SJ:s tredje signalsektion (Göteborgs landsarkiv) finns ett ärende "Gyhult, utvidgning" med diarienummer 6/24. I ärendet ingår en ritning, C4074, daterad den 8 september 1924 och med förslag till ny säkerhetsanläggning. Jag fotograferade av en del av denna ritning. Där syns både spåret till regementet och ett spår till Rikshospitalet. Jag antar att detta hospital är samma som Maria sjukhus. Hospitalsspåret är överkorsat, så jag vet inte om det överhuvudtaget byggts. Kanske utgjorde spåret till hospitalet en del av den planerade "utvidgning" som ärendet gällde? Jag gjorde dock inte tillräckligt omfattande anteckningar för att kunna ge besked om detta.

Antagligen hade Gyhult tidigare en enklare signalsäkerhetsanläggning, kanske med T-semafor. Det finns en uppgift i ett av tredje signalsektionens tidigare ärenden, 8/23, som tyder på detta: Där framgår att distriktsförvaltningen 1922 beslöt att huvudsignalerna vid ett antal lastplatser, bl a Gyhult, normalt fick visa "kör". Med anledning av detta tog man från Aga in en offert på semaforlykta för dubbelvingad signal till dessa platser. För att hålla nere gasåtgången när signalen normalt visade grönt sken var det viktigt att ha svagast möjliga sken, samt att enkelt kunna stänga av lyktan dagtid. Tändning och släckning sköttes i Gyhult av banvakten. Det röda skenet var i allmänhet blinkande, vilket minskade gasåtgången. Men till skillnad från många enskilda banor ville SJ inte tillåta blinkande grönt sken i huvudsignaler. Det ansågs finnas viss risk för förväxling med försignalens gröna blinkande sken, som ju har en helt annan betydelse.

Den 17 juli 1922 var anläggningen vid Gyhult ändrad, så att "kör" normalt visades och platsen kunde vara obevakad. Då uppstod ett problem; vakten vid Gyhult hade tidigare förvarnat vägvakten vid Ringetorpsvägen genom att ge lystringssignal med ett ringverk. Frågan var nu om man kanske skulle automatisera tågankomstsignalen med hjälp av en rälskontakt. Jag vet inte var vägövergången Ringetorpsvägen var belägen, kanske slopades den tidigt? Och när lastplatsen normalt var obevakad var det förstås viktigt att ingen obehörig kunde lägga om växlarna, som var låsta med kontrollås. Förstereparatören i Ängelholm fick därför i september 1925 en uppmaning från signalingenjören att göra kontrollåsen "dyrkfria".

Om regementsspåret kan vi för övrigt läsa i SJK småbaneavdelnings bok "Industrilok i Skåne - Malmöhus län" att spåret var en km långt, öppnades 1907 och revs ca 1938. En Västervikslokomotor användes mellan 1927 och 1938

Ringstorpsvägen

av Jöran Johansson, Monday, August 31, 2009, 13:09 (5324 dagar sedan) @ Gunnar Ekeving

Vägövergången bör ha hetat Ringstorpsvägen (och inte Ringetorpsvägen). Ringstorpsvägen är en av infartslederna från norr till stan. De två banvaktsstugorna intill övergången heter Ringstorp. Det är ca 1600 meter till Gyhult härifrån.

[image]
Ur Häradsekonomiska kartan 1910-15

[image]
Ringstorpsvägen i dag (från Eniros Utsikt)

Kullavägen - V-signaler av huvudsignaltyp?

av Gunnar Ekeving, Monday, August 31, 2009, 23:07 (5324 dagar sedan) @ Jöran Johansson

Vägövergången bör ha hetat Ringstorpsvägen (och inte Ringetorpsvägen). Ringstorpsvägen är en av infartslederna från norr till stan. De två banvaktsstugorna intill övergången heter Ringstorp. Det är ca 1600 meter till Gyhult härifrån.

[image]
Ringstorpsvägen i dag (från Eniros Utsikt)

Då förstår jag; Ringstorpsvägen hette under en tid Kullavägen, och så hette även vägövergången under 1950-talet. Jag ser på en karta från ca 1950 att det är samma väg som på din karta.

Enligt tidtabellsboken del A från 1959 fanns det automatiska bommar. Övergången låg ca 1.4 km från korsningen i Gyhult.

[image]

Bilden ovan är antagligen tagen under första halvan av 1950-talet, innan automatiseringen. Vägvakten står i färdigställning vid spelet

[image]
När vinterbilden togs i februari 1958 hade nya bommar kommit upp och vägvaktskuren försvunnit. Tvåskenssignalen som syns till vänster om spåret (och motsvarande för andra riktningen en bit bortom vägen) är antagligen en V-signal av huvudsignaltyp, alltså med en vit och en röd ljusöppning. Alternativt kan det vara en vanlig huvudsignal med rött och grönt sken, sådana installerades fram till mitten av 1950-talet vid många helbomsansanläggningar som var automatiska eller manövrerades på större avstånd. S k signalplatser var då anordnade vid övergångarna, och det fanns ofta försignaler. Även efter att man slutat ordna nya sådana signalplatser sattes tvåskenssignaler upp vid många plankorsningar som automatiserades eller av andra skäl byggdes om. En orsak kan ha varit att anläggningarna projekterades flera år tidigare, när signalplatser fortfarande var på modet, en alternativ förklaring kan vara att en ensam V-signal av färgväxlartyp inte hade varit så väl synlig närkorsningen som i detta fall ligger i en kurva.

[image]

Ytterligare två bilder från tiden före automatiseringen. Det fanns både kryssmärkeslyktor och röda lyktor på bomrören, detta förstås på grund av att vägen var hårt trafikerad. Dessvärre är bilderna så dåliga att man inte ser om det finns några vridlyktor och bomsignalskärmar för signalering mot banan.

[image]

[image]
Slutligen ännu en bild från februari 1958. Bomstativet för den nya hitre bommen står nu till höger om vägen.

Bilderna kommer från Sveriges Järnvägsmuseum

Kullavägen - V-signaler av huvudsignaltyp! Ja - order från Karsberg

av Gunnar Ekeving, Monday, September 07, 2009, 22:14 (5317 dagar sedan) @ Gunnar Ekeving

[image]

När vinterbilden togs i februari 1958 hade nya bommar kommit upp och vägvaktskuren försvunnit. Tvåskenssignalen som syns till vänster om spåret (och motsvarande för andra riktningen en bit bortom vägen) är antagligen en V-signal av huvudsignaltyp, alltså med en vit och en röd ljusöppning. Alternativt kan det vara en vanlig huvudsignal med rött och grönt sken, sådana installerades fram till mitten av 1950-talet vid många helbomsansanläggningar som var automatiska eller manövrerades på större avstånd. S k signalplatser var då anordnade vid övergångarna, och det fanns ofta försignaler. Även efter att man slutat ordna nya sådana signalplatser sattes tvåskenssignaler upp vid många plankorsningar som automatiserades eller av andra skäl byggdes om.

Nu hittade jag uppgifter om detta i tredje signalsektionens ärende 46/54, som handlar om både ny automatisk vägskyddsanläggning vid Gyhult (driftsatt kl 14.00 den 16 februari 1955) OCH automatiseringen vid Kullavägen (glömde notera ibruktagningsdatum där, alternativt framgår det inte av handlingarna). Den manuella bevakningen vid Kullavägen kostade 1953 femton tusen kronor per år, så man bedömde att en automatisering var lönsam. Och distriktet tänkte sig uppenbarligen att sätta upp röd-gröna huvudsignaler mot banan, på samma sätt som vid Johan Banérsgatan. I en skrivelse från SJ elektrotekniska byrå den 7 september 1954 talar emellertid Åke Karsberg om för distriktet att "styrelsen numera tillämpar principen, att huvudsignaler normalt ej skola användas som skyddssignaler för fällbommar på linjen". Istället skulle man sätta upp ljussignaler med rött och ofärgat sken. Någon försignal, som distriktet tänkt sig, behövdes inte, varigenom man sparade 3 500 kronor. "Signalerna av huvudsignaltyp, 2 st med rött och ofärgat sken, anskaffas av styrelsen". Övrig materiel skulle distriktets signalingenjör anskaffa.

Varför man satte upp signaler av huvudsignaltyp framgår inte, men en tänkbar orsak kan vara att de bedömdes synas bättre än V-signaler. Vid Gyhult installerade man däremot en normal V-signal

Skånska vägskydd: Gyhult (nu m5B)

av NOR, Sunday, August 30, 2009, 09:53 (5325 dagar sedan) @ Gunnar Ekeving

Ytterligare några av tredje signalsektionens bilder, numera hos Sveriges Järnvägsmuseum:

[image]

Bilden ovan togs troligen omkring 1953

[image]

När nästa bild togs, i februari 1958, hade en automatisk ljus- och ljudsignalanläggning installerats. Ett spår har också försvunnit, så kryssmärkena har förlorat tillsatsskylten med texten "flera spår"

[image]

Söderifrån före resp efter vägskyddsanläggningen. Antagligen var Gyhult lastplats när man tog de äldre bilderna

[image]

tidtabellsboken del A 1959

Det bortre (södra) spåret gick till Skånska Husarregementets kaserner.
Tydligen hade regementet sin skjutbana väldigt nära stationen, det är därför som det finns en skyddsvall invid spåret, skjutvallen ligger strax sydväst därom.

På en modernare elektrifieringsplan finns antecknat, ritningen kompletterad av Ebr 4 september 1956, på denna plan så är alla sidospår borta.

Utsnitt ur bangårdsbelysningsplanen daterad 20 oktober 1938.
[image]