På ÖSlJ använder vi ett modernt hjulmätdon med skjutbara slider där alltså flänstjocklek, flänshöjd och qR-mått fås ur en och samma mätning. Vi har empiriskt (:-( ) funnit att dessa mått liksom A-måttet är väsentliga för god samverkan mellan hjulaxel och växlar. Visst är qR-måttet beroende av toppradien på flänsen men lågt qR-mått ger en god indikation på flänsslitage som ger både mindre flänsvinkel och mindre (saknad) toppradie.
Vi har fastställt egna gränsvärden utgående från mätningar och studier av samverkan hjul/växlar.
/HW

Nu blev jag lite nyfiken.

Att A-måttet är väsentligt för gång genom en växel är jag helt med på, men det slits ju bara försumbart, så jag antar att du i det fallet pratar om olika svarvprofiler och A-mått från början?

Har ni kunnat se att gångegenskaperna varierar med qR när hjulen slits, eller gäller det också hjul som är påtagligt olika från början?

Eftersom hjulen slits efter rälsen där fordonen används kommer ju flänsvinkeln att stabilisera sig i en viss vinkel som är beroende av rälshuvudets utseende. Börjar då fordonet gå dåligt innan qR stabiliserats eller inträffar det vid en viss tjocklek på flänsen?

//Martin

Jag vill påstå att qR-måttet är mycket väsentligt för säkerheten. Om qR-måttt ligger på fel sida om qW-måttet i de växlar som hjulet befar, finns det en påtaglig risk att hjulflänsen klättrar upp på tungspetsen vid gång i motväxel med (stor) risk för urspårning.

/Leif

Svar till Martin: Svar ja på din första fråga
Svar till Leif: Just så! Och det har hänt innan vi började studera detta på allvar.
Betr. gångegenskaper finns det mer att göra för oss. I den mån det går. Våra primitiva standardboggier från de VoV-godkända 600-mmjärnvägarna har många brister som vi aldrig lär komma till rätta med, men det är ju det historiska arv som vi skall förvalta....
Ett annat problem (om det är det) är att vi använder cylindriska löpbanor, dvs närmast flänsen, konisk längre ut. Detta infördes på ÖSlJ för ca. 35 år sedan för att bättre samverka med de upprätstående rälerna utan underläggsplattor och utan laftade sliprar. Under senare år har vi rättat till andra fel som för tjocka flänsar, felaktiga A-mått mm. Vi har där fått ta fram kompromissmått mellan VoV-standard och en tysk industribanestandard som har betydligt tjockare flänsar och mindre A-mått. Nästa steg är att studera om vi skall definiera om löpbanorna.
/HW

Jag har inga som helst invändningar mot att en för skarp fläns utgör ett problem i växlar. Däremot anser jag inte att qR är ett bra mått eftersom qR kan fås att variera genom ändring av den del av toppradien som inte är i kontakt med rälen, detta utan att någon som helst förändring av flänsens vinkel och den del av radien som är närmast flänsen skett.

Det skulle f.ö. vara intressant att ta del av utredningen som låg till grund för införandet av qR och fastställandet av gränsvärdet.

//Martin

Mycket intressanta inlägg. Men hur definierar ni qR-måtten på 891 och 600 mm spv? I normalspår utgår man ju från löpcirkeln och 10 mm ovanför denna mäts ett mått och sedan 2mm under flänsens toppvärde. Publicera gärna några skisser om Ni har möjlighet.
PLj