Rensning av nerlagda järnvägar (Järnväg allmänt)

av Uppriven, tisdag, september 14, 2010, 11:17 (3201 dagar sedan)

Hallå gott folk!
Jag har en fråga som rör rivning av järnväg. T.ex. så kan man läsa något i stil med detta här på forumet:
"Trafiken på XYZJ upphörde 19xx. Året därpå revs spåret."
Jag undrar varför man bemödade sig med att riva spår. Återanvände man rälsen? Eller var det som så att myndigheter etc. krävde att man "städade upp" efter sig?

Mvh,
Uppriven

Rensning av nerlagda järnvägar

av P.E, tisdag, september 14, 2010, 11:29 (3201 dagar sedan) @ Uppriven

Hallå gott folk!
Jag har en fråga som rör rivning av järnväg. T.ex. så kan man läsa något i stil med detta här på forumet:
"Trafiken på XYZJ upphörde 19xx. Året därpå revs spåret."
Jag undrar varför man bemödade sig med att riva spår. Återanvände man rälsen? Eller var det som så att myndigheter etc. krävde att man "städade upp" efter sig?

SJ ville få bort mycket "olönsam" trafik så fort som möjligt. För att då förhindra att det genom politiska påbud att trafiken skulle kunna återupptas med kort varsel så gjorde man ofta s.k strategiska rivningar. Detta för att väsentligt fördyra en sådan process och därigenom effektivt se till att den omöjliggordes. Sådana rivningar kunde t.ex vara att snabbt ta bort broar, riva och skrota växlar, riva upp perrongspår, plocka bort signaler och plankorsningar. Efter dessa snabba strategiska rivningar kunde ofta räls ligga kvar åtskiliga år ute på banvallarna. Det finns många exempel på detta.:-(

Rensning av nerlagda järnvägar

av Anders Sandgren @, Bredäng, tisdag, september 14, 2010, 11:43 (3201 dagar sedan) @ P.E

Samma gällde Roslagsbanan där S+fp drev igenom en rivning av Kårsta-Rimbo före valet 1982 (trafiken upphörde runt årsskiftet 81/82) för att undvika att en ny majoritet återupptog trafiken. Ansvarigt landstingsråd (Roland Björsne, C) försökte förhala rivningen utan framgång. Efter valet 1982 hade de partier som ville behålla trafiken majoritet (M, C, vpk var det nog då), men då var spåren borta.

Rensning av nerlagda järnvägar

av Kurt G Möller, tisdag, september 14, 2010, 12:17 (3201 dagar sedan) @ Anders Sandgren

Skrotpriserna under stora delar av efterkrigstiden var oxå såpass låga att rivningar sällan lönade sej (dvs. skrothandlare/motsv. lade sällan bud på jv-rivning; oftast ville ju SJ även att avstädning av banvallen skulle ingå).

Ett notabelt undantag var dock rivningen av Hallstavik-Rimbo-Faringe 1978 - entreprenören hade kunder (gruvor utomlands m m) som betalade bra för spårduglig räls med omkr. 25 kg metervikt...

Rensning av nerlagda järnvägar

av Morshyttan @, horndal, tisdag, september 14, 2010, 12:32 (3201 dagar sedan) @ Kurt G Möller

Skrotpriserna under stora delar av efterkrigstiden var oxå såpass låga att rivningar sällan lönade sej (dvs. skrothandlare/motsv. lade sällan bud på jv-rivning; oftast ville ju SJ även att avstädning av banvallen skulle ingå).

Ett notabelt undantag var dock rivningen av Hallstavik-Rimbo-Faringe 1978 - entreprenören hade kunder (gruvor utomlands m m) som betalade bra för spårduglig räls med omkr. 25 kg metervikt...

hur var det med diverse u-lands projekt resp. bistånd till tredje världen, där förekom väl en hel del utskeppning av före detta svensk sken-infra-struktur:-) :-|

Lamco,s projekt är kanske inte ett bra exempel men kanske ett att nämna:-P :-D

undras från horndal var räls under femtiotalet ska ha hamnat på b.la. BLJ :-) ;-) :-D

--
är egentligen Staffan Granath utanför horndal

Medlem i föreningen järnvägsmuseets vänner, med gävle som närmaste helgedom

Motto; \"skriv om idag - imorgon är det historia\"

Rensning av nerlagda järnvägar

av Johan P, tisdag, september 14, 2010, 21:17 (3201 dagar sedan) @ Morshyttan

Skrotpriserna under stora delar av efterkrigstiden var oxå såpass låga att rivningar sällan lönade sej (dvs. skrothandlare/motsv. lade sällan bud på jv-rivning; oftast ville ju SJ även att avstädning av banvallen skulle ingå).

Ett notabelt undantag var dock rivningen av Hallstavik-Rimbo-Faringe 1978 - entreprenören hade kunder (gruvor utomlands m m) som betalade bra för spårduglig räls med omkr. 25 kg metervikt...


hur var det med diverse u-lands projekt resp. bistånd till tredje världen, där förekom väl en hel del utskeppning av före detta svensk sken-infra-struktur:-) :-|

Lamco,s projekt är kanske inte ett bra exempel men kanske ett att nämna:-P :-D

undras från horndal var räls under femtiotalet ska ha hamnat på b.la. BLJ :-) ;-) :-D

Säröbanans rälsbussar kom ju till Liberia, men det kanske även rälsen gjorde?

Ett annat exempel på rask upprivning borde vara BDJ. Nedlagd 1 juli 1907. Redan samma månad började räls och rullande material transporteras till WLJ

Rensning av nerlagda järnvägar

av Olof W @, tisdag, september 14, 2010, 21:44 (3201 dagar sedan) @ P.E

SJ ville få bort mycket "olönsam" trafik så fort som möjligt. För att då förhindra att det genom politiska påbud att trafiken skulle kunna återupptas med kort varsel så gjorde man ofta s.k strategiska rivningar.

Det där beror väll lite på när banan revs. SJ och andra förvaltare har inte alltid agerat så. Ett klassiskt exempel är väll spårvagnen i Ulricehamn som revs under dyrtid och man lär ha fått mer för skrotet än vad man anläggningen kostat.

Det där med politiska påbud att öppna trafik känns för mig som mindre aktuellt före sjuttiotalet. Tidigare rådde det oftast stor politisk enighet om att lägga ner trafiken och istället få moderna bussar och nya vägar. Ett exempel är Vellinge som fick en ny fin väg till Malmö som kompensation när järnvägen lades ner (som dessutom delvis lades ovanpå spårområdet).

Ännu tidigare var ofta kommunen stor ägare i järnvägen och aktiv i nedläggningen. Man var glad att bli av med utgiften (exempel Bjärred - Lund- Harlösa).

/Olof

Rensning av nerlagda järnvägar

av Erik K, tisdag, september 14, 2010, 12:12 (3201 dagar sedan) @ Uppriven

Även då hade skrot ett värde, precis som mark, en bana över jordbruksmark kunde vara mycket värt för bonden om den försvann och han fick gärdet i ett stycke.
Banvall var ju bra grund för vägbyggen, och ibland fanns det ju inte ens några bra vägar som kunde ersätta trafiken som järnvägen haft. T.ex. delar av Västgötabanan.
Kan ha varit enklare för vägbyggaren att bygga på järnvägsmark då de ligger på en egen fastighet, och att då bara behöva förhandla med en part ( SJ ) istället för att betala ersättning till fler markägare för den plats en väg tar på deras mark.
Sysselsättning för de tidigare järnvägsarbetarna.

Tja lite funderingar på anledningar förutom de som redan skrivits i tidigare trådar.

RSS-feed av trådar
powered by my little forum