Skånska vägskydd: Åkarps gästgivaregård vid Marieholm

På väg från Teckomatorp mot Eslöv har vi studerat vägskyddsanläggningarna vid Skrävlinge kyrka och Marieholms banvaktstuga, numera benämnd Teckomatorpsvägen.

Drygt 700 meter efter Marieholms bvstuga finns en plankorsning Kvarngatan. På 1950-talet hette den Åkarps gästgivaregård. Även gästgivaregården har bytt namn, och heter numera Marieholms gästgivaregård. Antagligen hade man problem med besökare som irrade runt och letade gästgivargård i det kanske mera kända Åkarp som ligger mellan Malmö och Lund.

I november 1957 såg det ut så här vid Åkarps gästgivaregård;

[image]

Denna vägskyddsanläggning var en av tre i Marieholm, och samtliga sköttes av tågklareraren.

På övre bilden syns en fristående vridlykta med bomsignalskärm till vänster om högra kryssmärket. Bommarna är antagligen mekaniska, jag kan i varje fall inte se någon elektrisk drivanordning. Lite ovanligt då att bommarna är assymetriskt placerade. Att man har både kryssmärkeslyktor och röda lyktor på bomrören tyder på att det var en starkt trafikerad väg, något som förekomsten av ett gästgiveri också indikerar.

[image]

På nedre bilden syns både vridlyktan och en V-signal, säkerligen av den mobila varianten. Ovanligt nog är hjälpkraftledningen sidoförskjuten bort från spåret just vid korsningen

Bilder från Sveriges Järnvägsmuseum

Återigen fina bilder av vad som när de togs var alldagliga situationer och som nu är svunnen historia.

Drygt 700 meter efter Marieholms bvstuga finns en plankorsning Kvarngatan. På 1950-talet hette den Åkarps gästgivaregård. Även gästgivaregården har bytt namn, och heter numera Marieholms gästgivaregård. Antagligen hade man problem med besökare som irrade runt och letade gästgivargård i det kanske mera kända Åkarp som ligger mellan Malmö och Lund.

Denna Åkarps Gästgivaregård finns inritad på kartor från 1700-talet och har anor från 1500-talet. (Vilket är långt innan Marieholm kom till - orten fanns inte innan järnvägen kom.)

Byggnaden med takkuporna i gatans förlängning är just Marieholms Gästis. (Bilden tagen söderut.) Det är strategiskt beläget i korsningen mellan 2 gamla vägar: Nuvarande väg 108 från Röstånga och norröver till Kävlinge och söderöver och gamla väg 17 Landskrona - Eslöv. Båda väl trafikerade redan på 50-talet.

Bilden tagen österut, mot Marieholms station. Vi kan se stationshuset skymta till höger om spåret (bortom gavlarna), och mittemot, till vänster om spåret ligger godsmagasinet. Byggnaden till höger med tornet är Marieholms brandstation. Notera utfartssignalen som är monterad på kontaktledningsmasten vid övergången.

1984 var bangården riven, och station och godsmagasin borta. Ett genomfartsspår är allt som återstår. Men denna övergången finns kvar!!

Stationen hade troligen fått namnet Åkarp om inte detta sedan 1956 varit upptaget av stationen mellan Lund och Malmö. Därav namnet Marieholm som fick en namne i Göteborg som därför fick heta Göteborg Marieholm.

Stationen hade troligen fått namnet Åkarp om inte detta sedan 1956 varit upptaget av stationen mellan Lund och Malmö. Därav namnet Marieholm som fick en namne i Göteborg som därför fick heta Göteborg Marieholm.

Du menar 1856 antar jag. När Göteborg Marieholm fick det namnet var Marieholm redan nedlagd. Den hette tidigare Lärje rangerbangård och från början endast Lärje. Det är väl ändå troligt att det var förväxlingsrisken som gjorde att man lade till Göteborg före Marieholm, men då kan man ju undra varför man alls bytte namn.

Marieholm (stationen) fick sitt namn efter Marieholmsgården som ligger alldeles intill stationen. Marieholmsgården var ursprungligen Sibbarp 4. Så stationen kunde lika gärna blivit uppkallad efter den gamla byn Sibbarp, eller Åkarp med sitt gästis. Eller rent av Reslöv som ligger bara en liten bit öster om stationen. Marieholmsgården fick i sin tur sitt namn av ägaren Kronolänsman F. J. Holm som använde sitt efternamn och hustruns förnamn Marie.

Vad Göteborgarna tänkte på med sitt Marieholm har jag ingen aning om. :-) :-) :-) Har alltid varit konfunderande. Men det är inte enda gången som samma eller väldigt lika ortsnamn finns på olika platser.

Föga förvånade är även det Göteborgska Marieholm uppkallat efter en kvinna. Marieholm var ett landeri, d.v.s. en jordbruksegendom på stadens mark som brukades av en borgare i staden. Det innehades 1763-92 av sjökaptenen i Ostindiska kompaniet J Habicht och är uppkallat efter hans dotter eller enligt vissa källor hans hustru. Tydligen hette båda damerna Maria.

När Göteborg Marieholm fick det namnet var Marieholm redan nedlagd. Den hette tidigare Lärje rangerbangård och från början endast Lärje.

Men Marieholm rangerbangård (891 mm) fanns ju redan på VGJ tiden.

2008 - 2023 års Järnvägshistoriska forum

Skånska vägskydd: Åkarps gästgivaregård vid Marieholm (Signaler/säkerhet)