Oj, där ser man! Det måste vara samma modell som NBVJs spårriktare. Fabrikat, vikt och längdmått stämmer precis.
Tusen tack för info!!:-)

Då måste det ha varit någons annans "apparat" - men jag har absolut för mig att den sedan skulle till en smalspårig bana.

Men det var ju några år sedan nu....

//Lars S

Eftersom det under senare år gjorts omfattande slipersbyten på banan börjar det bli hög tid att rikta om den.

Problemet är det där med hjulsvarvningen. Enklast (= kortast väg) är att köra/dra den till hjulsvarven i Brommadepån. Där kan man sedan enkelt lasta upp den på en av Tartons trailers, det finns ju en lång rak "hallgata" med gatuspår där precis bredvid hjulsvarven. Tidigare har det tydligen varit problem med programvaran till svarven, bolaget som leverarat den konkade tydligen så ingen visste har man gjorde för att lägga in nya profiler. Det lär dock vara löst nu så att den hjulprofil som MUMA och DjL använder finns inlagd.

Sedan återstår förstås att få den att fungera efter alla år i fukten nere i berget.....

//Lars S

Vad gäller hjulprofil, så borde den bara ha påverkan på maskinens gångegenskaper. Spårlägesmätningen styrs av särskilda små mäthjul, som fälls ned mot rälsen i arbetsläge. Om gångegenskaperna kan också sägas att de är tämligen dåliga, då hjulaxlarna bara har en chevron-liknande fjädring, dvs inga metallfjädrar.

Spårvagnar har en annan hjulprofil än järnvägsvagnar, flänsen är tunnare och lägre (med andra ord, A-måttet är ett par centimeter större trots samma spårvidd). Anledningen är att man ska klara sig med en smalare ränna i gatan som mindre störande för andra trafikanter (t ex cyklister) än järnvägsrännskena med sin breda ränna. De smala flänsarna gör att moträlerna i spårvägsväxlar sitter med

Om man kör med järnvägshjul i spårvägsrännskenor och spårvägsväxlar går det t r ö g t eftersom flänsen inte kommer ner ordentligt i rännan och man riskerar att skada flänsrännan och moträler och korsningar i växlar. Om man å andra sidan kör med spårvagnshjul i en järnvägsväxel finns en viss urspårningsrisk i korsningen eftersom moträlen inte styr ordentligt.

Det finns kompromissprofiler med en tunn fläns nere i flänsrännan men som "tjocknar" längre upp så att A-måttet blir järnvägsmässigt. Sådana profiler används bl a på Tvärbanan och på duospårvagnarna i Karlsruhe.

/Leif

PS. Naturligtvis har det funnits en massa undantag under historiens lopp med spårvägar som använt järnvägsprofil och andra kompromisser.