Ånglok från Motala verkstad (många bilder)

1937 års produktkatalog från Motala Verkstad.

[img]http://www.erstaviken.se/train/motala/images/typ4.jpg[/img]
[img]http://www.erstaviken.se/train/motala/images/typ7.jpg[/img]
[img]http://www.erstaviken.se/train/motala/images/typ10.jpg[/img]
[img]http://www.erstaviken.se/train/motala/images/typ11.jpg[/img]
[img]http://www.erstaviken.se/train/motala/images/typ12.jpg[/img]
[img]http://www.erstaviken.se/train/motala/images/typ14.jpg[/img]
[img]http://www.erstaviken.se/train/motala/images/typ15.jpg[/img]
[img]http://www.erstaviken.se/train/motala/images/typ101.jpg[/img]
[img]http://www.erstaviken.se/train/motala/images/typ103.jpg[/img]
[img]http://www.erstaviken.se/train/motala/images/typ106.jpg[/img]
[img]http://www.erstaviken.se/train/motala/images/typ108.jpg[/img]
[img]http://www.erstaviken.se/train/motala/images/typ112.jpg[/img]
[img]http://www.erstaviken.se/train/motala/images/typ113.jpg[/img]
[img]http://www.erstaviken.se/train/motala/images/typ114.jpg[/img]
[img]http://www.erstaviken.se/train/motala/images/typ115.jpg[/img]
[img]http://www.erstaviken.se/train/motala/images/typ116.jpg[/img]
[img]http://www.erstaviken.se/train/motala/images/typ117.jpg[/img]

Hmmm, jag blir litet fundersam här. De allra flesta lok som visas var ju vid denna tid 20 och i många fall (B, R, S tex) uppåt 30 år gamla konstruktioner. Samtidigt utvecklades ju ångloksbyggnaden ganska kraftigt under 10-30-talen. Kan man verkligen ha räknat med att få kunder intresserade av nybyggnad av så gamla lokkonstruktioner år 1937? Att SJ inte längre ville köpa nya ånglok var ju klart, men att man alls tryckt denna katalog visar väl på någon förhoppning om att alltjämt få in order på ångloksbyggnad.

Obs att NOHAB kostade på en ännu dyrare katalog så sent som 1939-41, på ett antal språk... Och med samma upplägg - och t o m ännu större andel direkt ålderdomliga lok!

Jag kan tänka mej att man räknade med att fiska exportorder i framför allt tredje världen - till extrapriser, eftersom ritningarna till alla dessa lok låg klara sen länge... Nån annan förklaring kan knappast tänkas - åsså räknade man väl helt kallt med att kriget snart skulle ta slut. Men där högg man i sten.

Fast, ändå, visst verkar det lite mysko.

Till och med vårt fina B-lok var ju aningen omodernt år 1909! Jag tänker då på de krokiga, S-formade, ångkanalerna mellan sliderna och cylindrarna och på de små sliderna. Preussen, KPEV, hade med ingenjören Robert Garbe redan år 1906 insett nyttan av raka ångkanaler mellan sliderna och cylindrarna. I USA hade man rejält stora slider, som sparade ordentligt med kol. Raka ångkanaler och stora slider bjöd ju inte på något motstånd för ångan! I vårt land hade vi sparat mycket kol och fått starkare lok, om vi hade anammat tyska och amerikanska idéer i dessa avseenden.
Så våra fina svenska ånglok, B-loket är ju SNYGGT, jag tycker faktiskt det, var inte direkt några tekniska föredömen.
När SJ:s sista ånglok byggdes i början på 50-talet var dom ju egentligen hopplöst ålderdomliga! Det hjälper då inte att dom hade rullager på en del axlar. Pannorna var nitade. Ramarna var nitade. Ånglok som byggdes i Tyskland, Frankrike och Tjeckoslovakien vid denna tid hade exempelvis förbränningskammare, något man hade haft i USA i många, många år. Ramar och pannor var svetsade. CSD:s typ 556 från år 1952 var - om man bortser från pannan - jämförbart med tyska BR 50 och 52 (1'Eh2), men presterade ungefär det dubbla, cirka 3000 HK! Sveriges starkaste ånglok, SJ F och R, samt ex-BJ A8 och E11, presterade väl ungefär 1500 HK (eller nåt sånt, jag är inte tekniker).
Med "jämna" mellanrum diskuteras ju A8:ornas (bristande) kapacitet i detta forum! I Nederländerna avställdes A8-kopiorna från NOHAB efter bara några få år! Däremot förblev kopiorna av TGOJ:s trecylindriga malmtågslok i tjänst några år till, de var ju inte avsedda för högre hastigheter och de krokiga ångkanalerna var alltså inte till svåra hinder.
Berra

Man kan notera att J-loket (106) är av ursprungstypen, dvs med kort och låg sidotank, låg bakre tank, vattenpåfyllning på panntoppen samt svåråtkomligt maskineri. Enligt en tidigare tråd byggdes den första serien om och alla senare lok byggdes enligt andra principer. Men Motala tog väl leveransbilderna på de första J-loken som ju de byggde (1233-1237).

Jag kollade just - den snygga inbundna, trespråkiga (eng-ty-fr) N&H-katalogen i fint linneband gavs ut i december 1940. En likadan fast spanskspråkig har oxå funnits - kom denna samtidigt?

Vid den tidpunkten borde man verkligen ha dragit öronen åt sej även i Trollhättan. I fråga om att kriget snart skulle vara över, menar jag. Märkligt.

De flesta känns ju igen men vad är lok 12, 15 och 115 för lok?

/Olof

Lok 12 = SJ R 974

Lok 15 = VGJ 30 ==> SJ Gp 3120

Lok 115 = NÖJ 18 ==> SJ N4p 3160

Master

Lok 12 = SJ R 974

Lok 15 = VGJ 30 ==> SJ Gp 3120

Lok 115 = NÖJ 18 ==> SJ N4p 3160

Master

Tack för svaret men jag tror det blev något fel.

Lok typ nr 12 är ett fyrcylindrigt kompound lok med axelföljd 2D.
Lok typ 15 är ett normalspårigt innercylindrigt 2C-lok.

/Olof

12 är något norskt. 15 är OKB 24.

..och 115 är FVÖJ 6 senare SJ Np 3156.
MVH / Per Nilsson

..och 115 är FVÖJ 6, senare SJ Np 3156.

Ett av de första Np-loken från 1912. Obs. den ovanliga "namn-nummerskylten" med SEXAN tvärs över - jag vill minnas att bara FVÖJ hade dessa. Ett av systerloken på MÖJ/TÖJ drog vårt SJK-premiärtåg i maj 1958... (Bättre bild på skylttypen finns t ex i TÅG 6-98 sid 30.)

UGJ "FJORTON" får inte glömmas... även om den hade en mer traditionell namnskylt.

Stämmer - fast nu var det ju oval-specialen det handlade om. Förresten, har inte ytterligare ngt svenskt lok haft "namn-nummer"...??? Ngn minnesbild/-böld ligger o gnager där bak.

Stämmer - fast nu var det ju oval-specialen det handlade om. Förresten, har inte ytterligare ngt svenskt lok haft "namn-nummer"...??? Ngn minnesbild/-böld ligger o gnager där bak.

Jodå, GJ 10, 11 och 12 (med lite reservation för den sistnämnda) hade "oval-specialen" innan de miste namnen och fick fyrkantiga skyltar av BKB-modell (var BKB först?). Dessa lok var dock NOHAB-byggda.

[link=http://www.gotlandstaget.se/historia/gjlok.htm]GJ ånglok[/link]

För övrigt hade om jag inte minns fel även ETTAN, FEMMAN samt TREAN (f.d. OMBERG) och FYRAN (f.d. ALVASTRA) på FVÖJ samma typ av skyltar som SEXAN. När namnlösa FVÖJ 7 levererades 1919 var det med normala ovalskyltar.

M.v.h.
Ola

Tack, Ola, men du blandar ihop saker o ting här, tycker jag. GJ-loken hade ju vanliga namn!

Att det sen var samma sorts skylt-presentationsidé, är ju en annan sak. Denna gick f ö igen även på andra håll. Och blandades upp med ytterligare ett par varianter - se TÅG 6-98 sid 33. (Högst upp där ser jag f ö en detalj som behöver korrigeras: Ovala nummerskyltar på SJ började införas 1892, inte -95!)

Fint tillv.foto av GJ lok 10 finns t ex i boken "Det tusende lokomotivet" från 1912, sid 134. Kan ngn scanna, kanske? Loket var även tillv.nr 900; det var väl därför man tog med det i minnesskriften.

Olas länk till GJ ånglok visar oxå lok 10, fast tyvärr ngt oskarpt. Bilden i 1000:e Loket är bättre.

Vidare: Lok GJ 11 var byggt 1911, inte 1902! F ö ett av dom sista EJ-loken med namn; bara några enstaka tillkom senare.

De två sista loken med namn på Gotland är de två från 1920: GJ 12 [i]Lärbro[/i] och SlRJ 3 [i]Dalhem[/i]. Därefter dröjde det ända till 1936 för nästa leverans, då KlRJ 5 levererades. 1939 kom GJ 8. Båda dessa lok var som bekant namnlösa.

Ante

Helt rätt Micke beträffande OKB 24 = SJ A3 1509.
Den senare löses bäst om den lilla boken "Ånglok tillverkade i Sverige" finns tillgänglig.

Master

Lok 12 verkar vara NSB Type 26c. Motala levererade 3 lok med tillv nummer 640-642 som fick NSBnummer 378-380 .

Ja, det er en 26c det der. Et spørsmål som dere Motalaexperter kanskje kan finne svar på: Var sleidene til type 26c opphavet til så kallade "Motalasleider" siden dette i 1919/1929 var av de første vellykkede løsninger med bare to sleider for 4 cylinere i compoundlokomotiver.

Mvh Ragnar Andenæs som har reparert, fyrt og kjørt 26c 411.

2008 - 2023 års Järnvägshistoriska forum

Ånglok från Motala verkstad (många bilder) (Fordon: lok)