Industrispår i Norrköping ( Risängen 1915- 1930

Här ett avsnitt ur min serie om industrispåren i Norrköping
jag väljer att visa det här då jag har ett antal frågor av historisk karaktär som söker svar
sedan fins även en bildefterlysning med i det hela se nedan

dåjag skrivigt så många tecken så delar jag upp det på ett antal inlägg

Ja då ska jag försöka ge mig på Risängen och spåren där, trotts att jag inte har en helt klar bild av det hela, så rätta gärna mina fel och fyll i med mera

Först skulle jag vilja rikta ett stort tack till Willy Forsström , Lars Granström samt Björn Wahrby för all hjälp jag fått med fakta till detta avsnitt

Sen skulle jag vilja efterlysa fotografier från på Slakthusbangården spårkorsningarna Normalspå/smalspår och överföringsramperna
sitter någon på sådana så hör av er!!
verkar finnas ont om sådana i de officiella arkiven

Nu tar vi dock historien från början
de första spåren som byggdes på risängen var den nya smalspåriga förbindelsen ned till södra kajen som byggdes i samband med Hamnbron byggdes och södra kajen fick normalspårs föbindelse

detta skedde 1915-17

Denna förbindelse var av de smalspåriga järnvägarna mycket efterlänktad eftersomm man då slapp en mycket omständig procedur vid omlastning melan normaloch smalspår som antingen gick ut på at varorna flottades över strömmen eller kördes på den långa vägen över befiintliga broar

antar att man ochså lastade om vid kimstad men att det inte var så attraktivt för vikbolands banorna eftersom man då fick betala NÖJ för transporten Norrköping Ö - Kimstad

Det på risängen för norrköpings stads räkning nya slakthuset som var under uppförande fick också spårförbindelse med både smal och normalspår då mycket av livdjuren kom på smalspåret och en större del av de färdiga produckterna gick i vidare på normalspåret

Slakthuset fick då en lastkaj med treskens spår och det är möjligt att den del omlastning mellan Normal och smalspår skedde här
det framgår nämligen dåligt var den skedde men antagligen var det där eller nere på södra kajen

Kring 1917 etablerade sig AB kraftembalge som mittemot slakthuset

Här nedan en ritning på hur det såg ut

[image]
Källa Stadsarkivet Norrköping
Till vänster (väster) östra station
det mittersta spåret är smalspåret ned till södra kajen som korsade normalspåren vid syltenberget, om man tittar ordentligt ser man även det smalspåriga stickspåret in till terskensspåret på Tegelängsgatan

medan det högra är det till slakthusbangården som vi nu ska titta lite mera på

[image]
Källa Stadsarkivet Norrköping

Här en ritning på hur bangården såg ut kring 1925
bangården bestod som synes av ett genomgående smalspår två tre skens spår
vara v det närmast slakthuset var försett med en vändskiva för att växla in vagnar på slakthusområdet
och ett normalspår närmst Kraftembalage

Nu några bilder på bangården

[image]
Källa: Stadsarkivet Norrköping

Här bangården kring 1917

[image]
Källa:Östgötabild

[image]
Källa: Stadsarkivet Norrköping

Ock två flygbilder från 1920 man kan skymta vändskivan på båda bilder om man tittar ordentlig
man ser även samlspåret in till Tegelängsgatan

och så ritningen på spårkrysset mellan smaloch normal spår i bangårdens norra ände

[image]
Källa: Stadsarkivet Norrköping

tänk vad vackra ritningar man kunde göra då!

Dennaväxel lades in så att man skulle kunna förlänga smalspåret ned till ev nya hamn och industriområden norr om Lindövägen
Den kom också till användning på 50 mer om det senare
vad som är lite märkligt är dock att det på flygbilderna ser ut som om spåret i fråga faktiskt fortsatt över lindövägen tidigare
men att det plockats bort
Kanske använde man sig av ett provisoriskt smalspår i normalspårets blivande läge när normalspåren byggdes på södra sidan av strömmen
det lär ju ha gått åt stora mängder grus då marken bitvi är sank och gruset kan ju inte ha kommit med normalspåret då hamnbron inte var färdig när arbetena påbörjades.
Men det är bara speckulationer!

Men nu till nästa gåta eller frågetäcken

Jag var på Riksarkivet i Arninge och tittade på NÖJs Arkiv och hittade en fil om Överförings Vagnar och en Föreslagen ramp på slakthusbangården

vad det hela handlade om framgår ganska bar av nedanstående PM

[image]
Källa:Riksarkivet i Arninge

man ville alltså bygga en ramp för att kunna transportera sina smalspåriga vagnar på normalspåriga ditto till norra sidan av strömmen
där låg kolgårdarna och de större brädgårdarna och begge dessa varor var både dyra och krångliga att lasta om

Kommunen var välvilligt inställd och hade inget emot att man uppförde rampen på slakthusområdet
här en ritning på hur man tänkte sig det hela

[image]
Källa:Riksarkivet i Arninge
ja detta är allternativ 2 allernativ 1 har jag inte hittat

intersant

Således beställdes ritningar på överföringsvagnar från Klamar verkstad
här nedan det första förslaget

[image]
Källa:Riksarkivet i Arninge

problemet var bara att vagnen var så hög att smalspårsvagnen hamnade utanför lastprofilen
något som egentligen inte spelade någon större roll eftersom det varken ans broar eller ledningar över spåren till Norra kajen som var i vägen enligt NÖJ

Men SJ vägrade att ta i sådana vagnar med tång,de var ju för höga och kunde välta!

Således fick man ta fram ett nytt förslag se nedan

[image]
Källa:Riksarkivet i Arninge

Nu blev det en dyrare konstruktion med utfälbara buffertar men man hamnade innanför lastprofilen
i brevet till sj framhåller man att dessa vgnar var att betrakta som vanliga normalspårs vagnar
och att SJs personal inte skulle vara delaktig i lossandet och lassandet av vagnarna i fråga

Men nu börjad Sj i stället konstla och ville ha extra betalt för att växla vagnar till och från slakthusbangården eftersom det var så lååångt från övriga spår
dessutom ville man ha garantier för att man bara rampade vagnar som gick och kom från sådana stationer som inte hade normalspårs förbindelse
Det hela slutade med att norrköpings stad fick gå in och medla mellan parterna

nästa steg var att man begärde offert från kalmar se nedan

[image]
Källa:Riksarkivet i Arninge

Problemet är bara att här slutar den arkiverade korespondansen så jag kan inte bekräfta att rampen byggdes eller inte
någon som vet? hur vanligt var detta arangemang på övriga håll i landet i dockumentet ovan näms ju rampen i kimstad någon som vet vad den användes till och när den byggdes?

Något som tyder på att rampen faktiskt byggdes är nedanstående brev till hamnstyrelsen från 1955

1953-54 sänktes nämligen syltenbangården och fick sitt nuvarande läge, samtidigt rustades spåren i området upp för att klara trafiken till öhmanskajen som då var under byggnation
man byggde även ett nytt smalspår ( även kallat sjöveds spåret?) på östra sidan av alphyddans bangård ned tilll den nya timmerbassängen öster om öhmans terminalen som hadde byggts som ersättning för den tidigare som iochmed bygget av ömanskjen hadde förlorat sin landförbindelse och nu låg på den nyskapade Blixholmen

[image]

1955 undrade alltså SJs 38 bansktion (ansvariga för smalspåren) om man kunde bygga en ny ramp på slakthusbangården som ersättning för den vid spårobyggnaden rivna rampen
detta hadde hamstyrelsen inget emot men rampen blev inte bygd förän 59
Men redan 1952 hadde linjen till valdermarsvik anpassats för att möjlig göra trafik med överförings vaganr på den se utdraget ur årsberättelsen för 28 bansektionen nedan
så frågan är väl vad rampensom man ville få till stånd i brevet åvan var till för? var det smalspåriga vgnar till normalspåriga ditto eller tvärt om?

[image]
Källa: landsarkivet vadstena

men före vi fortsätter med överförings ramperna tar vi och tittar på de få bilder jag hitta på området kring 1953-54
det rör sig om detalj förstoringar av en billd från den omfattande tillbyggnaden och renoveringen som slakthuset fick då

[image]
Källa: stadsarkivet Norrköping
Här kan vi i det nedre vänstra hörnet se det nya smalspåret ned till timmerbasängen som korsar lindövägen

man ser även GoodYears fabrik under uppförande samt att man börjat lägga ut spåret till Rosendal

[image]
Källa: stadsarkivet Norrköping
här en vagn på själva bangården
nedan ett utdrag ur 1955 års stadskarta här ser vi det omfattande spårsystemet som vuxit fram på området.

[image]
Källa: stadsarkivet Norrköping

Ja då fortsätter vi då
Att någon ny överförings ramp inte blev byggd 55 bekräftar nedanstående bild
som är ett utdrag ur ett flygfoto fraån 1958

[image]
Källa: stadsarkivet Norrköping

Slakthus bangården har här fortfarande ungefär samma utsende som på ritningarna från 30 talet förutom att karftebalage har byggt ett tak över en del av sin lastkaj ( taket är kvar äni dag) och att normalspåret på bangårdens östra sida har förlängts söderut

Vändskive kransen för spåret in på slakthusområdet syns tydligt men spåret ser ut att vara rivet

1959 samma år som sträckan kimstad - skärblacka fick treskens spår och trafiken med timmer och papper från bruket där till hamnen flyttades över till normalspåret byggdes komm också rampen för rampning av normalspårs vagnar upp på smalspårsvagnar på slakthsbangården att byggas.

Antagligen då man viste att dagarna var räknade för spåret till kimstad där den nandra rampen låg ?

här nedan en bild från NT (Norrköping tidningar) med en stolt chef för 38 bansektionen som visar upp den nya rampen

[image]
Källa NT 1959

I och med att rampen byggdes gjordes bangården om och fick en ny form
vilket vi kan se på detta utdrag från ett lygfoto från 1963

[image]
Källa: stadsarkivet Norrköping

Dets om är lite märkligt är att jag bara hittar dockumentation om att en ramp byggdes på området och den syns till höger i bild där det mörka partiet av det mittersta smalspåret ligger stäldes de smalspåriga överföringsvagnarna upp.
Men fotot visar klart och tydligt 2 ramper
Och på den normalspåriga överförings vagnen står en smalspårig lokomotor (Z3?)

kanske vardet så att rampen för att smalspåret kom till i all hast och byggdes på "fri hand"
vet inte var centralverkstäderna för smalspåret låg men det blev väl allt svårare att köra fordonen till olika verkstäder på det krympande smalspårs nätet.
någon som vet mera?

[image]
Källa Östgötabild/ stadsmuset Norrköping

Här i alla fall en bild på en lastad överförings vagn i söderköping med största sanorlikhet rampad på slakthusbangården

Hur som så blev detta arangemang inte så långlivat, ioch med att Skärblacka och Finspång fått normalspår ( och den smalspåriga förbindelsen dit rivigts) så minskade transporterna med smalspåret till hamnen drastiskt
1964 fraktades endast 13vagslaster från hanen pår smalspår den största kvatvarvarande kunden verkar ha varigt Gusums bruk men de hadde i stort sätt gått över till normalspårsvagnar som gick opå de smalspåriga överföringsvagnarna.

1964-65 revs således samtliga smalspår mellan Norrköping Ö och södra hamnen upp
och normalspåret drogs ända in till Norrköping Ö
Man skapade ochså ett nytt industriområde på risängen och AB Fabriksbetong etablerde sin verksamhet där och fick spårförbindelse med det normalspåriga nätet
se ritningen nedan

[image]
Källa Landsarkivet vadstena

På östra stations området anlades även en ny ramp och den användes som fram till rivningen av smalspåret 1969
Normalspåret Õn till Östra station låg kvar även efter det att smalspåret var rivet
hit kördes bland annt bränle till de bussar som kom att ersätta smalspåret
Jag är inte säker på när normalspåren till Östra revs men kanske låg de kvar till slutet av 70 talet? någon som vet

Till det nya industrispåren på risängen anslöts först AB fabriksbetong ( 1965) och sedan även Kraftembalagepå östra sidan av deras anläggning (1969) där de 79 byggde ett nytt magasin för lassning och lossning under tak

sedan anslöt sig även Restad AB (mellan 71och 78) och till sist även Restad AB (1978)
vad de sista två företagen sysslade med har jag ingen aning om, någon som vet?

på slutet av 80 talet revs spåren upp fram till korsningen med Risängsgatan
någon som har exakt datum?

Hoppas det inte blev för mycket
ni slipper i alla fall beskrivningen av hur det ser ut idag den kommer på hemsidan och postvagnen när jag visar avsnittet där, förhoppninhgsvis i kväll

Mvh Felix

Något om Restad AB finns här: http://www.olfa.nu/FtgForm.asp?aID=718

M.v.h.
Ola

Intressant läsning. Så även om man går över till ’Postvagnen’ och jämför med de nytagna bilderna i Ditt sista inlägg där. Kul är ju ritningsförslag ’nummer 2’ på en tvåaxlig normalspårig överföringsvagn för smalspårsfordon. Borde väl ha blivit en tvåaxlig motsvarighet till de Q37-boggiöverföringsvagnar som sedan byggdes av SJ? Det kanske var medan man fnulade på detta med överskriden lastprofil under detta projekt som man kom på lösningen med utfällbara buffertar för att kunna lasta smalspårsfordonen lägre? Och den senare boggivarianten var ju föga förvånande mer praktisk än vad en tvåaxlig sådan hade blivit. Q37-vagnarna kunde ju/ kan ju även lasta lok, boggivagnar och rälsbussar.

Beträffande rampar så byggdes den i Kimstad väldigt (?) tidigt. Eller det var kanske i Norsholm? NBJ/ NVHJ var ju tidiga med överföringstrafik i form av de i Sverige så ovanliga -och av Tillsyningsmyndigheten så ogillade- ’rullbockarna’. Men till såna behövdes väl i o f s inga ramper? Nåja. Ramp fanns i varje fall i Kimstad ’tidigt’, säkerligen för användning såväl upp mot Finspång som till en början också mot Norrköping. Åt nordväst rampades ju överföringsvagnar i Kimstad till 1960 då rampen flyttades till Skärblacka i samband med att treskensspåret dit blev färdigt, och så till Finspång två år senare sedan banan breddats ända dit.

En fråga som känns lite obesvarad är ju om rampen från 1935 till 195? enbart var avsedd för att, enligt konceptet i första stycket, lasta smalspåriga vagnar på normalspåriga överföringsvagnar? Det faktum att Vikbolandsbanan först i början av 50-talet anpassades för (smalspårig) överföringstrafik kan ju tyda på det? Om man inte kunde köra dylik trafik fram tills dess, varför skulle man då behöva smalspåriga överföringsvagnar i Norrköping ö h t? För industrier som bara hade normalspårsanslutning kanske? Men hur många var det i så fall? Då var det säkert -f f a på den tiden- bättre och billigare med omlastning i dessa fall. Och skulle man av nån anledning behöva ta in normalspårsvagnar på smalspår till eller mot Norrköping hade man ju möjligheten att rampa dessa i Kimstad. Men från 1959 får man väl utgå från att överföringstrafiken på VBs Valdemarsvikslinje, f f a till Gusums bruk (?), hade tagit ’full fart’; möjligen att man om ramp saknats innan kunnat köra överföringsvagnar dit från Kimstad mellan 1952 och 1959?

Fast Du är nog inne på rätt spår när Du kopplar bygget av den nya, eller snarare de nya, rampen/ ramparna 1959 till vad som då höll på att ske i Kimstad i o m tidigare nämnda treskensspårbygge med efterföljande breddning. Hur som helst blev ju den västra rampen i Norrköping byggd för att lasta smalspår på normalspår, och det borde vara där den smalspårslokomotor Du nämner, troligen en Z4p, står lastad på det som borde vara en Q37-överföringsvagn. ’Centralverkstäderna’ för östgötasmalspåren låg såväl på TÖJ som SJ-tiden i Finspång (elfordonen på fd MÖJ undantagna fram tills denna trafik upphörde 1956), men den försvann om inte formellt och bildligt så i praktiken 1962, sedan linjen till Finspång som nämnts breddats och banan Finspång- Hjortkvarn återstod som enda smalspår, reducerad till ’vut-bana’.

Men lokomotorn på bilden kan ändå, med tanke på att bilden är tagen bara året efter Finspångslinjens breddning, vara på väg dit; fast då naturligtvis m h a överföringsvagn. Man kanske gjorde smalspårsrevisioner i Finspång i ytterligare några år innan det enbart blev en liten driftsverkstad där för den återstående smalspårstrafiken till Hjortkvarn? En annan möjlighet är ju att lokomotorn ska lämna Norrköping ’för alltid’ sedan linjen till Kimstad rivits och man ändå hade tillräckligt med lokomotorer för återstående trafik mot Valdemarsvik? Denna hade dessutom 1963 bara tre år kvar...

Ramperna invid slakthuset blev ju som nämns inte gamla; inte ens tio år, då de ersattes av ett par nya inne på östra stationsområdet i samband med att normalspåret drogs in dit 1964-65. Men behovet att kunna transportera bort fordon därifrån när även Valdemarsvikslinjen lades ned 1966 motiverade kanske detta? Plus att SJ säkerligen enligt avtal var tvungna att sköta (överförings)trafiken till Gusum intill slutet. Om det fanns smalspår kvar inne på Norrköping Ö ända till 1969 känner jag inte till, men två år tidigare var rivningen av Valdemarsvikslinjen färdig (bilder från rivningen av linjen genom Hageby finns ju i boken ’Järnvägsminnen 3’). Men det kanske trots det fanns smala bangårdsspår kvar i ytterligare några år, kanske t o m smalspåriga fordon på dessa; fordon som inte hunnit köras därifrån trots de nya ramperna?

/ L G

...’rullbockarna’. Men till såna behövdes väl i o f s inga ramper?

Jo, för katten - fast med normalspåret i nivå med övriga bangårn och smalspåret NEDSÄNKT däremellan, så att bockarna kunde rullas fram!!

En fråga som känns lite obesvarad är ju om rampen från 1935 till 195? enbart var avsedd för att, enligt konceptet i första stycket, lasta smalspåriga vagnar på normalspåriga överföringsvagnar? Det faktum att Vikbolandsbanan först i början av 50-talet anpassades för (smalspårig) överföringstrafik kan ju tyda på det? Om man inte kunde köra dylik trafik fram tills dess, varför skulle man då behöva smalspåriga överföringsvagnar i Norrköping ö h t? För industrier som bara hade normalspårsanslutning kanske? Men hur många var det i så fall? Då var det säkert -f f a på den tiden- bättre och billigare med omlastning i dessa fall. Och skulle man av nån anledning behöva ta in normalspårsvagnar på smalspår till eller mot Norrköping hade man ju möjligheten att rampa dessa i Kimstad. Men från 1959 får man väl utgå från att överföringstrafiken på VBs Valdemarsvikslinje, f f a till Gusums bruk (?), hade tagit ’full fart’; möjligen att man om ramp saknats innan kunnat köra överföringsvagnar dit från Kimstad mellan 1952 och 1959?

Gick det aldrig 891-vagnar på vagnbjörn nånstans i Sv. ...???

Gick det aldrig 891-vagnar på vagnbjörn nånstans i Sv. ...???

Det jag vet om är att de körde med vagnbjörnar från Stubbemåla strax utanför Mönsterås till massabruket som ligger ca 1,5 mil norr om Mönsterås.

-72-73 breddades banan och en nylagt spår byggdes till massabruket.

Mvh
Anders Svensson, Kalmar

Tack! Var detta en "vanlig" tyskbyggd vagnbjörn, som hade försetts med ett par extra räler?

Tack! Var detta en "vanlig" tyskbyggd vagnbjörn, som hade försetts med ett par extra räler?

Men dessa var väl vanliga normalspåriga vagnbjörnar?

Sidospår 1/2006

M.v.h.
Ola

Den artikel hade man missat, trodde att man hade kört på smalspårig vagnar hela tiden fram till breddningen.
Bodde själv utefter järnvägen men flyttade dit efter breddningen var klar.

Mvh
Anders S, Kalmar

Tack. Den tidigare notisen var alltså för tvetydig - frågan gällde ju om SMALSPÅRIGA vagnar nånsin framfördes med vagnbjörn...

Tekniskt sett kan det i o f s inte ha varit några problem.

V-björnarna användes i första hand - såvitt jag vet - dels för tankvagnar, dels för annat gods som inte mådde bra av omlastning, typ oförpackat tegel. Exempel på detta är v-björnstrafiken mellan gamla Södertälje C och Lina tegelbruk, vilken pågick i många år...!! Jag tror Södertälje hade tre v-björnar, varav en brukade stå för lastning vid brukets kaj med en O-vagn ovanpå (fast bruket hade även ett ganska långt uppställningsspår). Däremot bara en dragbil (av märket Kaelble; tillhörde Krupp-koncernen, tror jag).

NVHJ kan väl inte ha haft speciellt mycket överföringstrafik från Norsholm? Borde väl inte ha gått att få igenom i tunneln vid Höversby. Rampade man inte i Åtvidaberg istället?

Tack Granis för ditt fina inlägg
Om jag förstått det hela rätt så är historiken om Överföris trafiken i sverige ganska outforskad

när började med sådan trafik? och vad kom först smalspår på normalspår eller normalspår på smalspår?
och vem var först?

och har någon annan hört talas om två axliga överförings vaganar
det nämns nämligen i offert förfrågan till Kalmar verkstad att man borde kunna ordna upp pallningen för de blivanade normalspåriga överföringsvagnarna så att de inte stegrade sig vid lastning på liknande sätt som det var ordnat i kimstad

apropå det där med trallor som sattes fast under de normalspåriga vagnarnas axlar har jag för mig att graven för dessa i alla fall på senare tid fans i Åtvidaberg och att de användes till att få ut normalspåriga vagnar till industrierna i Åtvid (grattis förresten)
finns inte det beskrivet i boken om stångådalsbanan?

jag hittade två ritningar i Arninge som kanske kan belysa lite när rampen i Kimstad tillkom

först en från 1905 då sträckan kimstad - Norrköping Ö byggdes
och här finns det ingen ramp med

sedan ett antal utdrag ur en ritning med lite konstig datering
det är nämligen så att den låg tillsammans med en till stil snarlik ritning från Norsholm som var daterad till 1926 men på sifferförklaringen till denna ritning datumet 1918 dock ser den ut att vara inklistarad och där fins ingen ramp med heller så vem vet ?

där en ramp finns med
ritningen var så stor att det blev flera bilder de börjar frånNnorrköpings håller och går mot Norsholm

Längst ned finns förklaringen till siffrorna på ritningen

Mvh felix

[image]
Kimstad 1905

[image]

[image] :-)

Har också funderart på detta med när överföringstrafik startade.
I mina efterforskningar har jag hittat att KTsJ köpte en överföringsvagn från VM i Falun 1910. Om detta var för att ta 1067 vagnar från Torsås till Kalmar eller om de körde normalspårsvagnar från Kalmar till Torsås har jag inte lyckat hitta. Det kanske är någon annan som vet något om detta?

Mvh
Anders Svensson, Kalmar

dessa i alla fall på senare tid fans i Åtvidaberg och att de användes till att > få ut normalspåriga vagnar till industrierna i Åtvid (grattis förresten)

Som Åtvidabergare i exil i Solna skäms jag nästan över att jag inte hade en aning om att ÅFF spelade här i söndags, och vann dessutom. Jag skyller på att ointresset för fotboll är total.. ;)

NVHJ kan väl inte ha haft speciellt mycket överföringstrafik från Norsholm? Borde väl inte ha gått att få igenom i tunneln vid Höversby. Rampade man inte i Åtvidaberg istället?

Se tidigare tråd!

http://www.jvmv2.se/forum/index.php?id=17165

En artikel och förteckning över överföringsvagnar finns i Jul-Ånghwisslan 1990 (samt rättelser och kompletteringar i senare nummer). Någon som har den tillgänglig?

M.v.h.
Ola

Obs att "trallor", alltså rullbockar, var i bruk internt i Åtvidaberg in på 1960-talet... = trol. så länge smalspåren låg kvar där!

Obs att "trallor", alltså rullbockar, var i bruk internt i Åtvidaberg in på 1960-talet... = trol. så länge smalspåren låg kvar där!

Jag har inte sett dom själv - bara foton av trallor med blanka hjul, några t o m inunder moderna 1435-finkor...!!

Ännu vid SJ-övertagandet hade man (tror jag) bara EN enda överf.vagn...

Ännu vid SJ-övertagandet hade man (tror jag) bara EN enda överf.vagn...

NVHJ hade två, Qo 5001 och den ännu bevarade Q37p 5002. Den sistnämnda levererades 1946. Rampen fanns i Hultsfred och överföringstrafiken gick om jag förstått saken rätt huvudsakligen till Ankarsrum. Hela brukets produktion utom badkaren lär ha gått på järnväg.

M.v.h.
Ola

2008 - 2023 års Järnvägshistoriska forum

Industrispår i Norrköping ( Risängen 1915- 1930 (Bana)

Industrispår i Norrköping ( Risängen1930-1955

Industrispår i Norrköping ( Risängen1930-1955

Industrispår i Norrköping ( Risängen1955-1989?)

Industrispår i Norrköping ( Risängen1955-1989?)