Och till vänster (riktning söderut) syns Bränneriet. Fortfarande hotell/ vandrarhem och restaurang (stället var till salu för ett par år sen)? Synnerligen diggabelt att sitta vid gaveln mot spåret (stickspåret är borta) med Nåt Gott i handen och se hur ångtågen på SkJ avgår mot Vitaby!

/ L G

Jag undrar vad det kan vara för fordon som är på väg uppför backen på bilden ovan? En häst- eller traktordragen tankvagn? Det som sticker upp är antagligen förarens/kuskens huvud

Något off track men... Ser ut att var ett större hjul främst på högersidan, vilket kunde tyda på en liten traktor utan hytt.
En tankvagn onekligen, när jag bodde på landet i slutet på 50-talet så kördes urinen från laggårn ut på åkrarna i en sådan. Den var byggd som ett laggkärl av plankor med spännband och med ett liggande ovalt tvärsnitt.
Det gällde att snabbt hoppa undan när man öppnade kranen baktill med en hammare annars blev man duschad.

Dag B

Verkligen stort tack för ditt idoga arbete med dessa udda men likväl högdiggabla tidsdokument.

Ravlunda bränneri lades ner i slutet på 1960-talet men det ser ju ut som spåret till bränneriet inte används. Någon som känner till hur transporter inom brännerinäringen såg ut ? Tankvagnar med sprit ut och öppna vagnar med potatis eller spannmål in ? Gick denna näring samma öde till mötes beträffande järnvägstransporter som sockerindustrin kantro ?

Det fanns ju många brännerier i Skåne. Man kan ju fråga sig om V&S direkt eller indirekt hade samma inflytande som SSA när det gäller socker. Fanns speciella bolagsvagnar för sprit kantro ?

Det står någon mackapär där på bild 4 som inte är med på bild 3 men det är väl knappast något järnvägsrelaterat.

Vid Ravlundabro strax söder om Brösarp fanns fällbommar som sköttes av platsvakten. I november 1957 såg det ut så här:

Mittför telefonstolpen mellan bommarna på bilden ovan finns en fristående bomsignalskärm och (troligen) en vridlykta.

Jag undrar vad det kan vara för fordon som är på väg uppför backen på bilden ovan? En häst- eller traktordragen tankvagn? Det som sticker upp är antagligen förarens/kuskens huvud

På bilden nedan ser det nästan ut som om vridlyktan ersatts med en V-signal, men när jag förstorar upp mitt reprofoto ser jag att det inte är någon rund bakgrundsskärm, utan antingen en vridlykta med kvadratisk bakgrundsskärm (ovanligt) eller något slags "hemmagjord" ljussignal, som ju förekom vid en del andra f d enskilda järnvägar i Skåne

Denna bild tog jag den 11 december 2005. Vägvakten håller på att fälla bommarna för ett av Skånska Järnvägars jultåg. Till vänster skymtar bränneriet och plattformen till SkJ hållplats Ravlunda bränneri (Raä).

Bomstativen ser ut att vara desamma som idag. Lägg märke till kuggsegmentet på bommen och att linan driver ett litet kugghjul mot segmentet. Jag tror att konstruktionen heter Södertälje modell äldre. Samma konstruktion finns på anläggningen i Vitaby. Det ser ut som att stativet till vridlyktan finns alldeles intill en bryttissa för linorna till bommen. Dagens V-signal står inte precis på samma plats. Det ursprungliga stativet för att manövrera bommarna finns kvar mittför stationshuset. Det som nu finns nära bommarna har tydligen blivit monterat efter 1957. Telefonledningen ägdes av televerket. Ungefär år 1980 rev televerket ledningen på grund av att stolparna och trådarna var i för dåligt skick. På 1970-talet var det endast järnvägens två trådpar kvar. Jag har klättrat i stolpen som syns mitt på bild 1 för att koppla in telefon till SkJs vägvakt.
Transporten med tunnan innehåller säkerligen drank som har hämtats på bränneriet. Drank är en restprodukt från destillation av den jästa mäsken. Den användes som kreatursfoder. Det gällde för brännmästaren att koka ur ordentligt, annars blev det livat i kostallet och för litet med sprit till tankvagnen. Brännerierna i Skåne var andelsföreningar eller ägda av någon stor gård. Det största tillhörde Hörlinge gård i Finja. Potatisen transporterades så gott som uteslutande via landsväg av odlarna själva. Jag tror att stickspåret i Ravlunda har använts enbart för tankvagn för spriten. Betongkonstruktionen intill traktorn på sista bilden hade förbindelse med potatismagasinet i Ravlunda. Det kan har funnits möjlighet att ta emot potatis med järnväg där. Angående väglut, så hade vägförvaltningen två stora behållare för väglut i Brösarp. Luten kom med tankvagnar som ställdes på spår 1. Sen fick luten rinna med självtryck till behållarna som stod i en sänka intill spåret. När luten skulle användas späddes den med vatten som togs med rörledning från vattentornet på lokstallet i Brösarp.

Här kommer några lite nyare bilder från Ravlundabro.

Igår påbörjades nämligen arbetet med att renovera dessa bommar. Det är en bit över 10 år sedan bommarna målades senast och det börjar synas. Förra gången skedde rostsanering och målning med bommarna monterade på plats. Det blev mycket vevande upp och ner hela tiden för att släppa förbi väntande bilar. För att få ett bättre resultat den här gången är planen att montera ner bommarna för att blästra och få till en riktigt bra grundmålning.

Gårdagens uppdrag var alltså demontering för blästring.

Plankorsning Ravlundabro före arbetets start.

Alla bultar testlossas först för att se om vi behöver hämta gasen för att hjälpa några på traven. Alla bultar i bomstativen var dock medgörliga.

Demontering av motvikterna. Dessa bultar var dock svårt rostskadade och lossade med hjälp av huggmejsel och bågfil. De sista åren har motvikterna varit försedda med ett "nödförband" pga dessa rostskadade bultar.

Bomstativet efter demonteringen av första bommen.

Båda bommarna nerplockade och inväntar lastbilen för transport upp till Brösarp.

Inlastning av motvikter.

Arbetsstyrkan som fick hugga i. Vi trodde först att bommarna skulle bli relativt lätta när motvikterna var demonterade men ack vad vi bedrog oss. Tydligen är nedersta delen av rören fyllda med betong för att hjälpa till att barlasta och slippa ytterligare vikter.

Förhoppningsvis blir det fler bilder när arbetet med rostsanering kommer igång nästa helg.