Lite om Lars Gullin och Sanda station

Nämnde jazzmusikers far var "stins" i Sanda på KlRJ. I inledande stycke på länkade betraktelse från"Wighnews" berättas några järnvägsminnen från trafikplatsen. Av de omnämnda ångloken finns "Ettan", d v s KlRJ 1 "Klintehamn"/ SJ K4p 3067, bevarat på GHJ. Se bild nedan från Föreningen Gotlandstågets hemsida.

/ L G

[image]

Ja det är ett fint litet lok. Som den uppmärksamme ser så ser ångdomen lite konstig ut. Ombyggd (förlängd!)under SJ-tid. Det sattes dit någon sandningspryl. Vi får hoppas att det kan återställas till originalutseende. För att inte tala om ledskene-gnistsläckaren som oxå togs bort. Fotstegen fram hör heller inte dit från EJ-Gotlandstiden. Men kanske blir kvar av praktiska skäl. Ja vi har alla förväntningar på det (förhoppningsvis) kommande projektet. GHJ börjar ju faktiskt få lite rutin och kunskap om lokrenoveringar.

Dalhems återkomst bland de levande ses med stor förväntan.

Som den uppmärksamme ser så ser ångdomen lite konstig ut. Ombyggd (förlängd!)under SJ-tid. Det sattes dit någon sandningspryl. Vi får hoppas att det kan återställas till originalutseende. För att inte tala om ledskene-gnistsläckaren som oxå togs bort. Fotstegen fram hör heller inte dit från EJ-Gotlandstiden. Men kanske blir kvar av praktiska skäl.

[image]
Allt handlar naturligtvis om resurser. Samt om hur mycket man ska ägna sig åt att bygga tillbaka sånt som en gång ändrats. Loket fick sin ledskenegnistsläckare borttagen omkring 1945, alltså under KlRJ-tiden. 1949 skedde den stora ombyggnaden då loket på väg till Västergötland byggdes om i Kalmar. Vad som ändrades då var att man monterade tryckluftbroms, gasbelysning (loket hade tidigare haft elbelysning System Gotland) samt byggde om domen. Den sistnämnda ombyggnaden är inte helt snyggt gjord, man delade den gamla domen och nitade fast en plåt som distans och vips hade man en gemensam sand- och ångdom. På 50-talet då loket befann sig i Växjö som växellok monterades fotstegen. De åtgärder som i alla fall bör göras är att ta bort växlarfotstegen och gasbelysningen som idag ger loket ett helt annat utseende än vad det hade på Gotland. Idag är det rätt belamrat med utrutsning och ledningar etc. Genom dessa åtgärder blir loket renare och återställs till mer av ett linjelok. Det vore kul att återställa elbelysningen åtminstone på ett av GHJ:s ånglok med tanke på att alla Gotlandslok utom GJ 8 och KlRJ 5 hade denna. Om man ska ge sig på domen är väl tveksamt även om det finns "fundamentalister" som anser det. Ledskenegnistsläckare tycker jag definitivt är overkill. Jag personligen föredrar ett utseende som påminner om loket omkring 1945 med vissa kompromisser, helt enkelt att man accepterar domen och bromsen. Det är tillräckligt mycket jobb med loket som det är. Bilden visar loket i Roma 1945, foto ur Föreningen Gotlandstågets arkiv

Som gammal fundamentalist tycker jag att det av ditt inlägg- med all önskvärd tydlighet framgår vilka problem man möter när man skall återställa ett lok i ur-
sprungligt skick. Den radikala lösningen är naturligtvis att visa loket i besfintligt skick kopletterat med en redogörelse för lokets historia med bilder och ritningar. Enkelt och relativt smärtfritt

Fick inte loket tryckluftssandning i samband med att loket även fick tryckluftsbroms? Jag kan inte se några ledningar på bilden från 1945.
Jag tycker inte att man behöver göra om allt till original, allt material har en historia och i vissa fall var originalskicket kortlivat.

Snille och smak skiftar med åren och styrelser. Numera så är GHJ på det hela mer ortodoxa (bokstavstrogna) än förrut:-D . Avvägningen står tyvärr alltid mellan små resurser och mest för pengarna. Som ortodox fundamentalist så kryper det i hela kroppen att se nuvarande ångdom. Jag tror inte det är så fruktansvärt mycket tid som behöver läggas på återställande av den. Det finns kanske t om plåtslagar-ynglingar på någon hantverksskola att fråga. Det svåra däremot är ju som Ante skriver att bestämma sig för en tidpunkt som man vill "backa" till. Vill vi ha leverans-skick anno 1900 eller 1945, då både lok och bana gick på sista rälsen?

Båda är musealt rätt. Hur passar loket in i verksamheten och de tågsätt som finns? Det är sådant som är viktigast. Loket ska tuffa i en historisk miljö där det hör hemma och känns naturligt.

Loket har inte gått för egen maskin på 60 år så det handlar trots allt om en grundlig renovering. När så mycket tid och kraft läggs ned så bör vi värna om det särpräglade utseende Kristinehamnsloket hade under EJ-tiden. Nu känns loket som en hybrid med potential.

Behovet av sandning är väl inte heller så stort på GHJ så sanddomen kan nog tas bort. Och det går väl att lösa på ett mer diskret sätt om man så vill.
Ett annat problem när det gäller återställande kan ju vara tryckluftsbromsar, de är ju inte så tidskorrekta men är säkert bra att ha med dagens säkrerhetskrav. GHJ är väl inte speciellt backig eller så iofs, men i alla fall.

Behovet av sandning är väl inte heller så stort på GHJ så sanddomen kan nog tas bort. Och det går väl att lösa på ett mer diskret sätt om man så vill.
Ett annat problem när det gäller återställande kan ju vara tryckluftsbromsar, de är ju inte så tidskorrekta men är säkert bra att ha med dagens säkrerhetskrav. GHJ är väl inte speciellt backig eller så iofs, men i alla fall.

Jo, GHJ är rätt backig, tio promille på båda sidor om Tule varav ena sidan i kurva och åtta promille i backen upp mot Munkebos så sandning kan komma att behövas. Det som lätt glöms bort är att det inte bara handlar om en dom. Det ska ju i så fall även återställas sandning på gångbord etc. Luftpumpen får sitta med tanke på just dagens krav.

Oavsett vilket är detta något som ligger ett par år framåt i tiden så vi hinner nog fundera lite till. Framförallt, och det är ett krav, är att om något ska återställas till ett tidigare skick så måste det finnas klara bevis/ritningar/skisser/foton på hur det hela såg ut.
Ante

Petitess bara: Har inte gått på FEMTIO år, ska det vara = sista anv. var i vxl i Växjö just 58-59.

Det förekom ngt lokalt jubileum däromkring oxå (-60 eller så /??/), med bl a detta lok lite uppsnyggat o uppställt tillsammans med ett par gamla passvagnar - vad blev det av DOM förresten? Just i Vö, har jag för mej. Rätt? Å sen till Målilla... -63?

Ang. restaurering/renovering är det naturligtvis en rätt viktig fråga just detdär med vilken skorstenstyp man vill visa. Och om man vill framhålla att det fanns inte mindre än fem lok av samma typ, just fr Kristinehamn, bara på Gotland... Domkåpan är nog bland det lättare att greja.

Byttes det alltså panna på loket strax innan kriget? Om inte, varför bry sej om att byta skorsten ö h t?

Det förekom ngt lokalt jubileum däromkring oxå (-60 eller så /??/), med bl a detta lok lite uppsnyggat o uppställt tillsammans med ett par gamla passvagnar - vad blev det av DOM förresten? Just i Vö, har jag för mej. Rätt? Å sen till Målilla... -63?

Nja. Vagnarna som användes i Växjö är väl snarare dom som kom till Nässjö? MÅJ C 11 som nu finns på ULJ och de två särkupévagnar som nu finns hos SkLJ. Till Målilla kom ju förutom KlRJ 1/ K4p 3067 vagnen VB C 30 (och senare nån godsvagn) som numera finns hos TJF. Dock verkar det som att fordonsuppställningarna såväl i Nässjö som i Målilla skedde (i stort?) samtidigt varför det kanske var så att även VB-vagnen dessförinnan var med i den tillfälliga uppställningen i Växjö? F ö var just 1963* ett "märkesår" för uppställning av smalspåriga tågsätt som sedan kom museibanor till godo: Jag tänker då på SlRJ 3 "Dalhem" med sitt uppställda tåg i Romakloster som sedan nio år senare hamnade i Hesselby hos GHJ. Och det finns kanske fler exempel?

/ L G

*= Då i varje fall VB-vagnen kom till Målilla; övriga vagnar verkar ha hamnat i Nässjö tidigare än så vilket borde kunna ge en indiktation på när "jubiléet" var i Växjö. Jag vill minnas att det var runt 1958, d v s runt den tidpunkt då smalspårståget -med ångloket "Vilhelm Petri" i spetsen- ska ha ställts upp i Nässjö.

Nja. Vagnarna som användes i Växjö är väl snarare dom som kom till Nässjö? MÅJ C 11 som nu finns på ULJ och de två särkupévagnar som nu finns hos SkLJ. Till Målilla kom ju förutom KlRJ 1/ K4p 3067 vagnen VB C 30 (och senare nån godsvagn) som numera finns hos TJF. Dock verkar det som att fordonsuppställningarna såväl i Nässjö som i Målilla skedde (i stort?) samtidigt varför det kanske var så att även VB-vagnen dessförinnan var med i den tillfälliga uppställningen i Växjö? F ö var just 1963* ett "märkesår" för uppställning av smalspåriga tågsätt som sedan kom museibanor till godo: Jag tänker då på SlRJ 3 "Dalhem" med sitt uppställda tåg i Romakloster som sedan nio år senare hamnade i Hesselby hos GHJ. Och det finns kanske fler exempel?

/ L G

*= Då i varje fall VB-vagnen kom till Målilla; övriga vagnar verkar ha hamnat i Nässjö tidigare än så vilket borde kunna ge en indiktation på när "jubiléet" var i Växjö. Jag vill minnas att det var runt 1958, d v s runt den tidpunkt då smalspårståget -med ångloket "Vilhelm Petri" i spetsen- ska ha ställts upp i Nässjö.

Hm. Hur det var med datum för överföring av fordon till Järnvägsmuseum (ganska enkelt att få fram) respektive fysisk överföring är väl lite grumligt. Antar att fordonen först snyggades till på närmaste verkstad. Det finns en bild från SJK-tåget med Gp 3043 i Västervik den 10 maj 1964 där en tvåaxlig personvagn skymtar på bangården. Bör ha varit Bp 439, som tidigare (1959) lär ha använts som manskapsvagn vid rivningen av linjen Vimmerby - Spångenäs och sedan ha ställts upp i Spångenäs grusgrop där den blev vandaliserad. Vagnen som TJF ställde dit 1983 var f.d. SJ Tjv 615720 f.d. Bgv 452 f.d. NNmp 323665 f.d. NÖJ NL1 825 m.m. som numera finns i Verkebäck. Den återkom till TJF i samband med att K4p 3067 flyttades till GHJ.

K4p med personvagnar i Växjö finns för övrigt på ett av Stig Nyberg erbjudet foto. Jag vet inte heller exakt när evenemanget var och vilket syfte det hade.
Tror inte att man kan skymta Bp 268, men den var kanske utanför bild (kände inte tidigare till att den var med).
De övriga vagnarna var f.d. Cp 406 (NVHJ C 47 f.d. WÅB C 38) och f.d. CFp 413 (NVHJ CF/C4 51 f.d. HWJ C 55) som numera finns hos SkLJ.

M.v.h.
Ola

2008 - 2023 års Järnvägshistoriska forum

Lite om Lars Gullin och Sanda station (Järnväg allmänt)

KlRJ 1

KlRJ 1

KlRJ 1

KlRJ 1

KlRJ 1

KlRJ 1

KlRJ 1

KlRJ 1 och vagnar

KlRJ 1 och vagnar