En stockholmsepok har gått i graven - 2008 - 2023 års Järnvägshistoriska forum

En 109-årig epok i Stockholms industrihistoria gick under gårdagen i graven, den sista spaltgasugnen för stadsgas släcktes igår, spaltgasverket invigdes 1972 och avlöste då kolgasverket i Värtan från 1902, nu skall hela området rivas och bebyggas med bostäder, en välkänd stockholmssihuett den stora gråa värtagasklockan (gasklocka 4) skall rivas, ett välkänt landmärke i stockholms innerstad. Fortum som äger gasverket har byggt en ny anläggning i Högdalen för naturgas vilken skall transporteras med båt från Finland till Nynäshamn och vidare med tåg till Högdalen.
Tag gärna bilder på klocka 4 medans den finns kvar, skicka gärna dessa.
Gasklockan av fabrikatet MAN togs i bruk 1932, en liknade fast mindre finns i Göteborg. Värtagasverket hade till inte så länge sedan spårförbindelse med omvärlden.

Mvh Nicke nyfiken

En 109-årig epok i Stockholms industrihistoria gick under gårdagen i graven, den sista spaltgasugnen för stadsgas släcktes igår, spaltgasverket invigdes 1972 och avlöste då kolgasverket i Värtan från 1902, nu skall hela området rivas och bebyggas med bostäder, en välkänd stockholmssihuett den stora gråa värtagasklockan (gasklocka 4) skall rivas, ett välkänt landmärke i stockholms innerstad. Fortum som äger gasverket har byggt en ny anläggning i Högdalen för naturgas vilken skall transporteras med båt från Finland till Nynäshamn och vidare med tåg till Högdalen.
Tag gärna bilder på klocka 4 medans den finns kvar, skicka gärna dessa.
Gasklockan av fabrikatet MAN togs i bruk 1932, en liknade fast mindre finns i Göteborg. Värtagasverket hade till inte så länge sedan spårförbindelse med omvärlden.

År 1982 blev jag erbjuden tjänsten som laboratoriechef vid gasverket vid Värtan.

Jag tackade dock nej när man sade att gasverket kommer att läggas ned inom 10 år. Nu blev det uppenbarligen så utan verket levde vidare i totalt 28 år.

/Bengt

En 109-årig epok i Stockholms industrihistoria gick under gårdagen i graven, den sista spaltgasugnen för stadsgas släcktes igår, spaltgasverket invigdes 1972 och avlöste då kolgasverket i Värtan från 1902, nu skall hela området rivas och bebyggas med bostäder, en välkänd stockholmssihuett den stora gråa värtagasklockan (gasklocka 4) skall rivas, ett välkänt landmärke i stockholms innerstad. Fortum som äger gasverket har byggt en ny anläggning i Högdalen för naturgas vilken skall transporteras med båt från Finland till Nynäshamn och vidare med tåg till Högdalen.
Tag gärna bilder på klocka 4 medans den finns kvar, skicka gärna dessa.
Gasklockan av fabrikatet MAN togs i bruk 1932, en liknade fast mindre finns i Göteborg. Värtagasverket hade till inte så länge sedan spårförbindelse med omvärlden.

Mvh Nicke nyfiken

Stadsgasframställning var ju bland den tidens mest avancerade tekniker, utgående från upphettning (pyrolys/torrdestillation) av stenkol, utvecklad i början av 1800-talet på kontinenten, det första gasverket för gatubelysning öppnade 1812 i London, och införd i Sverige med början omkring 1850.
I och med uppbyggnad av järnvägsnätet kunde därför både transport av den importerade råvaran stenkol och distribution av biprodukten koks underlättas betydligt. Första gasverket i Stockholm låg väl ungefär där Cst finns idag, innan man flyttade till Värtan, men var inte först, jfr lista över svenska gasverk. Enligt Gas i Stockholm flyttades gasverket till Värtan pga det allt större behovet av mark för kolupplag.
Hemma i Helsingborg fick vi i 3:e klass i skolan i ämnet geografi läsa om vår stad och diverse kommunala inrättningar, däribland också gasverket och hur det fungerade på den tiden, placerat ganska nära hamnen, vilket alltså underlättade transport av kol dit. I t ex Malmö fanns en betydligt med diggabel lösning med centralt placerat gasverk dit kolet kördes från hamnen på spårvägen med det berömda koltåget med fordon som de bevarade 106 + 1.
Som framgår av listan så lades många gasverk ned eller blev ersatta med början på 60-talet av mindre utrymmes- och personalkrävande spaltgasverk, baserade på lättbensin. (Hur sådana fungerar kan kanske någon av våra i petroleumbranschen erfarna skribenter förklara?)
Så skedde alltså även i Helsingborg, där det dock vad jag minns exploderade ett par gånger i början. Enligt listan har det där på 80-talet blivit ersatt av naturgas, p s s som nu ska ske i Stockholm också. Hur man då ska realisera transporten av gas till mottagningsstationen vid Högdalenverket återstår att se, enligt Stockholm Gas ska det bli med tankbil från Nynäshamn, vilket säkert underlättas av den relativt nyligen invigda motorvägen dit. Transport av gas på Nynäsbanan lär dröja och kan väl tänkas höra ihop med den föreslagna Norvik-hamnutbyggnaden.
Någon av våra skribenter i Nynäshamn kan säkert redogöra mer för läget där?
/CEO

Hepp!
Jag sitter just nu och gör stadsgas å gasverket. Sedan en knapp vecka kommer det dessutom naturgas-luft från Högdalen. På tisdag är det tänkt att vi ska stoppa spaltgasverket för att sedan ha det i startberedskap några veckor (håller delar av anläggningen varm med hett kväve).

Några bilder för att anknyta till järnväg ;-)

[image]

Gasoltransport i oktober 1991 (stadsgasen spetsades då med 1,2% gasol på somrarna).

[image]

Lokstallet 11 mars 1993. Till vänster det numera rivna gasmästarkontorshuset (eller glasmästarhus som en del stjärnor skriver...)

[image]

Värtagasverkets 100 årsjubileum 10 oktober 1993.

Verket invigdes 6 november 1893. Klaragasverket gjorde gas 1853-1919.
På kolgastiden förbrukade (eller snarare förädlade) man som mest 400 000 ton kol per år. Kolet kom på båt och kokset åkte iväg på tåg.

/Jepp

Värtagasverkets 100 årsjubileum 10 oktober 1993.

En kolförbrukare av bla Värta-kolet ;o))

Det var halt sas det när NJM assisterade SKÅJ....

Det var så in i fruktansvärt halt och backigt. Den dag jag var med blev vi på första vändan stående mitt i Gasverksvägen med spinnande hjul, det tog säkert en halvtimme nerifrån bangård tills att vi var uppe och inne så att folk kunde gå av. Populär resa var det också, det var sardinplats som gällde, folk stod visst på övergångsbryggorna hörde man efteråt... Detta var 1990 och det gör det inte bättre men inget att tända blåslampan för nu.

Det var i alla fall väldigt lyckat. När tåget var tillbaka på Cst applåderade de avstigande passagerarna! Hur ofta händer det efter en tågresa? Eller var de bara glada att vara tillbaka i ett stycke?

Det var så in i fruktansvärt halt och backigt. Den dag jag var med blev vi på första vändan stående mitt i Gasverksvägen med spinnande hjul, det tog säkert en halvtimme nerifrån bangård tills att vi var uppe och inne så att folk kunde gå av. Populär resa var det också, det var sardinplats som gällde, folk stod visst på övergångsbryggorna hörde man efteråt... Detta var 1990 och det gör det inte bättre men inget att tända blåslampan för nu.

Näe..men så gick ju även ett å annat pendeltåg med folk enmellan vagnarna då.

Det var i alla fall väldigt lyckat. När tåget var tillbaka på Cst applåderade de avstigande passagerarna! Hur ofta händer det efter en tågresa? Eller var de bara glada att vara tillbaka i ett stycke?

-Det tror jag inte, de njöt nog. Vi fick ju rungande applåder å leven efter hemkomst med Presentresorna.

Det finns ett lämpligare forum för sådana här diskussioner, närmare bestämt detta. Vad har den här järnvägsorelaterade tråden i detta forum att göra? :-|

I aldra högsta grad Mr. Så mycket eldfarlig massa som forslats på gator och torg
utan att man gjort något förrän nu - när man från början borde kört på eget spår. Det enda som fattades var väl att en Bensintank exploderat bland alla suvar å annat. Vilket liv...Olds:-( :-( :-( :-( :-( :-( :-(

Detta är väl i högsta grad järnvägsrelaterat,enl min bedömning synnerligen intressant inlägg av herr Wadsten
Tage

Instämmer. Blotta faktum att man fick dit kanske 100 ton stenkol per dag via tåg, räcker väl.

Som sagt, ett flertal beg. smålok hann avverkas under åren, både f d SJ-lok och andra. Vidare hyrde man under åtminstone två perioder N-tankar från Hagalund.

Verkets egna, nyköpta /?/ lok var bara tre - de s k "ångackarna", alltså eldlösa lok, som laddades med högtrycksånga från panncentralen. Åtminstone två fanns kvar då SJK gjorde besök vid klubbens tioårsfirande 1968. Minst ett var i bruk ända till kolgasverkets upphörande 1972. Detta, gasverkets nr 3, tror jag, var byggt så sent som 1930 av NOHAB, som ersättare för det exploderade loket, ett eller två år tidigare. Delar från (den tysktillverkade) haveristen lär ha kommit till användning då 3:an byggdes.

Det påstås att en av ångackarna, i samband m något trafikstrul på Lidingöbanan, även gjorde en utflykt över till Lidingö!

Det påstås att en av ångackarna, i samband m något trafikstrul på Lidingöbanan, även gjorde en utflykt över till Lidingö!

Har sett en video på nätet med ett vanligt ånglok från Gasverket som hjälper till på Lidingöbanan.
Kanske någon kan stå till tjänst med länk till den videon?

Kolet torde väl ha kommit båtvägen... ? Man hade väl egen hamn, eller hur ?

Koks däremot gick ju ut med järnväg till bl.a. Domnarvet.

Mycket långsökta ursäkter som har presenterats... Det Wadsten skrev om är att en gasklocka har förlorat sin funktion, att den håller på att försvinna och att han gärna ville se bilder av den. Att hävda att det är järnvägsrelaterat bara för att anläggningen har haft spåranslutning en gång i tiden är ungefär lika logiskt som att vilja se bilder från flyghangarerna på flottiljen i Söderhamn bara för att ett stickspår korsade landningsbanan en gång i tiden. Att någon sedermera har börjat diskutera spåranläggningarna är inte samma sak som att originalinlägget var on topic men jag ska inte störa mer. Ska låta er fortsätta diskutera gasklockor, som tydligen är synonymt med järnväg. ;-)

Att hävda att det är järnvägsrelaterat bara för att anläggningen har haft spåranslutning en gång i tiden är ungefär lika logiskt som att vilja se bilder från flyghangarerna på flottiljen i Söderhamn bara för att ett stickspår korsade landningsbanan en gång i tiden.

Att kalla Marma-Sandarne Järnväg ett stickspår är väl ändå att degradera en av de tidigaste järnvägarna en aning.

Gasklockornas koppling till järnväg kan diskutera, men gasverket hade trots allt, liksom många andra industriella verksamheter, äve egen järnvägsdrift. Jag kan även tänka mig att det finns en och annan som har ett bredare intresse inom teknikhistoria än det som går på spår (och helst ej är koncessionerat som spårväg heller).

Jag råkar ha ett mycket stort teknik och stadshistoriskt intresse, inte bara TÅG, därav inlägget.

Nicke nyfiken.

Jag råkar ha ett mycket stort teknik och stadshistoriskt intresse, inte bara TÅG, därav inlägget.

Nicke nyfiken.

Du är inte unik med att ha andra intressen än tåg men detta forum har en ganska ledande titel, tycker du inte?

Jag råkar ha ett mycket stort teknik och stadshistoriskt intresse, inte bara TÅG, därav inlägget.

Nicke nyfiken.

Du är inte unik med att ha andra intressen än tåg men detta forum har en ganska ledande titel, tycker du inte?

men visst har väl tråden utvecklats bra och en sid tråd med urspårat har det åsså blivit så det får väl ursäktas:-)
det är bra med sidointressen för det kan lösa månget problem inom järnvägshistoria, en del hävdar ju t,ex, att järnväg är till för transporter och inte ett självändamål vilket ju kan te sig märkligt.
Man ska inte klanka på andras intressen, själv har jag fem ungar och en hudson:-) ;-) ;-)

Jag råkar ha ett mycket stort teknik och stadshistoriskt intresse, inte bara TÅG, därav inlägget.

Nicke nyfiken.

Du är inte unik med att ha andra intressen än tåg men detta forum har en ganska ledande titel, tycker du inte?

men visst har väl tråden utvecklats bra och en sid tråd med urspårat har det åsså blivit så det får väl ursäktas:-)
det är bra med sidointressen för det kan lösa månget problem inom järnvägshistoria, en del hävdar ju t,ex, att järnväg är till för transporter och inte ett självändamål vilket ju kan te sig märkligt.
Man ska inte klanka på andras intressen, själv har jag fem ungar och en hudson:-) ;-) ;-)

Då kan jag komplettera med denna bild, visserligen från Göteborg. Det är något som saknas, nämligen Göta älv. Men den finns där, det kan jag lova!

[image]

En tidigare diskussion om Värtagasverket här.

M.v.h.
Ola (järnvägs- OCH gasverksintresserad m.m.)

Länken funkar tyvärr inte.

Länken funkar tyvärr inte.

Nej, en punkt hade smugit sig in. Prova utan:
http://www.jvmv2.se/forum/index.php?id=13423

M.v.h.
Ola

Usch, så fult och tråkigt det blir när de river det gamla för det nya....

Jag råkar ha ett mycket stort teknik och stadshistoriskt intresse, inte bara TÅG, därav inlägget.

Nicke nyfiken.

Du är inte unik med att ha andra intressen än tåg men detta forum har en ganska ledande titel, tycker du inte?

Gustaf H Wadsten är ju så gammal och känd att han själv har blivit ett järnvägshistoriskt begrepp. Det finns ingen, ung eller gammal, anställd vid Roslagsbanan som inte har hört talas om GHW. Således är ALLT som skrivs av denne man av sådan speciell karaktär, att det omedelbart uppnår järnvägshystorisk verkshöjd :-D

Den otrevliga stämningen som uppstår efter onödiga tillrättavisningar tycker jag är betydligt värre än eventuella små övertramp.

Instämmer helt...
här har ju tagits snedsteg i bla riktningar som fartyg, hamnar, gruvor, bruk mm som inte direkt varit järnvägsanknytet men där industrierna mer eller mindre haft det...utan problem för många av oss....
snarare gör "regelbrottet" pekpinnen mer skada (precis som detta inlägg)

Till de som tycker inlägget är tråkigt kan jag nämna att Värtagasverket hade 2 ångackumulatorlok i sin tjänst på området, ett av dessa lär vara bevarat.

Nicke nyfiken

Tyvärr fel, Gustaf - verket hade faktiskt tre ångackar! Och ingen är sparad.

Hur är det, finns inte Silverdalens ångacke kvar? Isåfall har vi två - denna plus BERTHA i Faringe, f d Hallstaviks pappersbruk. Var det den som skulle ställas upp nånstans...?

Har jag missat nån mer?

[image]

De var väl bara ångackarna som var originela. Ovanstående foto hitta jag på Sjöhistoriska museets hemsida. Var dessa vagnar självgående? I så fall klassades de som godsmotorvagn....?

Särskilda fordon fanns för alla olika stadier av kolhanteringen - kol in, koks ut, tjära, asfalt etc. Ofta blandade driftformer; jfr Jonas bild. Nästan alltid 100 procent spårtransporter. Det borde finnas hemsidor från/kring ex.vis tyska kolgasverk, som visar hela uppsättningen av dessa.

Intressant, det där. Undras hur mycket energi som slösades bort på att släcka koksen med floder av vatten...??!! Jag minns att man såg stora kritvita ångmoln stiga upp från gasverket (fågelvägen bara ung. 2-3 km bort fr mej på Valhallavägen) med regelbundna intervaller, dygnet runt...

Det finns ett lämpligare forum för sådana här diskussioner, närmare bestämt detta. Vad har den här järnvägsorelaterade tråden i detta forum att göra? :-|

I denna gren av tråden finns ett litet exempel på järnvägsanknytning. Och ett annat exempel här.

Finns väldigt mycket järnvägshistoria på den tomten.

/Leif

Jag har många bilder från gasverket från de sista 2-3 åren och hade tänkt att knåpa ihop det till en bildsida.

Nedan klocka 4 inifrån, tömd och en bild från utsikten från klocka 4.

[image]

Denna panncentral är också från gasverket:

http://www.nth.se/foto/lamont

Detta lilla lokstall härbergerade f.ö. gasverkets egna ånglok:

[image]

Godstransporterna via tåg upphörde för 10 år sedan eller så.

Detta lilla lokstall härbergerade f.ö. gasverkets egna ånglok:

Hur långa var platserna i detta lokstall då? Dvs vilka loktyper kan ha fått plats där?
I tidigare trådar i detta forum har det nämnts ett stort antal begagnade ånglok som har tillhört eller hyrts in av gasverket vid olika tidpunkter, förutom de intressanta eldlösa ångackumulatorloken.
Men hur många ånglok har det som mest funnits samtidigt på gasverket i Stockholm?
/undrar CEO

Hur långa var platserna i detta lokstall då? Dvs vilka loktyper kan ha fått plats där?

Vill minnas att längden var omkring 12 meter, men under min tid på Stockholm Energi så härbärgerades mest sk. "bra-att-ha-men-ingen-vet-egentligen-till-vad"-saker så ögonmåttet kan ta fel;-) :-D

I tidigare trådar i detta forum har det nämnts ett stort antal begagnade ånglok som har tillhört eller hyrts in av gasverket vid olika tidpunkter, förutom de intressanta eldlösa ångackumulatorloken.
Men hur många ånglok har det som mest funnits samtidigt på gasverket i Stockholm?

I boken "stockholms elverk 100 år) beskriver man sammanlagt elva olika lok, men författarna voro icke järnvägianer, ex. så vatt ett av ackumulatorloken plötsligt tryckluft drivna:-P ;-)
Men om man går efter årtal så verkar det som mest ha varit fyra lok perioden 1933-1946 (eldade el. ackumulator)men till det kom åsså hamnen lok som rätt gränslöst körde till kolförrådet mm.:-)

/undrar CEO

försäker sig SG på att förklara, utan att egentligen kunna mycket om ånglok:-) ;-) :-D :-D

Wow, vilka tjusiga byggnader, men man får visst inte föra en diskusion ang detta då det inte har någon riktig järnvägsanknytning.....:-( :-( :-(

Finns cicternerna i tegel kvar fortfarande? Någon kanske kan visa på en karta var dessa ligger/låg så lantisen får detta klart för sig.:-)

De båda (?) "tegelcisternerna" är väl byggnadsminnesförklarade (motsv)? Den ena var/ är väl tänkt att användas för nån konstnärlig verksamhet; opera, konsthall el dyl, och den andra (?) fanns det väl åtminstone för några år sedan planer på att flytta Spårvägsmuseet till?

/ L G

Har hört att det finns planer att flytta dit spårvägsmuséet.

Mvh Nicke nyfiken.

Wow, vilka tjusiga byggnader, men man får visst inte föra en diskusion ang detta då det inte har någon riktig järnvägsanknytning.....:-( :-( :-(

Finns cicternerna i tegel kvar fortfarande? Någon kanske kan visa på en karta var dessa ligger/låg så lantisen får detta klart för sig.:-)

Söker man på t ex "Gasverksvägen, Stockholm" på kartfunktionen på t ex http://www.hitta.se så ser man hur gasverksområdet är beläget i 08-land. Dessutom ser man det spår som inte längre används eller finns kvar fram till områdets infart. Väljer man "satellit" så kan man dessutom se snygga flygbilder av det som vid fototillfället fanns kvar av byggnaderna där.
Lokstallet verkar dock inte finnas kvar på dessa bilder, var låg det nånstans?

För Spårvägsmuseets framtida förläggning istället för under den av bostadifiering hotade Söderhallen längst österut på Södermalm har vad jag förstår föreslagits någon av de större rektangulära gasverksbyggnaderna nära vattnet.

I den mindre av de av Ferdinand Boberg ritade tegelgasklockorna har det alltså föreslagits en scen för Operan, men detta projekt verkar bli fördröjt enligt uppgifter i pressen på senare tid.
I den tredje klockan, möjligen från 1914, den med det utvändiga fackverket, har föreslagits konsthall och på platsen för den höga gasklockan från 1930-talet vill man bygga en skyskrapa med liknande utseende.
Monumentala byggnader verkar bli förverkligade här, så det kanske blir av också då.
/CEO

Jag knåpade en karta i eniro, men lokstall (som är kvar)

http://kartor.eniro.se/m/IiAbA

Den stora gasklockan är tillverkad av MAN i Tyskland och tagen i bruk 1932.

Mvh Nicke nyfiken.

Tegelklockorna 1 och 2 ritade av Ferdinand Boberg kommer att bevaras, våtklocka 3 och torrklocka 4(stora klockan)är tömda och kommer att rivas inom kort.

Mvh Nicke nyfiken.

En mycket intressant och informativ tråd.

Lars3s