Utforming av tunnelmynningar i Sverige?

Har kommit till en punkt där det skulle vara väldigt trevligt att få lite råd och eventuellt förebildsbilder. Det är nämligen dags för tunnelbygge i 1:87 för en tvåspårstunnel med plats för luftledning.

När man tittar i utländsk (Tysk och Engelsk) litteratur så verkar det som att det är mest vanligt med snygga stenarbeten, lite som för att visa att här har vi byggt nåÂ´t stort.

Men sida upp och sida ner med mer eller mindre utvecklade stenarbeten i plast så undrar man hur en Svensk tunnelmynning egentligen ser ut?

Testade att söka på tunnel i detta forum, fick 453 träffar, men förutom ett mycket litet fåtal så pratas det OM tunnlar, men det visas inga bilder :-D

Så då blir frågan: Hur ser den normalsvenska tunnelmynningen ut? Fint stenarbete eller praktiskt svenskt renhugget berg. Betongfodrat eller inte?

Undrar fundersamt

/Peter

Det är väl egentligen de som vet något som ska svara på det här, men här är mina spontana synpunkter:

Tunnelmynningar och fodring av tunneln beror väl ytterst på bergets beskaffenhet.
I Sverige är vi bortskämda: berget behöver ofta ingen ytbehandling alls.

I Stockholms tunnelbana, som jag vet något om, är en stor del av de tunnlar som är dragna genom berg, inte fodrade alls (i af inte när jag senast var inne i en tunnel - det var 20 år sedan).

Men där berget är sämre (eller där det rentav inte är berg alls) är det normalt en betongmur.
Om T-banan byggts innan betongen slog igenom hade dessa sektioner nog klätts med något annat, gissningsvis tegel.

Tunnelmynningar slår det mig att jag inte vet så mycket om, men jag undrar om inte någon form av portal brukar finnas - antagligen för att hindra jordskiktet ovanför berget att ramla ut på spåret.

Jag undrar om inte moderna tunnlar brukar fodras med betong oavsett bergets kvalitet, eftersom en rå bergstunnel inte är underhållsfri: berget spricker och måste skrotas, dessutom kan vatten tränga in och om vatten brukar droppa rakt på en räl så att rostskador koncentreras till en bestämd punkt så blir sagda räl inte långlivad.

Som en parantes kan nämnas att när jag åkte med SL stenskrotningståg en gång på 80-talet var nattens uppdrag att montera skärmar för att tvinga vattnet att droppa ned utanför rälsen.

Något exempel på stensatta tunnelportaler, sådana som är vanliga utomlands, känner jag inte till. Och i den mån de finns i Sverige, så tror jag inte att de har någon särskild utsmyckning.

[image]

Om det rör sig om en dubbelspårig tunnelportal som skall byggas efter äldre svensk förebild vågar jag påstå att de du hittar i Sverige nästan uteslutande är av betong av det snitt (eller väldigt snarlika) som skymtar på mina bilder, båda tagna vid Rönningetunnlarna. Till saken hör ju att det behövdes väldigt få dubbelspår i Sverige innan betong som byggmaterial hade slagit igenom riktigt.

Stensatta tunnelportaler men för enkelspår oftast hittar man i städerna, t ex Karlskronas tunnel under Amiralitetstorget eller Saltsjöbanans Stadsgårdstunnel som har en stensatt mynning i Slussenänden. En tunnelmynning som du kan studera om du vill se en dubbelspårig tunnelportal med stensättning är den som fortfarande ligger kvar intill Medborgarplatsen i Stockholm. Finns bilder någonstans på nätet där man kan se både den norra, numera inmurade eller kanske rivna, portalen och även den södra om än på lite håll. Den södra finns ju som sagt kvar för vidare studier och någon här har säkert en bild. :-)

[image]

Ber att få göra ett tillägg med ytterligare en bild som faktiskt föreställer en stensatt portal. Detta är den västra tunnelmynningen till den tunnel som för spåret från Södra Station till Norra Hammarbyhamnen i Stockholm under Eriksdal. Mynningen i andra änden innehåller också ett utdragsspår ("dubbelspårig") men jag har för mig att den portalen är en senare konstruktion av betong.

På gamla VCJ söder om Ulricehamn som numera är cykelväg.

[image]

//Micke C

Brobackatunneln: http://agj.net/?op=underresan_brobacka

Brobackatunneln: http://agj.net/?op=underresan_brobacka

Ursäkta mej men va betyder tillfällig å varför.Mvh Tommy B.

Lånade en dator vid tillfället för mitt inlägg och jag hade inte tillgång till mina inloggningsuppgifter.

Lånade en dator vid tillfället för mitt inlägg och jag hade inte tillgång till mina inloggningsuppgifter.

Hur gör man ett inlägg utan att vara inloggad.TB.

Det funkar på samma sätt som om man är inloggad bara att man får skriva in sitt namn manuellt. Sen får man en liten matteuppgift för att se att man inte skickar skräpinlägg.

Testa att logga ut! :-)

[image]
Solnatunnlarna under Hagalundsberget. Här de södra mynningarna. Mittentunneln är äldst, därefter tillkom driftspårstunneln (t.v.) och på 1990-talet den högra i samband med 4-spårsutbyggnaden.

[image]
Södertunneln vid Stockholms södra; infart söderifrån. Mär är spåren nu helt övertäckta. Gamla banan gick t.h. om tunnelmynningen bort till den gamla tunneln, som delvis finns kvar. Stensatt portal, som tidigare angivits.

[image]
Tunnlarna vid Bränninge mellan Södertälje och Järna på Västra stambanan den 28 juni 2002. Den högra är en av Sveriges äldsta järnvägstunnlar som fortfarande är i drift - den var klar 1861.

[image]
Söder om Rönninge på Västra stambanan passerar man tre tunnlar med kort mellanrum. Här den norra tunnelmynningen. Mittentunnelns nordportal anans faktiskt.

[image]
Modern dubbelspårstunnel på Grödingebanan mellan Malmsjö och Björnkulla.

[image]
Den gamla tunneln strax norr om Graversfors på Södra (urspr. Östra) Stambanan, vid sjön Näknen, mellan Åby och Simonstorp.

[image]
Norra tunnelmynnigen vid Graversfors, riktning söderut. Numera får vi köra 70 km/h genom tunnlarna.

[image]

Liten fråga - vad hade man i det lilla huset? En kamin för att koka kaffe?

Fanns för övrigt vid Brobackatunneln också.

Snart är detta år slut hoppas vi får snart igen åka tåg i genom tunneln där!

Hade varit kul att fira ROJ 3 Loket fyller ju 100 år vilket Pr jippo 2010!

Men vi kanske får vänta tills 2011 när det är dax för VGJ 24 att fylla 100!

Mvh Björn

[image]

Liten fråga - vad hade man i det lilla huset? En kamin för att koka kaffe?

Skulle satsa en kattunge på det, ja... någon form av rastkoja för personalen som jobbade med ställningen i bakgrunden kanske?

I annat fall kanske det är en rastkoja för banpersonal likt de man ställde ut längs Svartåbanan allt eftersom man sålde ut banvaktstugorna. En sådan rastkoja finns t.ex. kvar vid Bälsåsby banvaktstuga... tidigare hade man förmodligen gått in i stugans kök för att värma sig och äta lite...

Fanns för övrigt vid Brobackatunneln också.

Av samma modell som ovan?

Den ser synnerligen sliten ut i nederkant. Men taket verkar nytt och pallningen under. Kanske en arbetsbyssja som man placerar ut vid arbeten?

Angående "kuren" vid Brobacka så hoppas jag någon är behjälplig med bild men jag vill minnas att det sticker ut ett skorstensrör. Fast ännu enklare än denna på bilden.

Någon som vet när den försvann?

Tror den är med på utflyktstågsbilder - alltså 1967 torde den varit där. Strax söder om tunneln.

okej får väl fråga Sven Erik Björklund e Rolf Larsson nästa gång vi arbetar på ödegärdet.

Mvh Björn

GoÂ´kväll! Åter på plats framför datorn. Läser visserligen ibland på jobbet, men av olika skäl skriver jag aldrig därifrån.

Ett stort tack och bock för alla bra bilder! De ger mig en bra grund för vidare modellerande. :-P

Att utseendet beror av bergets kvalitet tänkte jag inte på från början, men när man ser bildserien blir det tydligt. Bra med urberg kan tänka. Till skillnad från det som bara nästan blivit berg mellan Halland och Skåne ;-)

Att betong använts så tidigt och att portalerna då formats "på enklaste sätt" verkar också tydligt. Det mest praktiska och lättbyggda (läs billigaste) har klart fått företräde framför mer designat. Antar att det är först på senare tid man hängett sig åt design även för tunnlar och dess portaler.

Lovar att återkomma med bild på resultatet :-D

Mvh

/Peter

2008 - 2023 års Järnvägshistoriska forum

Utforming av tunnelmynningar i Sverige? (Järnväg allmänt)