Lokomotorplaceringar - 2008 - 2023 års Järnvägshistoriska forum

Jag har kommit över ett antal bilder med järnvägsnknytning. Tyvärr finns ingen uppgift var bilderna är tagna och dessutom är fotografen död. Det jag önskar svar på nu är de individuella placeringsorterna för lokomotorerna av litt Z61 samt Z4p i 320-serien under 1960-talet då dessa figurerar på ett antal bilder.

Beträffande Z4p så fanns det en artikelserie i Roslagsexpressen under "färgåren"; jag har för mig i det sista året (= 1984), om just dessa fordon. Däri finns bl a några listor på vissa år med placeringar på trafik och/ eller maskindistrikt. Dessutom fanns det uppgifter på Anders Janssons numera nedlagda hemsida om bl a Z4p. Jag har för mig att han häromåret la ut dessa återigen som "pdf:er" i ett inlägg på detta (eller snarare det förra) forum(et). Om han läser detta kanske han kan ordna det igen?

/ L G

;-) .

http://web.telia.com/~u06200664/best_47.pdf

Skulle vara intressant att veta: var gick den sista Z4p i SJs tjänst? I Vadstena fanns de t.o.m. 1978. På sträckan Finspång-Hjortkvarn hängde de väl med till ca 1984 (?)Hur många Z4p har roslagsbanan och vad används Z4p till där? Jag har själv bott längs roslagsbanan, men aldrig sett några Z4p ute på linjen. Antagligen används de/den bara inne på lokverkstadens område i Mörby.

403,404,408 och 318 var i Finspång till slutet.Hann åka några turer som elev våren 87.11

Vet inte varifrån de båda ettorna på slutet kom-blir nästan alltid osams med datorer!Har förövrigt lite diabilder från Finspång-Hjortkvarn som jag tänker skanna och lägga ut så småningom.

Har förövrigt lite diabilder från Finspång-Hjortkvarn som jag tänker skanna och lägga ut så småningom.

Dom bilderna ser iallafall jag fram emot att få se.

Dom bilderna ser iallafall jag fram emot att få se.

Vi är fler! :-)

/ L G

403,404,408 och 318 var i Finspång till slutet.Hann åka några turer som elev våren 87.11

Finspång- Hjortkvarn blev ju SJ:s sista -och Banverkets enda!- smalspårsbana med officiell nedläggning 1988-07-01 (?). Din uppgift om månaden för dessa turer är intressant; jag trodde att trafiken på banan i praktiken hade upphört redan tidigare under 1987. Hur som helst borde Du ha tjänstgjort på några av de allra sista turerna på banan. Man diskuterade ju kring den tidpunkten att m h a rälsbussar från VHVJ och WFJ köra rälsbusståg på banan innan den (officiellt) lades ned, men därav blev inget p g a SJs/ BVs (?) dåvarande (?) inställning till persontåg på "vut-bana". Inklusive hänvisning till dålig spårstandard. Fast den var nog inte sämre än många sträckor på våra museibanor kring samma tidpunkt. Och definitivt inga problem för YP-rälsbussar i (typ) 30 km/h jämfört med överföringstågen! Nåja. Synd var det; hade det gått att genomföra av praktiska och ekonomiska skäl hade det ju säkert blivit en synnerligen trevlig och minnesvärd tillställning :-)

/ L G

Finspång- Hjortkvarn blev ju SJ:s sista -och Banverkets enda!- smalspårsbana med officiell nedläggning 1988-07-01 (?).

Nja, ska man vara riktigt petig så har Banverket några meter rent smalspår att förvalta, fast det kan ju nästan räknas på fingrarna. Banverket är, om jag minns rätt, innehavare till allt smalspår mellan signal Vk 53 och spärr 137 i Västervik.

Rätt och riktigt! Dessutom kan man undra om Finspång- Hjortkvarn verkligen hann komma under BVÂ´s "vård" ö h t. Banverket bildades väl 1988-07-01, och det var väl samma datum som nämnda smalspår även officiellt lades ned? Hur som helst kan vi i alla fall konstatera att BV aldrig haft något annat trafikerat smalspår än treskeniga Jenny- Västervik!

/ L G

Så det var alltså 4 st. Z4p stationerade i Finspång fram till slutet?
Har bara haft vetskap och sett biler på 403 och 408 tidigare.
Har tänkt att försöka bygga ihop två Z4p så att man kan ha kvar minnet av banan om än i liten skala.

Hälsningar
Micke

Så det var alltså 4 st. Z4p stationerade i Finspång fram till slutet?

Japp. Med icke multipelkörbara 318 som reserv. Efter nedläggningen 1988 hamnade allesammans hos VHVJ.

/ L G

Trevlig info.
Om jag fattat det rätt så är det alltså bara den senare sk. "sportmodellen som är multipelkörbar?

Om jag fattat det rätt så är det alltså bara den senare sk. "sportmodellen som är multipelkörbar?

Inte riktigt. Lokomotorer ämnade för Gotland av den "gamla" modellen, byggdes om för multipelköring. Bl a Z4p 320 som nu finns på GHJ. Och så även några andra, bl a Z4t ämnade för 1067 mm banorna. Mycket möjligt att nån av dessa var multpelkörbar redan från början; jag minns ej nu. Info om detta finns bl a på den "pdf" Anders Jansson skrivit om dessa fordon och som funnits länkad på detta forum emellanåt (fanns tidigare på Anders numera nedlagda hemsida) samt i en artikelserie om Z4p/t i "Roslagsexpressen" 1983-84.

/ L G

Tack för nyttig info! Då kan jag kanske med lite fantasi låtsas att mina förhoppningsvis blivande Z4p kunde mulitpelköras. Ibland måste man frångå verkligheten lite...

Hur var det - hade man mult-don enbart i "lilländarna", dom med den korta huven? Så att fordonen m a o bara kunde köras i mult hytt mot hytt?

Detta arrangemang hade t ex DONJs fyra diesellok, av ngn anldning - synnerligen opraktiskt, då grejorna krånglar o en enhet måste in på rep. och omloppen sen pajar...!!! Vändskivor fanns/finns ju inte heller...

Vändskivor fanns/finns ju inte heller överallt...

Jag har nu bara sett bilder från Finspång och där gick de kortände mot kortände så det låter som du har helt rätt i din tanke. Frågan är ju som du skriver om orsaken.

På Vetlanda - Järnforsen förekom åtminstone tre Z4p i multipel. Tror till och med att det förekom att man körde fyra stycken i multipel, har iaf sett någon bild på fyra sammankopplade Z4p i Järnforsen.

Tack, alla. Bilder finns av t ex (fd) KUJ-malmtåg med FYRA enheter. Om mer än en förare fanns ombord, vet jag dock inte.

Hur var det - hade man mult-don enbart i "lilländarna", dom med den korta huven? Så att fordonen m a o bara kunde köras i mult hytt mot hytt?

Detta arrangemang hade t ex DONJs fyra diesellok, av ngn anldning - synnerligen opraktiskt, då grejorna krånglar o en enhet måste in på rep. och omloppen sen pajar...!!! Vändskivor fanns/finns ju inte heller...

Nej, i alla fall "sportarna" har multipeluttag i båda ändarna. Dock fanns/finns inte alltid högtrycksledning för att förbinda lokomotorernas huvudbehållare framdraget till A-änden. Inte en förutsättning för multipeldrift på något sätt, snarare för att klara av de större tåglängder som nämnda multipeldrift skapade förutsättning för...

Nej, i alla fall "sportarna" har multipeluttag i båda ändarna. Dock fanns/finns inte alltid högtrycksledning för att förbinda lokomotorernas huvudbehållare framdraget till A-änden. Inte en förutsättning för multipeldrift på något sätt, snarare för att klara av de större tåglängder som nämnda multipeldrift skapade förutsättning för...

Antar att samtliga Z4p med multipelutrustning har uttag för detta i båda ändar. Har inte hundra koll men vet att iaf 318 är utrustad så och det verkar konstigt om just den detaljen skiljde mellan olika fordon i samma serie. Det som däremot finns i olika varianter är möjligheten att koppla högtrycksledning. De varianter jag har sett är antingen avsedda för en lös slang med Atlas-koppling eller varianten med fast monterade slangar försedda med kopplingsnävar med backventiler, alltså samma modell som användes bland annat av SLJ på Roslagsbanan.

Multipelkörning med Z4p utvecklades på Gotland som ett led i strävan att helt ersätta ångloken på ön. Två lokomotorer (minns inte vilka) försöksombyggdes men Z4p 315-6 som kort därpå levererades till ön fick detta arrangemang från början.
Ante

Minnet sviker lite lagom men som Ante skriver så levererades 315 - 316 med multipelutrustning. Det var ett åtminstone två maskiner till av gamla modellen som levererades så, 317 som finns bevarad på Roslagsbanan och 318 som finns hos TJF. 317 blev av med sin multipelutrustning någon gång efter att den såldes till NKlJ om jag blivit rätt informerad. Kollar man buffertbalken så syns det var multdosorna satt.

Bilderpå hur maskinen ser ut numera. Tittar man till vänster om kopplen så syns de igenpluggade multipeluttagen.

Japp. Med icke multipelkörbara 318 som reserv. Efter nedläggningen 1988 hamnade allesammans hos VHVJ.

/ L G

318 är väldigt multipelkörbar och håller dessutom med väldigt små ombyggnader på att anpassas för manövervagnsdrift. Den stod tillsammans med 404 oftast som reserv i Finspång, antagligen för att 318 inte fick någon revision tillsammans med de andra i början på 80-talet (?) och 404 har vedervärdig gummifjädring som gör den obekväm att vistas på i linjetjänst.

Skulle vara intressant att veta: var gick den sista Z4p i SJs tjänst? I Vadstena fanns de t.o.m. 1978. På sträckan Finspång-Hjortkvarn hängde de väl med till ca 1984 (?)Hur många Z4p har roslagsbanan och vad används Z4p till där? Jag har själv bott längs roslagsbanan, men aldrig sett några Z4p ute på linjen. Antagligen används de/den bara inne på lokverkstadens område i Mörby.

Z4p har på RB använts flitigt i samband med banupprustningarna. De sista åren har dock mackadamtågen företrädesvis dragits av stortucken (Z6p). Vet ej varför.

Z6 är starkare än Z4p och makadamtåg är tunga.

Jag har fotograferat Z4p 318 i Nossebro 1958
PLj

Jag har fotograferat Z4p 318 i Nossebro 1958
PLj

Den bilden skulle TJF:s arkiv- och forskningsavdelning vilja se! Skicka gärna ett mail till mig.

M.v.h.
Ola

Jag är också mycket intresserad av den bilden. 318 har en grill med stänger i grillen istället för lammeler som de andra Z4p:orna av den kantiga typen har. Frågan är om detta var original? Likaså har jag någonstans sett en text om att 318 levererades utan multutrustning och senare fick denna installerad. Kanske ger bilden från 1958 svar på frågora om huruvida lokomotorn är ombyggd efter 1958.

/Johan

Jag är också mycket intresserad av den bilden. 318 har en grill med stänger i grillen istället för lammeler som de andra Z4p:orna av den kantiga typen har. Frågan är om detta var original?

Grillen på 318 är inte det minsta original. Kollar man i hytten och maskinrummet så hittar man tydliga rester av manöverdonen till jalusier av normal sort för äldre Z4p. Tittar man dessutom på de galler som sitter i grillen numera så går de att identifiera som fönstergaller från UBFo3yp eller liknande vagnar. Jag misstänker att ombyggnaden har något samband med någon sorts växlingsmissöde. Kollar man gavelplåten i B-änden så har maskinen diverse böjar och annat icke önskvärt, dessuton finns det tydliga märken av ett par runda buffertar.

Ok, då vet vi att den är modifierad senare. Men visst är 318 kul som "unikum".

Har ni några revisionskort som kastar ljus över när multutrustningen monterades?

Är verkligen multutrustningen eftermonterad? Har sett lite olika bud på det där. 315 och 316 hade ju utrustningen från fabrik och åtminstone 317 och 318 hade multutrustning. Var det inte så att alla fyra maskinerna tillverkades likadana?

320 och 323 hade multutrustning också, men inte 319, 321, 322, 324 och 327-331. Mtp. spridningen så är det inte otroligt att multutrustning eftermonterats på maskiner i behov av det vid revisioner. Konstigt är dock att 316 och 315 hade det från fabrik. De kanske var prototyper, och efter utvärdering så utrustades sedan övriga maskiner efter behov. 1956-års Z4p hade alla multutrustning från början

Jag har från en källa jag glömt (nåt forum på internet) sett ett inlägg som tämligen säkert hävdade att 318 var efterutrustad, men jag kommer inte ihåg var jag läst det.

/johan

källan

Kanske nåt att forska vidare på.

Tycker det är lustigt att inget nämns om multipeldriften på 317 och 318 i Anders Janssons historik om Z4p av äldre utförande. Finns det någon som har leveransbild är något i närheten av det på dessa två maskiner? Påståendet att 318 skulle ha kylargaller av samma modell som sportarna är felaktigt. Hade frontplåten bortmonterad för ett par år sedan och som jag skrivit på annan plats så kunde man konstatera att kylargallret består av galler av samma typ som i resgodssläp.

Tycker det är lustigt att inget nämns om multipeldriften på 317 och 318 i Anders Janssons historik om Z4p av äldre utförande. Finns det någon som har leveransbild är något i närheten av det på dessa två maskiner? Påståendet att 318 skulle ha kylargaller av samma modell som sportarna är felaktigt. Hade frontplåten bortmonterad för ett par år sedan och som jag skrivit på annan plats så kunde man konstatera att kylargallret består av galler av samma typ som i resgodssläp.

Långsamt gräver jag fram svar ur pappershögarna...

Jag har några uppgifter som härstammar från just Anders Jansson. Z4p 316 och 317 ombyggdes till multipeldrift i samband med ombyggnaden till 1093 mm spårvidd vid huvudverkstaden i Malmö 1962. Om 318 saknas uppgift men enligt Anders skall skrivelse/beslut om ombyggnad från maskintekniska byrån vara daterat 1960-06-20. Man kan tänka sig att ombyggnaden utfördes kort därefter. Lokomotorn omplacerades för övrigt från Göteborg (/Skara?) till Norrköping/Linköping 1975-09-01.
Jag tror att kylargallret härstammar från 1970-talet, men vet inte om det är från Västgöta- eller Östgötatiden.

M.v.h.
Ola

Jag har några uppgifter som härstammar från just Anders Jansson. Z4p 316 och 317 ombyggdes till multipeldrift i samband med ombyggnaden till 1093 mm spårvidd vid huvudverkstaden i Malmö 1962. Om 318 saknas uppgift men enligt Anders skall skrivelse/beslut om ombyggnad från maskintekniska byrån vara daterat 1960-06-20. Man kan tänka sig att ombyggnaden utfördes kort därefter. Lokomotorn omplacerades för övrigt från Göteborg (/Skara?) till Norrköping/Linköping 1975-09-01.
Jag tror att kylargallret härstammar från 1970-talet, men vet inte om det är från Västgöta- eller Östgötatiden.

M.v.h.
Ola

Jag skall inte försöka skriva inlägg när jag stigit upp klockan 05 flera dagar i rad...

Z4p 316 hade ju multipelutrustning redan från leverans. Dessutom ombyggdes den till Z4tu några månader före 317.

M.v.h.
Ola