Göteborg hamn och en boggigodsvagn m m.

[image]
Denna bild fanns på sid 32 i Länspumpen nr 1 2011. Tidskriften ges ut av Klubb Maritim Göteborg. Bilden är ett vykort i Bertil Söderbergs samling och har välvilligt ställts till förfogande.
När jag såg bilden tyckte jag mig se en f d SHJ-vagn av SJ litt No.
När jag nu studerar bilderna uppenbarar sig en tysk "Schienenwagen".
Då inställer sig frågan om vagnen lastats eller lossats i Göteborg. Kanske vagnen använts i inrikes svensk trafik.
Vid studium syns att vagnen erhållit hylsbuffertar vilket bör visa att bilden är tagen efter ca 1925.
Ställningen i förgrunden, kan det vara en våg? I så fall kanske en balansvåg och då kan man undra hur vikterna såg ut.

Många båtar, pråmar och hamn- och varvskranar m m finns att studera på fotot.

Länken till Drehgestelle visar en tidig typ men senare än SHJ vagnar.

Översikt Schienenwagen

Bilderna på detta uppslag visar hur mycket information det kan finnas i ett vykort. Därför bör vykort skannas i mycket hög upplösning.
Samma bild fast större Tryck sedan på +

[image]

Samma bild fast större Tryck sedan på +

Det finns ett nummer på vagnen, 2005 eller 2006.

Typsnittet på "Deutsche Reichsbahn" påminner om
det som användes mycket i Tyskland på 20 och 30
talet i tidningar, reklam och propaganda, om man
nu ser rätt på den lite suddiga bilden. Namnet på
typsnittet är för mej obekant, men det är troligen
inspirerat av äldre böcker och trycksaker från 15
och 16-hundratal. Det är iaf ett svårläst typsnitt
i tidningar, böcker och propaganda. Så man kan undra
varför tyskarna var så förtjusta i det typsnittet. WS.

FRAKTUR heter typsnittet, och "av tradition" är förmodligen orsaken till nyttjandet av detta i Tyskland under så pass lång tid.

Ett av de vackrare typsnitten, om än lite svårläsligt för amatörer.

//Roger

Inte helt ovanligt i lite fräckare svenska trycksaker från senare 1800-talet, biblar t ex.

Ja! Också om man råkat skada sig allvarligt. Fraktur alltså:-D Sune

Jag har hört någonstans att det var Hitler som avskaffade frakturstilen. Rätt eller fel?
PLj

Jag har hört någonstans att det var Hitler som avskaffade frakturstilen. Rätt eller fel?
PLj

Rätt. Antagligen även Sütterlins som handstil

FRAKTUR heter typsnittet, och "av tradition" är förmodligen orsaken till nyttjandet av detta i Tyskland under så pass lång tid.

Ett av de vackrare typsnitten, om än lite svårläsligt för amatörer.

//Roger

Ja nog kan man få FRAKTUR på synen vid läsande av
detta typsnitt, iaf när det gäller mindre texter.
Erkänner mej altså med tydlighet som amatör ;-) WS.

FRAKTUR heter typsnittet, och "av tradition" är förmodligen orsaken till nyttjandet av detta i Tyskland under så pass lång tid.

Ett av de vackrare typsnitten, om än lite svårläsligt för amatörer.

//Roger

Frakturtypsnitt ser annorlunda ut, se länk.

FRAKTUR heter typsnittet, och "av tradition" är förmodligen orsaken till nyttjandet av detta i Tyskland under så pass lång tid.

Ett av de vackrare typsnitten, om än lite svårläsligt för amatörer.

//Roger

Frakturtypsnitt ser annorlunda ut, se länk.

Tannenberg, då?

M.v.h.
Ola

Den vanligaste varianten i Tyskland under 1800-talet och senare framgår rätt väl av stilprovet på denna W-sida:

http://de.wikipedia.org/wiki/Fraktur_(Schrift)

Här är det mycket att lära sej. Mest förvirrande för nybörjaren är troligen gemenerna (småbokstäverna) k och s, som avviker mycket från våra vanliga. Även flera av versalerna är annorlunda. I den översta textraden i rutan står det alltså:

"Tannenberg" däremot är alltså bara en starkt moderniserad variant, avsedd att underlätta övergången från frakturstil till våra romerska bokstäver - typsnitt av detta utseende används ibland fortfarande i tyska annonser där man vill framhålla den höga ÅLDERN på det omtalade...!

Ursäkta - missade klartexten:

Schriftbeispiel für die Breitkopf-Fraktur

alltså "skriftexempel för bredhuvad frakturstil"

Stilen är kanske egentligen att betrakta som modern, i förhållande till lite mer driven "skrivstil", som man försökte tvinga på en i skolan.

Nu är det säkert 20 år sedan jag höll i en stålpenna, men om man försöker texta vanliga moderna "blockbokstäver" med sådan så *plong* har man frakturstilens grunder. Håll pennan i den vinkel som känns naturlig, ändra aldrig vinkeln utan rör bara pennan för att forma bokstäver så blir de sådär tjusiga. Ju trubbigare spetsen är desto lättare att få den karakteristiska kantigheten. Stilen är alltså ekonomisk, gåspennan behöver inte formas ideligen utan kan få vara lite trubbig och bruten men ändå duga något till.

Jag tycker det står Köln 2006 SSk på DR-vagnen.

Or-vagnen som står längst till vänster har fått bromskuren borttagen vilket började utföras fr.o.m. 1928. Så fotot bör väl vara från ca 1930.
/tell

Håller med. Vagnen är såvitt jag kan se en KPEV "IId6a". "Gattung" och nummer är enligt 1922 års system.
Sådana gamla vagnar fick mig veterligen aldrig tryckluftbroms hos DRB - men det ser ut som om hörnmarkeringen visar "internationellt godkänd godstågsbroms"? Kan någon se tryckluftbroms under vagnen? Är vagnen felmärkt?
Berra

S/S Dagmar Bratt kom att segla under detta namn från juni 1924 fram till 1958.
Enligt Fakta om fartyg.

S/S Dagmar Bratt kom att segla under detta namn från juni 1924 fram till 1958.
Enligt Fakta om fartyg.

Enligt Länspumpen:

"Kortet visar Masthuggskajens västra del där Adolf Bratts lastångare hade kajplats. Stuvarna håller på att lasta Dagmar Bratt, byggd på Kockums 1920 liksom bolagsbåten Gustaf Adolf, som ligger utanför en av Transatlantics stora ångare vid Lindholmens varv. Transatlantic beställde 1907 fyra ångare hos Hawthorn, Leslie & Co Ltd, i Newcastle. De fick namnen Tasmanic, Australic, Indianic och Hellenic och de kom att segla många år för Transatlantic. De såldes mellan 1933-1935 och således är fotot taget före dessa år."

Hawthorn, Leslie verkade bekant. Om uppgifterna på denna sida är korrekta var det alltså före Leslies tid som man leverade lok till Sverige. Alltså bör R & W Hawthorn användas.

M.v.h.
Ola

Skrifttypen der blev brugt på tysk jernbane materiel, fra KPEV's dage til omkring 1990, hedder (fra 1936) DIN 1451. Skriften ændredes i detaljer undervejs gennem årene, men grundudformningen var den samme.
Skriften brugtes i to varianter: Schmalschrift og Mittelschrift.
Fraktur er aldrig blevet brugt til skiltning eller mærkning på jernbaner i Tyskland. Fraktur blev forbudt at bruge fra 1941 fordi den ansås for "jødisk"(!)
http://en.wikipedia.org/wiki/DIN_1451

mvh Søren

Skrifttypen der blev brugt på tysk jernbane materiel, fra KPEV's dage til omkring 1990, hedder (fra 1936) DIN 1451. Skriften ændredes i detaljer undervejs gennem årene, men grundudformningen var den samme.
Skriften brugtes i to varianter: Schmalschrift og Mittelschrift.
Fraktur er aldrig blevet brugt til skiltning eller mærkning på jernbaner i Tyskland. Fraktur blev forbudt at bruge fra 1941 fordi den ansås for "jødisk"(!)
http://en.wikipedia.org/wiki/DIN_1451

mvh Søren

Här finns ett par bilder.
Stämmer bra med "Fette Engschrift".

Här finns mer om när frakturstilen försvann.

M.v.h.
Ola

Schmalschrift=Engschrift=samma sak....
Udmærket artikel forresten, tak for link.
Søren

2008 - 2023 års Järnvägshistoriska forum

Göteborg hamn och en boggigodsvagn m m. (Järnväg allmänt)