Skånska vägskydd: Everöd väster (Signaler/säkerhet)

av Gunnar Ekeving, Thursday, January 06, 2011, 20:51 (4856 dagar sedan)

I Everöd på sträckan Kristianstad - Gärsnäs bevakade stationspersonalen två fällbomsanläggningar: Everöd öster och Everöd Väster. Den sistnämnda fotodokumenterades i november 1957. Då anslöt även i denna ände av bangården endast en trafikerad linje. Sista resten av den gamla sträckan till Tollarp (Everöd - Everöds lastplats) var nedlagd, men kanske inte riven?

[image]

Signalteknikerna var när bilderna togs uppenbarligen på väg att avsluta en större uppgradering av säkerhetsanordningarna. Nya bommar med enhetsdriv, bomlyktor och kryssmärkeslyktor har satts upp.

[image]

[image]

Semaformasten står kvar men signaleringen vid infarten har övertagits av en treskens ljussignal. En V-signal har också satts upp

[image]

Att döma av flygfoto i Yngve Holmgrens artikel om Everöd i ÖSJ-bladet nr 3 2010 låg plankorsningen Everöd väster bortom den punkt där linjerna förgrenade sig mot Tollarp och Gärsnäs. På bilden ovan syns två kryssmärken i bakgrunden till vänster, kanske varnade de för det ännu kvarliggande spåret mot Everöds lastplats (som fram till 1937 gått ända till Tollarp). I Yngve Holmgrens artikel finns en spårplan som indikerar att spåret till Everöds lastplats kan ha haft sin sträckning just där kryssmärkena finns.

Bilder från Sveriges Järnvägsmuseum

Skånska vägskydd: Everöd väster

av Rolf Johansson, Thursday, January 06, 2011, 22:24 (4856 dagar sedan) @ Gunnar Ekeving

Signalteknikerna var när bilderna togs uppenbarligen på väg att avsluta en större uppgradering av säkerhetsanordningarna. Nya bommar med enhetsdriv, bomlyktor och kryssmärkeslyktor har satts upp.

[image]

Även när Google passerade pågick arbete på banan...

riktning söderut

Vägbreddning

av Gunnar Ekeving, Friday, January 07, 2011, 17:39 (4855 dagar sedan) @ Gunnar Ekeving

jag hittade nu en uppgift om att utbytet av bommarna motiverades av att vägen skulle breddas, och de gamla fällbomsstativen var i så dåligt skicka att de inte skulle klara belastningen från längre bomrör. Möjligen kunde man skickat stativen till verkstad för förstärkning (och förmodligen nyttjat provisoriska svängbommar under tiden) eller bytt dem mot begagnade stativ i gott skick. Nu valde man alltså att göra en radikal upprustning. Och då tyckte man väl det var lika bra att byta semaforen mot ljussignal, så att alla mekaniska ledningar i varje fall i denna del av bangården kunde tas bort [3 signalsektionen dnr 28/57]

Vägbreddning

av Kjell Aghult @, Saturday, January 08, 2011, 10:24 (4854 dagar sedan) @ Gunnar Ekeving

Efter Gunnar Ekevings komplettering kontrollerade jag i 1961 års tidtabellsbok del A (Som borde ha skett tidigare!). Bommar och infartssignal tycks ha bytts
bara i västra änden, av nämnda rent tekniska skäl. I östra änden tycks bara V-signaluppsättning ha varit aktuell.

Grundfrågan kvarstår dock, frånvaron av obevakad körning. Så var fallet också med några andra österlenstationer. De får behandlas efterhand.

Skånska vägskydd: Everöd väster

av Kjell Aghult @, Friday, January 07, 2011, 17:40 (4855 dagar sedan) @ Gunnar Ekeving

Everöd stn fick alltså 1957 huvudljussignaler och eldrivna bommar. Märkligt nog tycks den inte ha utrustats för obevakad körning. Tkl tjänstgjorde för alla tåg
ännu i sista persontrafiktidtabellen (1971). Just önskemål om obevakad/obemannad trafikering föranledde annars ofta signalmoderniseringar.

Dessa önskemål ökade starkt på 1950-talet. 1952 hade lagen om veckovila tillkommit (Som också avslutade söndagstrafiken på KNJ). En viktig fråga i "söndagsobevakningen" var givetvis vägskydden. Två alternativ fanns, bäst
var förstås automatisering. Men då fick man en rationaliseringsinvestering, som måste betala sig. På s k utredningsbanor dessutom under överblickbar tid.

Förräntningen blev troligen för låg för de tre korsningarna i Gärds Köpinge och de två i Everöd. Alternativet var då vägvakt, med lägre lön än en tkl. Men då måste en intresserad ortsbo finnas och dessutom ha avlösare - än en gång veckovilan. Rekryteringsproblem hade också växt fram, främst p g a den låga lönen. Av praktiska skäl borde vakterna också bo relativt nära arbetsstället. I G. lyckades man rekrytera, men frågan är hur frågan hanterades i Everöd.

En NBJ vägvakt med s k heldagspassning (då sexdagarsvecka) tjänade ca 1963 omkring 500 kr/månad (NBJ löner låg generellt ca 10 % under SJ:s). Jag minns inte om siffran gällde före eller efter skatt. Men jag minns att lönen ansågs
låg även efter dåtida normer.

Skånska vägskydd: Everöd väster

av mamma Ulla, Åmotfors, Friday, January 07, 2011, 18:11 (4855 dagar sedan) @ Kjell Aghult

Förräntningen blev troligen för låg för de tre korsningarna i Gärds Köpinge och de två i Everöd. Alternativet var då vägvakt, med lägre lön än en tkl. Men då måste en intresserad ortsbo finnas och dessutom ha avlösare - än en gång veckovilan. Rekryteringsproblem hade också växt fram, främst p g a den låga lönen. Av praktiska skäl borde vakterna också bo relativt nära arbetsstället. I G. lyckades man rekrytera, men frågan är hur frågan hanterades i Everöd.

En NBJ vägvakt med s k heldagspassning (då sexdagarsvecka) tjänade ca 1963 omkring 500 kr/månad (NBJ löner låg generellt ca 10 % under SJ:s). Jag minns inte om siffran gällde före eller efter skatt. Men jag minns att lönen ansågs
låg även efter dåtida normer.

Uj... Omräknat med konsumentprisindex motsvarar det idag 4990 kr/månad. Stackars människor.

Skånska vägskydd: Everöd väster

av Kjell Aghult @, Friday, January 07, 2011, 19:57 (4855 dagar sedan) @ mamma Ulla

Som nämnts en låg siffra redan på den tiden. Men veterligen hade ingen vägvaktslönen som huvudförsörjning. Man behövde ju normalt "bara" möta upp vid tågen. Under övrig passningstid vara anträffbar på telefon, för ev. hastigt anordnade extratåg. Resterande tid användas fritt. Det var då lämpligt att bo
relativt nära korsningen.

Exempel på utövare:
a) Hemarbetande banvaktsfruar
b) Pigga pensionärer (Så länge hälsokontrollerna höll)
c) Rena uddafall, t ex i Glottra på f d NÖJ: Lanthandlare Norrmén hade sin butik tvärsöver den lilla bangården. Han bodde traditionellt i husets övervåning och var dessutom både väg- och platsvakt i G. Vid tågdags fick frun ensam stå vid butiksdisken.

Skånska vägskydd: Everöd väster

av Kjell Aghult @, Friday, January 07, 2011, 23:50 (4855 dagar sedan) @ Kjell Aghult

Tilägg till föregående inlägg:
Hela lönebilden var annorlunda för snart 50 år sedan:
En arbetare vid Strå kalkbruk (= Dyltabruks industribana/Damsäters lp på SJ)
sades då tjäna ca 1 000 kr/månad, i ett hårt jobb. Likaså oklart om det var brutto eller netto. Men det ansågs ändå vara låg lön.
Skoindustrin var också en låglönebransch. Flera sökte också till SJ som stationskarlar, då rekrytering skedde. Trots det ofta hårda förstajobbet, i
blåsten på Hallsberg rbg.

Skånska vägskydd: Everöd väster

av Lennart Fransson, Saturday, January 08, 2011, 13:43 (4854 dagar sedan) @ Kjell Aghult

Tilägg till föregående inlägg:
Hela lönebilden var annorlunda för snart 50 år sedan:
En arbetare vid Strå kalkbruk (= Dyltabruks industribana/Damsäters lp på SJ)
sades då tjäna ca 1 000 kr/månad, i ett hårt jobb. Likaså oklart om det var brutto eller netto. Men det ansågs ändå vara låg lön.
Skoindustrin var också en låglönebransch. Flera sökte också till SJ som stationskarlar, då rekrytering skedde. Trots det ofta hårda förstajobbet, i
blåsten på Hallsberg rbg.

Jag rensar i ett par hus, och då hittar man det ena och det andra:

Min far ver skogsarbeteare. År 1960 tjänade han 7484:- + 433 kronor i ersättning för motorsåg och resor (taget från Allmän självdeklaration att avlämnast 1961). Som jämförelse kan nämnas att han i juli 1959 köpte en frysbox (Frosto 365 liter) för 1550:-. Skulle någon idag köpa en frysbox för över 2 månadslöner?