Torvpulvereldning, vilka individer

Finns någon sammanställning på vilka lok som användes för dessa försök?

I str 77 har jag fått fram följande:
Kf 546, 624, 626, 700 (ombyggda från Kd)
Cc 528, 550, 614, 676
Tb 846, 850, 861, 862, 877, 890, 892
C-tendrar: 742, 746, 752, 755, 786, 825, 846, 862, 876, 890, 897

Dessutom fanns Kg 697 (omb fr Kd) samt bevisligen tillkom senare Tb 864, den har ju prylarna än idag. Jag haft närkontakt med 864 många gånger, men minns inte vilken tender den har, troligen inte 864 utan någon i listan ovan(?).
1927-32 gick A 1005 och 1013 vilka gick med C 786 resp 897 under försöken.
Sb-loken (åtm några) anges som torvpulvereldade.
Leveransbild av E 1217 visar samma påbyggnad, det levererades dock 1914, dvs innan försöken Nässjö-Falköping drogs igång, försök i mindre skala hade gjorts före 1917 när anläggningen i Vislanda byggdes. Men det gjordes även kolpulverförsök, vilket var 1217 utsatt för?

Var det fler individer genom åren?
Vilken tender hade Kg 697? Listan ovan tar upp 11 tenderlok och 11 tendrar (samtliga C). Jag har svårt att tro att annan typ än C användes.
Om E 1217 ingick hade den väl en L-tender, men C<->L ombyggnader var ju inte så ovanliga, skillnaden är inte så stor.

Dessutom fanns Kg 697 (omb fr Kd) samt bevisligen tillkom senare Tb 864, den har ju prylarna än idag. Jag haft närkontakt med 864 många gånger, men minns inte vilken tender den har, troligen inte 864 utan någon i listan ovan(?).

Enl str77 1921, så hade Tb 864 tender C 898.

Vilken tender hade Kg 697?

Enl str77 1921, så hade Kg 697 tender C 677

Mvh/Sid

Finns någon sammanställning på vilka lok som användes för dessa försök?

I str 77 har jag fått fram följande:
Kf 546, 624, 626, 700 (ombyggda från Kd)
Cc 528, 550, 614, 676
Tb 846, 850, 861, 862, 877, 890, 892
C-tendrar: 742, 746, 752, 755, 786, 825, 846, 862, 876, 890, 897
Var det fler individer genom åren?

Tb 863,864,887
Cc 668
C-tendrar: 865,895,898 + ?.

Om E 1217 ingick hade den väl en L-tender, men C<->L ombyggnader var ju inte så ovanliga, skillnaden är inte så stor.

E 1217 hade tender L 1217

I järnvägsmusei vänners årsbok SPÅR 1992, finns en artikel om torvpulverloken hos SJ.

Mvh/Sid

Kolpulverförsöken, gjordes dom OCKSÅ i Falköping och Nässjö?? Tillverkades även pulvret där?

I det fallet var det visst ett par S-lok?

Torvpulvret gjordes i Vislanda i det som senare blev skrotcentralen. Var kopulverföken gjordes vet jag inte. Kolpulvret köptes nog som man torde ha gjort med torvpulvret innan man beslöt om försök i störe skala och anläggningen i Vislanda byggdes.

Även Sb-lok användes för torvpulver, var det alla fem eller bara vissa individer? Under vilken period?

Det verkar som att en del lok plockades bort, t.ex Kf 624 verkar ha blibit ombyggt till koleldat 1928 (omlitt Kf2 som enligt lokläran skulle betyda koleldat, möjligen även överhettat?).

A-loken tillkom 1927 och ersatte nog andra lok, t.ex Cc/Tb.

Tack, Anders. Det här är lite småkul ändå, bl a för skyltsamlarna - obs. att flera av loken som levererades m specialeldning hade detta särskilt angivet på skyltarna!!

Observera att detta var ett ytterst högvärdigt bränsle - bara det var gjort på prima kol... En av anledningarna varför man gjorde sej besvär med pulvervarianten av vanlig koleldning var att inblåsningsanordningen gjorde slut på eldarens slavgöra (dvs. på stora handeldade lok med 4-5 kvm rost och sådär = bättre lokprestanda, helt enkelt; klart intressant på hårt belastade linjer i Tyskland t ex).

Däremot visade det sej tydligen att dom praktiska småproblemen med att hålla rent och hindra pulvret från att tränga in precis överallt var värre än man hade trott - ex.vis gjorde jänkarna samma erfarenheter då man satte in kolpulvereldning på ett par supervassa försökslok, nämligen ångturbin-elloken på Chesapeake & Ohio på sena 1940-talet. Utöver otrevnad i hytterna, råkade man ut för kortis i traktionsmotorerna p g a koldamm!!

Vet ex.vis BD om det finns nånting skrivet om vad SJ ansåg...? I fallet Sverige var väl utbytet knappast spec. lysande - var ursprungstanken kanske t o m bara att (efter bristtiden under 1. vkr) försöka blanda torv och förädlade/anrikade skånekol, dvs. i ett ev. nytt framtida nödläge...?

Vet ex.vis BD om det finns nånting skrivet om vad SJ ansåg...? I fallet Sverige var väl utbytet knappast spec. lysande - var ursprungstanken kanske t o m bara att (efter bristtiden under 1. vkr) försöka blanda torv och förädlade/anrikade skånekol, dvs. i ett ev. nytt framtida nödläge...?

^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^
Har ungefär 25 sidor om kolpulvereldning som jag ska visa när jag får tillfälle.

Här har jag plockat från str 77.

Nedan står först loket, TP för torvpulver KP för kolpulver, vilken tender, årtalsperiod, vad som hände "sen" (ny tender m.m.), är slopat därefter.

Här är loken.
A 1005 TP C 786 1926-32 sen kol C 464 1933 A 1046
A 1013 TP C 897 1926-32 sen kol A 1044
Cd 527 TP C 742 1922-33
Cd 528 TP C 742 1917-22 sen kol C 527
Cd 550 TP C 752 1917-22 sen kol C 425
Cd 614 TP C 755 1917-32 sen kol C 425
Cd 668 TP C 752 1922-27 avställt utan tender 1927-32
Cd 676 TP C 897 1917-26 avställt utan tender 1926-27 TP C 752 1927-33
E 1217 TP L 1217 1914-24 sen kol C 963
Tb 846 TP C 876 1918-32 sen kol C 850
Tb 850 TP C 746 1917-20 C 612 1920-21 omb kol
Tb 861 TP C 862 1918-20 C 422 1920-21 sen kol C 619
Tb 862 TP C 786 1917-20 C 429 1920-21 omb kol
Tb 863 KP C 865 1919-28 kol 1928-30 TP C 865 1930-32 sen kol C 855
Tb 864 KP C 898 1919-28 kol 1928-30 TP C 898 1930-32 sen Jvm
Tb 877 TP C 825 1917-36
Tb 887 KP C 895 1919-1928 omb kol 1930 C 830
Tb 890 TP C 524 1918-19 C 890 1919-36
Tb 892 TP C 846 1918-32 sen kol C 929
Kg 697 C 677 1919-20 TP C 677 1920-24 sen kol Kd 632
Kf 546 TP 1919-29 sen koleldat senare överhettning Kf2
Kf 624 TP 1919-28 sen koleldat senare överhettning Kf2
Kf 626 TP 1919-29 sen koleldat senare överhettning Kf2
Kf 700 TP 1919-28 sen koleldat senare överhettning Kf2
Sa 1252 KP 1919-22 sen koleldat
S 1280 KP 1916-22 sen koleldat
Sb 1308 TP 1917-29 sen koleldat
Sb 1309 TP 1917-28 sen koleldat

Tendrar litt C som användes. Det är egendomligt att man inte använde lokets egen tender utan kopplade till andra tendrar eller helt enkelt bytte med annat lok.

422 TP Tb 861 1920-21 omb kol till Cc 422
429 TP Tb 862 1920-21 omb kol Tb 862
524 TP Tb 890 1918-19 sen kol Cc 524
612 TP Tb 850 1920-21 omb kol Tb 850
677 TP Kg 697 1920-24 sen kol Cd 563
742 TP Cd 528 1917-22 TP Cd 527 1922-33
746 TP Tb 850 1917-20 avställd 1920-44 sen Bgv
752 TP Cd 550 1917-22 TP Cd 668 1922-27 TP Cd 676 1927-33
755 TP Cd 614 1917-32
786 TP Tb 862 1917-20 avställd 1920-26 TP A 1005 1926-32
825 TP Tb 877 1917-36
846 TP Tb 892 1918-32
862 TP Tb 861 1918-20 avställd 1920-31
865 KP Tb 863 1919-28 kol 1928-30 TP Tb 863 1930-32
876 TP Tb 846 1918-32 omb Ogrä
890 TP Tb 890 1919-36
895 KP Tb 887 1919-28 omb kol Tb 887 1928-30 avställd 1930-32
897 TP Cd 676 1917-26 TP A 1013 1926-32
898 KP Tb 864 1919-28 kol 1928-30 TP TB 864 1930-32 jvm
1217 TP E 1217 1914-24 avställd 1924-36 sen borta

Som synes ändrades lok från kolpulver- till torvpulvereldning. Kolpulvereldning varade ju en kortare period i alla fall med S-loken. Många av loken med tendrar stod säker avställda i slutet av torvpulverperioden.

/tell

Cd 550 TP C 752 1917-22 sen kol C 425
Cd 614 TP C 755 1917-32 sen kol C 425

Hade båda dessa lok samma koltender fast vid olika tillfällen?, eller skall det ena ha en annan tender?
Mvh/Sid

Cd 550 TP C 752 1917-22 sen kol C 425
Cd 614 TP C 755 1917-32 sen kol C 425

Hade båda dessa lok samma koltender fast vid olika tillfällen?, eller skall det ena ha en annan tender?
Mvh/Sid

C-tendern 425 som var en smal tender levererades med Kd 425 1892. Den tillkopplades sedan följande lok och fick en lång historia.
1893-1919 Cb 342
1919-1922 Cd 668
[b]1922-1926 Cd 550[/b]
1926-1932 Tb 827
[b]1932-1943 Cd 614[/b]
1943-1953 C 555
1954 avställd utan att vara tillkopplad lok
1958 borta ur str 77
/tell

Tack för en bra sammanställning.
En sak, du har angivit C-loken som Cd, var de verkligen det?
När omlittereringen till Cd skedde 1920 (1916-20 hette de fortfarande Cc oavsett öh eller ej liksom 764 som var litt Ma 1909-1920) nämns inget av de lok som användes till tp-försöken.
550 skrotades 1926 varför tender 425 var ledig då och kunde kopplas till Tb 827 och sedan till Cc? 614 som kanske inte blev öh under tp-tiden. Fick iofs pannbyte 1923, men står ej som omlitt då, troligen ombyggt till Cd senare, kanske 1932.

Tack för en bra sammanställning.
En sak, du har angivit C-loken som Cd, var de verkligen det?

Jag har inte orkat kolla hur det var med överhettning utan bara kallat dem Cd.
/tell

2008 - 2023 års Järnvägshistoriska forum

Torvpulvereldning, vilka individer (Fordon: lok)

Torvpulvereldning, vilka individer, delsvar.

Torvpulvereldning, vilka individer, mer svar.

Torvpulvereldning, vilka individer

Torvpulvereldning, vilka individer

Kolpulver - forts. - dokumentation ?

Kolpulver - forts. - dokumentation ? Finns

Torvpulvereldning, individer

Torvpulvereldning, individer

Torvpulvereldning, individer

Torvpulvereldning, individer

Torvpulvereldning, individer