Angående AGJ hemsida hoppas man ej blästrar vagnen med axlar på. Har för mig att axlar var avtagna på VGJ 1765 när man den blästrade den i fjällbo på 1990 talet, om jag inte tar fel är det SJ osp 322396 fd VGJ NN 1340 tillverkad på Götaverken 1910 som skickas till Trollhättan. hade hoppas slippa skriva detta här utan på AGJ egen hemsida hoppas AGJ ledning tar skaffar sig en egen intern hemsida. MVH Björn
Bravo Björn!
Jag gjorde samma reflektion angående axlarna.
Loke
av Per-Åke Lampemo 
, Freden, Östad, Sunday, May 11, 2008, 10:51 (5828 dagar sedan) @ Loke
enligt AGJ hemsida stod det för några dagar sedan att VGJ O 2117 hade gått iväg från AGJ. Nu påstår Björn att det är VGJ NN 1340? Vilken vagn är det?
Undrar P-Å Lampemo
Man skulle givetvis kollat AGJ hemsida innan man skrev föregående inlägg...AGJ har nu ändrat uppgifterna angående vilken vagn som gått till Trollhättan. Det verkar vara f.d VGJ NN 1340 som Björn så riktigt skrev i sitt första inlägg.
Mvh P-Å Lampemo
Undrar hur det ställt med kunskaperna hos hos Foto grafen på AGJ när man inte vet vilken vagn som skickades iväg drar en paralell med skrotning av BGV 805 fd detta svängelvagn vid Ruda Oskarshamn Järnväg som var med tagen i bevarandeplanen hos AGJ föra året. Dom som skar ner kanske inte hellre visste att den var med i bevarandeplanen som Lars Johansson o jag gjorde MVH Björn
Det var jag som vid en telefonförfrågan missmindes numret på vagnen när jag blev tillfrågad av hemsidesredaktören. Så ingen skugga skall falla på denne eller på fotografen. Felet är nu tillrättat och vad jag kan se så är ingen skada skedd. Övriga anspelningar avstår jag från att kommentera.
Vi hoppas att inom några veckor få tillbaka en nymålad vagn som vi kan fortsätta arbetet på. Det måste väl ändå vara positivt. När det gäller axlarna så sitter dessa kvar för att underlätta avlastningen och intagandet hos entrepenören. Företaget har därefter fria händer att genomföra arbetet och skydda vitala delar. Vi litar på detta.
När det gäller semaforen så kommer den att specialbehandlas med en garanti om att arbetet skall hålla minst 30 år. Masten avses att användas i samband med att vi senare ser över befintliga semaforer vid AGJ. Projektet är totalsponsrat.
av Per-Åke Lampemo , Freden, Östad, Sunday, May 11, 2008, 19:56 (5828 dagar sedan) @ Lars Johansson
Det var jag som vid en telefonförfrågan missmindes numret på vagnen när jag blev tillfrågad av hemsidesredaktören. Så ingen skugga skall falla på denne eller på fotografen. Felet är nu tillrättat och vad jag kan se så är ingen skada skedd. Övriga anspelningar avstår jag från att kommentera.
Vi hoppas att inom några veckor få tillbaka en nymålad vagn som vi kan fortsätta arbetet på. Det måste väl ändå vara positivt. När det gäller axlarna så sitter dessa kvar för att underlätta avlastningen och intagandet hos entrepenören. Företaget har därefter fria händer att genomföra arbetet och skydda vitala delar. Vi litar på detta.
När det gäller semaforen så kommer den att specialbehandlas med en garanti om att arbetet skall hålla minst 30 år. Masten avses att användas i samband med att vi senare ser över befintliga semaforer vid AGJ. Projektet är totalsponsrat.
Det är enligt min mening jättebra att man satsar tid och kraft på de godsvagnar som idag finns kvar vid AGJ. Självklart är detta positivt! Inget snack om saken! Har man sedan kunnat täcka alla kostnader är det än bättre...
Kanske har också den sakliga kritik mot hanteringen kring bland annat skrotningar av jvg-fordon m.m som förekommit vid AGJ de sista året tagit lite skruv ändå???
Hur som helst detta är en mycket god och bra sak som nu händer.
Mvh Per-Åke Lampemo
Kul att du tycker att det är positivt att vi satsar på de godsvagnar som vi bestämt oss för att ha kvar,men det är en sak som jag ändå blir lite besviken på att du hela tiden upprepar och det är att vi "skrotat" ut vagnar.
Som jag nämnt i flera av mina inlägg så har AGJ i samband med "slimningen" av vår godsvagnspark med över 60 godsvagnar skrotat en (1) vagn för reservdelsplockning. Trots detta så tror vissa att vi skrotat många vagnar. Jag tycker faktiskt att det är lite synd då vi faktiskt sett till att vagnarna förhoppningsvis bevarats till eftervärlden. Det har i alla fall varit vår målsättning.
När vi nu bestämt oss för vad vi skall ha kvar i godsvagnsväg och kan inrikta oss mot i första hand VGJ-materiel när det gäller delar av vår historiska godsvagnsmateriel så känns det mycket mer motiverat att ge sig i kast med de godsvagnar som vi har kvar.
av Per-Åke Lampemo , Freden, Östad, Sunday, May 11, 2008, 22:16 (5828 dagar sedan) @ Lars Johansson
Kul att du tycker att det är positivt att vi satsar på de godsvagnar som vi bestämt oss för att ha kvar,men det är en sak som jag ändå blir lite besviken på att du hela tiden upprepar och det är att vi "skrotat" ut vagnar.
Som jag nämnt i flera av mina inlägg så har AGJ i samband med "slimningen" av vår godsvagnspark med över 60 godsvagnar skrotat en (1) vagn för reservdelsplockning. Trots detta så tror vissa att vi skrotat många vagnar. Jag tycker faktiskt att det är lite synd då vi faktiskt sett till att vagnarna förhoppningsvis bevarats till eftervärlden. Det har i alla fall varit vår målsättning.
När vi nu bestämt oss för vad vi skall ha kvar i godsvagnsväg och kan inrikta oss mot i första hand VGJ-materiel när det gäller delar av vår historiska godsvagnsmateriel så känns det mycket mer motiverat att ge sig i kast med de godsvagnar som vi har kvar.
Jag delar din uppfattning Lars vad gäller att förvalta det man har vad gäller sina godsvagnar. Det har AGJ varit dålig på under många år.
I mitten på 1990-talet satsade dåvarande maskinavdelning under Magnus J ledning att renovera ett flertal godsvagnar som hade stått på Ödegärdet under lång tid.
Det fanns också en åtgärdsplan med nya vagnhallar vid AGJ år 2004 för att försöka få mer spårmeter under tak. Därmed försöka förvalta sina samlingar bättre. Dåvarande styrelse sökte och blev beviljad pengar (100.000 kr) för detta ändamål. Tyvärr revs projektet med nya vagnhallar sedemera upp av den nytillträda styrelsen 2005. Inriktningen idag verkar vara att försälja godsvagnar, säga upp depositionsavtalet vad gäller helt unika godsvagnar i sina samlingar ( se VGJ Kylvagn med mera). Idag har AGJ tappat många historiska vagnar på detta vis. Jag tycker dock att det är bra GHJ/TJF nu får möjlighet att köpa loss några av godsvagnarna. Man undrar vad som hade hänt om inte någon förening köpt dem? Kanske de också hade fått smaka AGA-nyckeln? Men GHJ/TJF kan vara lyckliga nu, vagnarna är i bra skick och några har väl bromsutrustning till personvagnsbroms om jag inte missminner mej?
Vad gäller skrotade godsvagnar är det väl två stycken om jag inte missminner mej. Den s.k svängelvagnen som fanns i AGJ bevarandeplan och en tippvagn till Hålltorpståget. Till detta kan också nämnas en s.k Bergdressin som eldades upp på Ödegärdet, fullt funktionduglig Lameco slipersbytare skrotad i Anten m.m
Min största kritik är som sagt hur AGJ numera utan större insyn eller information/diskussion till sina passiva medlemmar under året 2007 har skrotat jvg-matriel som är historiskt värdefull. Det är väl troligt att man i de flesta fall inte haft kunskap om föremålen man skrotat eller avsiktligt förstört. Varför vill/kan man inte ha en dialog med historiskt kunniga inom AGJ innan man skrotar? Man blir så sorgsen över detta godtycke!
Här är det s.k fasta loknycklarna ett av de mer olyckliga exemplen. Flera av de nycklar som låg var avsiktligt skrotade, trots att de flesta var i bra skick. Nu gick det ändå relativt bra i sista ändan!
Flera passiva AGJ-medlemmar förstod det historiska värdet som låg i skrotcontainern. När BJs ordf. tillika AGJ medlem Morrgan fick höra detta agerande han som vanligt snabbt och räddade undan i princip varenda fast nyckel som låg i "skroten" containern. Vid AGJ´s årsmöte år 2008 lämnade han sedan tillbaka mot löfte någon eller några fasta nycklar till ångloket BLJ 6. Han hade med god förtjänst även tyvärr sålt en av de nycklar som var till BLJ 6. Som tur var lämnade han nu betala tillbaka hälften denna summa han hade fått via försäljninge in till AGJ på årsmötet mars 2008. Hedersamt Morrgan!
Till detta kom Morrgan också att rädda undan en större fast nyckel till ångloket SJ A6 1793 (BJ H3 84). Detta ånglok finns som sagt med i Sveriges Järnvägsmuseums bevarandeplan.
Sen har vi det här med Brobackatunneln men nu får det vara bra för den här gången...
Jo jag är kritisk till hur AGJ styrelse hanterat sina fordonssamlingar och annan egendom de sista året.
Vad blir nästa steg för AGJ i att slimma sin fordonspark eller egendom?
Men det känns som sagt mycket positivt att AGJ nu tar hand och renoverar godsvagn VGJ NN 1340!
P-Å Lampemo
Av vilken anledning skrotade några medlemmar vid AGJ plötsligt svängelvagnen från ROJ? Vagnen var en av de mest värdefulla godsvagnarna vid AGJ och en god representant för en sedan länge försvunnen vagntyp. Vagnen köptes från SJ år 1978 och fanns då i Sävsjöström. Den transporterades med lastbil till AGJ något år senare.
Svängelvagnarna gick oftast i par. Från Landsbro hade vi lyckats förvärva en ej komplett systervagn till vagnen från Sävsjöström, så det fanns förutsättningar att kunna visa två riktiga svängelvagnar med last. Jag skrev om dessa vagnar här på Järnvägshistoriskt Forum något år innan vagnen skrotades.
För mig som är historiskt intresserad, bl a av godsvagnar och godstransporter, framstår det som fullständigt ofattbart hur man kan ge sig till att utan förvarning skära ner en historiskt mycket värdefull vagn. Särskilt som vagnen ingick i AGJs bevarandeplan.
Man frågar sig vilka rutiner som tillämpas vid AGJ. Vid SJ skulle det tidigare finnas skrotningsbeslut innan ett fordon fick skrotas. Något liknande borde finnas vid en museibana. Det viktiga är dock att man pratar med varandra och för en dialog med de som kan tänkas vara intresserade innan man går till verket.
Vid AGJ pågick tidigare en ordentlig katalogisering av fordon och annan materiel, med flera personer inblandade. AGJs sekreterare var dock inte nöjd med det arbete som pågick. Han hade redan gjort upp en "bevarandeplan" på egen hand, så han övertalade styrelsen att anta denna plan istället för det arbete som pågick. De som var seriöst intresserade av AGJs vagnar fick inte längre komma till tals. I efterhand har det påtalats en rad brister och tveksamheter i sekreterarens "bevarandeplan", men man vill inte lyssna till synpunkterna.
Den utrensning av fordon och reservdelar som pågår vid AGJ och där de intresserade inte får vara med torde bli förödande för AGJ. Föreningen avvecklar sig själv.
Bland de vagnar som AGJ sekreterare nu erbjudit till andra föreningar finns flera vagnar som borde behållas vid AGJ. Som exempel kan jag nämna den vagn som är tänkt som underrede till VGJs första tvåaxliga personvagn. Vagnskorgen har funnits vid AGJ i över 30 år, men vagnen saknar underrede. Det känns mycket sorgligt att vi som skaffat och bekostat hemtransporten av det underrede som nu ska säljas inte får komma till tals.
Det är inte så lätt att få klart för sig hur olika vagnar och delar passar ihop. Det är därför beklagligt att det arbete som pågick vid AGJ inte fick fullföljas. Personligen anser jag att arbetet istället borde ha vidgats till en kartläggning av vad som finns på 891-banorna.
/Stig Lundin
av Per-Åke Lampemo , Freden, Östad, Monday, May 12, 2008, 01:15 (5828 dagar sedan) @ Stig Lundin
Av vilken anledning skrotade några medlemmar vid AGJ plötsligt svängelvagnen från ROJ? Vagnen var en av de mest värdefulla godsvagnarna vid AGJ och en god representant för en sedan länge försvunnen vagntyp. Vagnen köptes från SJ år 1978 och fanns då i Sävsjöström. Den transporterades med lastbil till AGJ något år senare.
Svängelvagnarna gick oftast i par. Från Landsbro hade vi lyckats förvärva en ej komplett systervagn till vagnen från Sävsjöström, så det fanns förutsättningar att kunna visa två riktiga svängelvagnar med last. Jag skrev om dessa vagnar här på Järnvägshistoriskt Forum något år innan vagnen skrotades.
För mig som är historiskt intresserad, bl a av godsvagnar och godstransporter, framstår det som fullständigt ofattbart hur man kan ge sig till att utan förvarning skära ner en historiskt mycket värdefull vagn. Särskilt som vagnen ingick i AGJs bevarandeplan.
Man frågar sig vilka rutiner som tillämpas vid AGJ. Vid SJ skulle det tidigare finnas skrotningsbeslut innan ett fordon fick skrotas. Något liknande borde finnas vid en museibana. Det viktiga är dock att man pratar med varandra och för en dialog med de som kan tänkas vara intresserade innan man går till verket.
Vid AGJ pågick tidigare en ordentlig katalogisering av fordon och annan materiel, med flera personer inblandade. AGJs sekreterare var dock inte nöjd med det arbete som pågick. Han hade redan gjort upp en "bevarandeplan" på egen hand, så han övertalade styrelsen att anta denna plan istället för det arbete som pågick. De som var seriöst intresserade av AGJs vagnar fick inte längre komma till tals. I efterhand har det påtalats en rad brister och tveksamheter i sekreterarens "bevarandeplan", men man vill inte lyssna till synpunkterna.
Den utrensning av fordon och reservdelar som pågår vid AGJ och där de intresserade inte får vara med torde bli förödande för AGJ. Föreningen avvecklar sig själv.
Bland de vagnar som AGJ sekreterare nu erbjudit till andra föreningar finns flera vagnar som borde behållas vid AGJ. Som exempel kan jag nämna den vagn som är tänkt som underrede till VGJs första tvåaxliga personvagn. Vagnskorgen har funnits vid AGJ i över 30 år, men vagnen saknar underrede. Det känns mycket sorgligt att vi som skaffat och bekostat hemtransporten av det underrede som nu ska säljas inte får komma till tals.
Det är inte så lätt att få klart för sig hur olika vagnar och delar passar ihop. Det är därför beklagligt att det arbete som pågick vid AGJ inte fick fullföljas. Personligen anser jag att arbetet istället borde ha vidgats till en kartläggning av vad som finns på 891-banorna.
/Stig Lundin
Jag tror väl inte att AGJ avecklar sig själv så där direkt...men åtgärden att "utan att blinka" gjort sig av (skrotat, försålt eller sagt upp deposition) med drygt 60 st mer eller mindre historiska värdefulla vagnar "bara så där" känns inte direkt seriöst. Att det hela gått på drygt ett år gör det än mer anmärkningsvärt.
Få har ens uppfatta att nu AGJ halverat sin godsvagnspark. Frågan är vad detta får för konsekvenser i framtiden för AGJ?
Det känns så konstigt när man tänker på hoppfullheten som fanns inför året 2005. Man var ändå på upploppsrakan år 2004 som jag kände det hela. Nu skulle förvaltningen av föreningens vagnar faktiskt kunna få en chans inom AGJ. Vad talade för detta? Jo, AGJ hade en nybyggd verkstad, man hade fått in goda pengar från Kabelplogningen. Nu fanns chansen att äntligen göra som GHJ eller ULJ gjort de sista åren. Bygga en ny större vagnhall! Därmed skulle man nu äntligen kunna på ett bra sätt förvalta/stoppa förfall av stora delar av det värdefulla fordonsbestånd man hade i sina samlingar.
Men en Ny styrelse tillträde med en sekreterare som hade andra visioner om hur AGJ skulle utvecklas. Denna utveckling får man acceptera vare sig man vill eller inte. Jag är helt säker på att många tycker nuvarande utveckling är den bästa möjliga för dagens AGJ. Andra ser hela utvecklingen med stor skepsis och förskräckelse.
Dagens AGJ är på sitt sätt framgångsrikt. Mycket händer som ger goda och positiva vibrationer inför framtiden, det råder det inget tvivel om. Men bakom den fina kullissen... som sagt det finns också stora grundläggande brister. Den seriösa förvaltningen av AGJ´s museala arv har naggats rejält i kanten i och med de stora fordonsavyttringarna. I dessa viktiga AGJ-frågor saknas som vanligt numera dialog, tillit mellan AGJ medlemmar och tyvärr dåligt historiskt kunnande från ansvariga enligt min mening.
I annat fall hade denna olyckliga utveckling inte skett
Att förening avvecklar sig själv tror jag inte. Dock har man medvetet gjort sig av med sina mest värdefulla historiska godsvagnar. Det känns en aning märkligt, minst sagt.
/ Per-Åke Lampemo
Låt oss då reda ut det där med den hall som PÅL talar om. Hallen skulle kosta i runda slängar drygt 800.000 kronor. Detta exklusive spårarbeten.
PÅL anser, som jag kan tolka hans inlägg, att vi skulle "bränna av" hela vinsten för kabelplogningen till denna hall. Vad hade resultatet varit? Vi hade ändå inte fått in alla våra fordon. Inte ens hälften av det som stod ute. Vi hade haft en halvfärdig verkstad utan fungerande smedja, utan belysning eller värme. Inget nytt omklädningsrum i verkstaden, ingen snickeriverkstad m.m. En bana med dåligt slipersbestånd. Ingen fungerande pelletsanläggning m.m.
Vi valde nu vägen att färdigställa vår verkstad för att kunna genomföra bra revisoner med hjälp av maskiner och redskap som fungerar och i en miljö som är uppvärmd under vintern. Vi valde att se till att vi har en bana som vi kan trafikera.
det var den vägen vi valde. Det kan man kanske kritisera oss för så här i efterhand men vi är övertygade om att det var rätt väg. Vi kommer att lösa fordonsförvaringen, det ingår i vår planering. Tidsmässig när detta sker beror på våra medlemmar. Vi vet också nu vilken volym fordon vi har att försöka få under tak. Vi har nu närmat oss en en mer "realistisk" bevarandenivå, enligt min uppfattning att se det.
Vill ni läsa mer om vad vi har för planer och vad vi genomfört så finns vår 5-årsplan tillgänglig på vår hemsida.
av Per-Åke Lampemo , Freden, Östad, Monday, May 12, 2008, 03:44 (5827 dagar sedan) @ Lars Johansson
Låt oss då reda ut det där med den hall som PÅL talar om. Hallen skulle kosta i runda slängar drygt 800.000 kronor. Detta exklusive spårarbeten.
PÅL anser, som jag kan tolka hans inlägg, att vi skulle "bränna av" hela vinsten för kabelplogningen till denna hall. Vad hade resultatet varit? Vi hade ändå inte fått in alla våra fordon. Inte ens hälften av det som stod ute. Vi hade haft en halvfärdig verkstad utan fungerande smedja, utan belysning eller värme. Inget nytt omklädningsrum i verkstaden, ingen snickeriverkstad m.m. En bana med dåligt slipersbestånd. Ingen fungerande pelletsanläggning m.m.Vi valde nu vägen att färdigställa vår verkstad för att kunna genomföra bra revisoner med hjälp av maskiner och redskap som fungerar och i en miljö som är uppvärmd under vintern. Vi valde att se till att vi har en bana som vi kan trafikera.
det var den vägen vi valde. Det kan man kanske kritisera oss för så här i efterhand men vi är övertygade om att det var rätt väg. Vi kommer att lösa fordonsförvaringen, det ingår i vår planering. Tidsmässig när detta sker beror på våra medlemmar. Vi vet också nu vilken volym fordon vi har att försöka få under tak. Vi har nu närmat oss en en mer "realistisk" bevarandenivå, enligt min uppfattning att se det.
Vill ni läsa mer om vad vi har för planer och vad vi genomfört så finns vår 5-årsplan tillgänglig på vår hemsida.
God Natt Lars!
Jag har aldrig påstått att vi skulle bränna av hela vinsten på 800.000 kronor på en ny vagnhall på Ödergärdet.
Det jag påstår är att det är mycket viktigt att denna hall kommer till stånd inom rimlig tid och rimliga kostnader. Jag är också helt övertygad om att AGJ skulle kunnat över tid fixa med både färdigställande av verkstad och ny vagnhall. Därför sökte styrelsen 2004 och blev beviljade pengar (100.000) från RAÄ. Tanken var väl också att AGJ, och om det gick skulle man tillsammans med en ytterligare aktör finansiera denna vagnhall.
AGJ hade ju också framgångsrikt gjort bra i från sig vad gäller beviljade ekonomiska medel under många år. Några exempel; 1,6 miljoner kr åren 1998-2002 från Västra Götaland f.d Älvsborg län, 500.000 kr 2002 från Sparbanken Alingsås. Till detta 125.000 kr från RAÄ till Brobackatunneln samt 100.000 kr delfinansiering ny vagnhall från RAÄ.
Vad gäller det dåliga slipersbestånd som AGJ skulle haft om man skulle satsat på en ny vagnhall så är det något överdrivet enligt min mening.
AGJ hade ju sedan 1993 kontinuerligt köpt 500-700 st nya slipers. Man hade liksom idag årliga banarbetsveckor. Sakta men säkert fick man genom nyförvärvade banmaskiner och mycket slit upp standarden på linjen Anten-Gräfsnäs. Framför allt lades det mycket jobb tid på att förvärva slipersbytare, spikmaskiner och andra hjälpmedel. Här var Anders J en av de ledande i dessa förvärvsförsöken mot Banverket. Han kom framgångsrikt att bygga upp flottan av banmaskiner som man har inom dagens AGJ. Man har idag fortsatt det "riktiga"underhåll som bland annat Anders J påbörjade och var initivtagare till redan år 1993.
Att allt i den nya lokverkstaden också skulle stå halvfärdig p.g.a ny vagnhall på Ödegärdet känns även det lite överdrivet. Visst det skulle färdigställandet komma att kosta pengar det var alla överens om. Frågan var väl hur lång tid det skulle ta och till vilka kostnader? Även i detta fall kunde man med största säkerhet få ytterligare bidrag till färdigställandet enligt min mening.
Man hade således bra ekonomiska förutsättningar för en ny vagnhall vad jag med flera tyckte kring året 2005. Men tyvärr inträffar något mycket märkligt. I Göteborgsposten kan AGJ-medlemmarna läsa om att föreningen blir tvungna att betala 160.000 kr i skatt till skattemyndigheten efter kabelplogningsprojektet. Hur kunde detta ske? Jag tror denna skattesmäll punkterade mycket av AGJ´s verksamhet. Lägg till en dålig trafiksäsong 2006 så blir situationen med största säkerhet ekonomiskt kännbar. Trafikutbudet detta år 2006 hade också dragits ner kraftigt trots flera påpekanden från AGJ-medlemmar om den ekonomiska faran i denna åtgärd.
Hade man skött och fullföljt sina projekt gentimot bland annat RAÄ kunde man med största säkerhet haft både ny vagnhall och en färdig verkstad. Det tror jag iallafall...
Ja, visst vem skulle göra allt detta då?
Det skulle kanske vara genomförbart om några inom föreningens styrelse varit mer lyhörd och visat tillit/respekt mot alla sina gamla aktiva medlemmar/kamrater som nu slutat. Det är väl egentligen detta som är huvudproblemet för AGJ.
Det är intressant vilken uppdämt behov det finns för några att diskutera det som varit inom AGJ. Jag tycker jag känner igen det mesta som skrivits. Jag har inte sett det bara en gång utan vid upprepade tillfällen. Varje gång man försöker att sakligt svara på ett inlägg eller ge information så kommer dessa "hackanden" om det som varit. Som hacket i en stenkaka.
Jag och fler med mej skulle gärna sprida mycket mer information om vad som händer inom AGJ men vi har avstått just av ovan nämnda skäl. Jag tycker det är beklagligt att detta medium används till fel syften istället för att sprida information kring vad som händer i föreningsvärlden och de erfarenheter som skaffas genom förvaltandet av en järnväg.
Några synpunkter på Stigs och PÅLs inlägg:
I samband med upprättandet av den s.k. bevarandeplanen 2007 så efterlystes synpunkter såväl via vår föreningstidning som via detta medium. Jag erbjöd mig t.o.m. att skicka ut AJ:s förslag till 1994 års bevarandeplan till de som var intresserade så de skulle veta vad som fanns i våra samlingar och därefter kommamed förslag. Inte någon hörde av sig vilket man så här i efterhand kan förundra sig över. Skall man tolka det som om det enbart är ett begränsat fåtal personer som är intresserade av specifika godsvagnsfordon utan att det stora flertalet egentligen inte bryr sig om enstaka fordon utan istället ser till helheten. I mångas ögon är kanske godsvagnarna i sig ganska lika.
Vid ett antal tillfällen har det gjorts försök till katalogisering och försök till upprättandet av planer m.m. vid AGJ. Tyvärr har dessa "runnit ut i sanden" genom att ärendet dragits i långbänk tills de som hållit på med det tröttnat. Under tiden har samlingarna ökat och även angripits av "tidens tand".
Inom AGJ precis som det görs i många andra museiföreningar så måste vi se över vårt fordonsbestånd och vad vi klarar av. Fordonens skick är inte desamma som när de anskaffades för 20-25 år sedan. Detta förhållande går upp för allt fler.
Av Stigs inlägg låter det som om allt skett i lönndom men så är inte fallet. Alla som velat har haft möjlighet att tycka till, även Stig. Den stora skillnaden, och det som överraskat bla. Stig var att vi denna gången "hade kniven mot strupen" och var tvingade att visa resultat. Bl.a. krävde markägaren till uppställningsbangården Ödegärdet det. Kommunen hade även synpunkter på det som förvarades där och området gav, då förbipasserande passagerare såg området, AGJ dåligt renome. Det räckte därför denna gången inte att göra som man gjort tidigare att flytta runt och täcka med presseningar. Att städa upp på Ödegärdet är vidare en förutsättning för fortsatt arrendeförlängning samt möjlighet till uppsättande av ytterligare fordonshallar. Den debatt som förts kring AGJs fordon och de "påhopp" som gjorts mot ansvariga inom föreningen har haft till följd att städningen på Ödegärdet gått långsamt. Detta har indirekt även medfört att tidsplanen för den hall som PÅL ideligen talar om skjutits allt längre framåt.
Jag tycker det är beklämmande att höra att AGJ inte tar sitt historiska ansvar. Visst gör vi det. Fordonen finns ju kvar fast inte vid AGJ. Vi har valt ut ett antal fordon som vi avser att bevara. Vi har ett 80-tal godsvagnar kvar. Vi tycker att det räcker. Ett visst antal för att visa upp det historiska och ett visst antal som arbetsfordon, lagringsutrymmen och för tyngre transportbehov.
Visst PÅL vi har väl liksom andra föreningar skrotat vissa föremål som vissa kan tyckas vara intressanta. Jag får uppfattningen att ansvariga inom föreningen inte vet vad de gör, men visst gör de det, men ingen är ofelbar och som sades tidigare så finns det olika uppfattningar om vad som är värt att bevara. Visst är vi försiktiga inom AGj för vilken eller vilka andra föreningar får löpande sina soptunnor och skrotcontainrar genomletade så noggrant som AGJ. Men man kan undra varför man väljer att istället för att föra en dialog med ansvariga inom föreningen uttrycka sig via detta medium. Vi är alla talbara och lyssnar på konstruktiva synpunkter.
Det här ständiga och återkommande gnället från vissa här på forumet står mig fullständigt upp i halsen!
Det är beklämmande att AGJ:s styrelse ska vara förföljda av rättshaverister. Det finns en gräns när en diskussion har urartat till något annat.
AGJ, kämpa på, och jag ser fram emot att ni skriver några rader här om vad ni gör och så. Det är säkert fler som vill höra om era framsteg. :-)
mvh
nicke Bergqvist
Det här ständiga och återkommande gnället från vissa här på forumet står mig fullständigt upp i halsen!
Det är beklämmande att AGJ:s styrelse ska vara förföljda av rättshaverister. Det finns en gräns när en diskussion har urartat till något annat.AGJ, kämpa på, och jag ser fram emot att ni skriver några rader här om vad ni gör och så. Det är säkert fler som vill höra om era framsteg. :-)
mvh
nicke Bergqvist
Det är aldrig ens fel när två träter. Så lyder ordspråket!
Tycker än en gång att dessa frågor ska föras inom föreningen borde väl vara dax att kalla till möte. Som sakt satt med i styrelsen under denna bevarande plan det började med ett möte i MALMKÖPING I MRO anda när ante från GOTLAND åkte med hem i Gunnar Larsson bil ihop med Per olof Söderpalm o jag, han skulle hälsa på i anten o träffa Per åke Lampemo för att kolla in våra samling av vagnar tror detta var 2004, sedan hände lite innan det tillsattes en arbetsgrupp av Sammankallade Ulf Eckerberg o Per åke lampemo o mig var efter Per åke valde att hoppa av jag o Ulf följe en arbets plan o började inventera vagnar på ödegärdet men styrlsen tyckte ej att arbete gick fort hade planer på att hoppa men satt kvar i styrelsen då vissade Lars Johansson i en påse att han hade en utarbetad bevarandeplan försökte på verka resultat så gått det gick. I detta sked på gick för handlingar om Kvarnabo avtalet jag försökte tänka på fordon under tak är bättre än ute på ödegärdet från början var det en tanke från styrelsen att ett tre årigt avtal räckte när vi fått kabelplog pengarna men själv in såg jag att 10 årigt avtal skulle skrivas så blev anser att tack vare att man ej var lojal mot ledning i anten fick Lars Johansson fram ett 10 årigt avtal. Tur för dom gammla vagnskorgarna o flakvagnar som nu står där i framtidshallen. Var efter man ej fick förtroende att bli om vald på årsmötet 2007 sista året i styrelsen satt man av tiden tur att ej längre är med i denna soppa tänk vad det kan bli av en fel skrivning om VGJ NN 1340 MVH Björn PS Hoppas det snart blir ett möte i Anten innan förening går till historin om där folk prata om varandra istället med varandra utan att ha allt hemligt i protokoll o så ha högt i tak på möten.
av Jimmy Lindroos , Friday, April 10, 2009, 07:25 (5494 dagar sedan) @ Björn Thyrerlius
Här tänkte jag skriva något mycket arg och elakt, men jag väljer att avstå, då jag själv inser, att personerna ifråga, inte alls är värda mödan.
Håller fullständigt med.
Var är postvagnssorteraren tagit semester eller?
av Mattias Jansson , Tuesday, May 13, 2008, 13:10 (5826 dagar sedan) @ m.
Håller fullständigt med.
Var är postvagnssorteraren tagit semester eller?
Vet du inte ens i vilket forum du skriver?
av Per-Åke Lampemo , Freden, Östad, Monday, May 12, 2008, 14:35 (5827 dagar sedan) @ nicke
Det här ständiga och återkommande gnället från vissa här på forumet står mig fullständigt upp i halsen!
Det är beklämmande att AGJ:s styrelse ska vara förföljda av rättshaverister. Det finns en gräns när en diskussion har urartat till något annat.AGJ, kämpa på, och jag ser fram emot att ni skriver några rader här om vad ni gör och så. Det är säkert fler som vill höra om era framsteg. :-)
mvh
nicke Bergqvist
Tråkigt att dessa för AGJ viktiga frågor står dig uppp i halsen. Det finns ju en möjlighet att inte läsa inläggen. Men AGJ´s utveckling verkar intressera många det kan man läsa på beökarantalet på varje tråd.
Du anser att AGJ nuvarande styrelse är förföljda av "rätthaverister". Det är att göra det enkelt och framförallt en ensidig bild av situationen inom AGJ.
De som nu debatterat och är oroliga för AGJ har i 25-30 år eller mer deltagit verkat aktivt i AGJ styrelse och trafik o banarbete. Några har stöttat AGJ´s verksamhet med stora räntefria lån under åren 1985-2001. Nägra har jobbat mycket hårt för att uppnå dagens AGJ. Den positiva utveckling som skedde under "Projekt AGJ" handlingsplanen för föreningens utveckling 1984 är till stora delar ett resultat av "rättshaveristerna". Rätt eller fel? AGJ hade aldrig kommit dithän man är idag om inte dessa "rättshaverister" ställt upp i olika avseenden för AGJ.
Detta är lätt, ja mycket lätt att glömma av...Det är också lätt att tro att endast ett fåtal är kritiska till nuvarande utveckling inom AGJ.
Tyvärr är det endast ett fåtal som vågar eller vill göra sin åsikt offentlig på bland annat detta forum. Rätt eller fel? Det kan man alltid diskutera.
Min uppfattning är att det också varit mycket hemlighetsmakeri och stängda dörrar de sista åren. När man sedan läst interna dokument förstår man mycket väl att det finns en agenda inom ledningen och en annan utåt.
Trots detta kan utan att överdriva konstatera att många kritiska f.d AGJ-aktiva har en god kännedom om AGJ och dess historia och även kunnat jämföra nuvarande utveckling. Mobbning och andra subtila elakheter har också tyvärr varit vanlig inom AGJ de sista 7-8 åren enligt mitt sätt och se det. Det har bidraget tiull oron och gjort många f.d aktiva medlemmar arga och ledsna. Visst förekommer det med största säkerhet tjuvnyp lite överallt då och då inom ideélla föreningar. Men vid AGJ har detta fenomen varit rent förödande...Till vilken nytta?
AGJ har onekligen gjort en del framsteg. Man har målmedvetet arbetat och fixat till en hel del goda saker inget snack om saken. Samtidigt har hävdar jag att det funnits stora brister i oavslutade projekt. Man har också kommit i ett ekonomiskt trångmål då fortfarande inte är genomförda som jag ser det. Detta får konskvenser för hela AGJ framtida utveckling. den stora Bristen att inte kunna debattera dessa viktiga frågor bland alla AGJ-medlemmar internt får tyvärr dessa gnäll/oros konskvenser.
Nu får man se hur det går i framtiden för AGJ. Personligen tror jag att AGJ säkert överlever. Men man har genom de sista årens medvetna kursändring tyvärr marginaliserat museiföreningen, enligt min mening. Det är tråkigt och sorgligt!
Mvh "Rättshaveristen" Per-Åke Lampemo
Min uppfattning är att det också varit mycket hemlighetsmakeri och stängda dörrar de sista åren. När man sedan läst interna dokument förstår man mycket väl att det finns en agenda inom ledningen och en annan utåt.
Ovanstående är Lampemos text.
Jag blev medlem 1974 och redan då fanns en "elit" som inte direkt lät övriga medlemmar göra sin röst hörd. Föreningen styrdes med järnhand och kapital. När kapitalet i Uppsala talade så blev det oftast som han önskade.
Under min tid som ordförande kände jag oftast att "han i Uppsala" måste få sin vilja genomförd, annars väntade bistra tider för föreningen. När så föreningen fick en stark och demokratiskt tillsatt styrelse börjde det slita och olika grupperingar uppstod. Styrelsen genomled detta stålbad och man fattade en massa kloka beslut, som dock väckte vrede hos vissa medlemmar. Dessa medlemmar gör nu allt för att dra skit över sittande styrelse och avdelningschefer. Inse att årsmötet med acklamation valt styrelse och om man inte tycker att denna gjort vad som göras skall, kan man på nästa årsmöte göra sin röst hörd.
av Per-Åke Lampemo , Älmhult, Tuesday, May 13, 2008, 22:02 (5826 dagar sedan) @ Per-Olov Carlsson fd ordf i AGJ
Min uppfattning är att det också varit mycket hemlighetsmakeri och stängda dörrar de sista åren. När man sedan läst interna dokument förstår man mycket väl att det finns en agenda inom ledningen och en annan utåt.
Ovanstående är Lampemos text.
Jag blev medlem 1974 och redan då fanns en "elit" som inte direkt lät övriga medlemmar göra sin röst hörd. Föreningen styrdes med järnhand och kapital. När kapitalet i Uppsala talade så blev det oftast som han önskade.
Under min tid som ordförande kände jag oftast att "han i Uppsala" måste få sin vilja genomförd, annars väntade bistra tider för föreningen. När så föreningen fick en stark och demokratiskt tillsatt styrelse börjde det slita och olika grupperingar uppstod. Styrelsen genomled detta stålbad och man fattade en massa kloka beslut, som dock väckte vrede hos vissa medlemmar. Dessa medlemmar gör nu allt för att dra skit över sittande styrelse och avdelningschefer. Inse att årsmötet med acklamation valt styrelse och om man inte tycker att denna gjort vad som göras skall, kan man på nästa årsmöte göra sin röst hörd.
Du har bitvis rätt, Per-Olof! Det var toppstyrning, och andra konstigheter som AGJ skulle komma ifrån i och med att en s.k "vit styrelse" valdes år 2001.
Det kändes hoppfullt då...Jag var en av de som var glad att nu skulle det bli ändring.
Men tyvärr har AGJ fallit tillbaka i än större omfattning av toppstyrning, än mer av hemlighetsmakeri, och konstiga beslutsprocesser inom föreningen.
Visst ser det bra ut för en utomstående. På ytan är AGJ en välskött förening.
På pappret finns en god organisation. Men jag tycker att det är lite av "Kejsarens nya kläder" när man tittar lite närmare. Här finns många exempel.
Att man också sedemera undanhållit viktig ekonomisk information gör det inte bättre. Här är föreningens skattesmäll hösten/vintern 2005 ett lysande exempel på hur man undanhållit och tigit om information till sina medlemmar.
Man fick som sagt denna skattesmäll hösten/vintern 2005. Men inget av information om skattesmällen släpptes ens på årsmötet mars 2006. Årsberättelsen år 2005 nämndes absolut inget om den så viktiga ekonomiska fråga för föreningen. I föreningens tidskriften "Jernvägsnytt" och på hemsidan var det också helt tyst kring viktiga fråga
Istället fick AGJ´s medlemmar reda på hur situatione var via Göteborgsposten (GP) våren 2006. Först efter detta avslöjande kommenterade/informerade styrelsen händelsen för sina medlemmar. Att det gått så långt att man inte vågar/vill tala om denna typ av frågor vittnar om ett förakt för AGJ´s medlemmar. Det var just denna typ av problem som AGJ skulle komma ifrån. Om man inte vet hur AGJ skötts internt, om man inte vet att negativa uppgifter undanhålls är det lätt och välja om en styrelse på ett årsmöte med acklamation.
Som sagt på ytan ser föreningen välartad ut...
/Per-Åke Lampemo