Treskenigt spåravsnitt Gullberna-Karlskrona? (Järnväg allmänt)

av Kjell Aghult @, Saturday, August 13, 2011, 14:37 (4611 dagar sedan)

I 1958 års grafsamling finns linjerna Växjö-Ronneby och Bergkvara-Torsås-Karlskrona på blad 48. För växjölinjen är treskensspår Bredåkra-Ronneby C markerat. Både smal- och normalspåriga tåg är också inritade på detta avsnitt.

Gullberna-Karlskrona är uppdelad på ett avsnitt för vardera spårvidden och
treskensnotering saknas. Dagligen "möter" också smalspårets tåg 263 (YBo4t) normalspårets 626 (Genomgående Karlskrona-Malmö, S-lok på kustbanan). Tider kl. 17.57-18.09 rep. 18.00-18.06. Två andra sådana sammanfall finns enstaka veckodagar.

ÖBlJ-boken visar ändå slutet/början på ett treskensavsnitt, smal- och normalspår grenar sig åt två håll. Detta sker intill ett skogsbryn, som inte
kan lokaliseras.

Kan det ha rört sig om ett kortare avsnitt inom Gullberna eller Karlskrona stationsgränser? Dememellan fanns bara Bergåsa hållplats.

Förfrågningar utanför Forumet har hittills varit resultatlösa.

Treskenigt spåravsnitt Gullberna-Karlskrona?

av Granis, Saturday, August 13, 2011, 15:40 (4611 dagar sedan) @ Kjell Aghult

Såvitt jag lärt mig blev det treskensspår hela sträckan Gullberna- Karlskrona efter det att fd BKB färdigbreddats (in till Karlskrona) 1957. Dessförinnan var det (helt?) skilda spår. Eller har jag missuppfattat nåt?

/ L G

Treskenigt spåravsnitt Gullberna-Karlskrona?

av Kjell Aghult @, Saturday, August 13, 2011, 17:03 (4611 dagar sedan) @ Granis

Såvitt jag lärt mig blev det treskensspår hela sträckan Gullberna- Karlskrona efter det att fd BKB färdigbreddats (in till Karlskrona) 1957. Dessförinnan var det (helt?) skilda spår. Eller har jag missuppfattat nåt?

Hur förklaras då "mötena på linjen" i 1958 års graf? (3 st) Tyvärr har jag aldrig sett någon linjebok för sträckan för tiden 1957-1965. I 1965 års utgåva saknas den, rivningstågen på f d ÖBlJ kördes väl efter någon lokal order.

Treskenigt spåravsnitt Gullberna-Karlskrona?

av Granis, Saturday, August 13, 2011, 17:22 (4611 dagar sedan) @ Kjell Aghult

Hur förklaras då "mötena på linjen" i 1958 års graf? (3 st)

Hmm. Ja, det kan man ju undra i så fall. Kanske det fanns rester kvar av de skilda spåren nåt år till (= 1958 då) i form av nån "mötesplats"? Men inte ända till 1966 väl, då fd ÖBlJ lades ned och revs upp?

/ L G

Treskenigt spåravsnitt Gullberna-Karlskrona?

av Kjell Aghult @, Saturday, August 13, 2011, 18:00 (4611 dagar sedan) @ Granis

Hmm. Ja, det kan man ju undra i så fall. Kanske det fanns rester kvar av de skilda spåren nåt år till (= 1958 då) i form av nån "mötesplats"? Men inte ända till 1966 väl, då fd ÖBlJ lades ned och revs upp?

En mötesplats skulle ha varit med i grafen som (trafikteknisk) station.
1963 års graf ger något annan mötesbild, men en ny variant: 263 parallellkör
nu M-F Gullberna-Karlskrona med normalspårets 2947 (YBo6). Tider 17.51-17.58
resp. 17.53-18.00.

Fortsatt diskussion i saken bör ske mellan oss personligen. Jag har kjell.aghult@swipnet.se, som vid vår förra korrespondens.

Treskenigt spåravsnitt Gullberna-Karlskrona?

av Gunnar Håkansson @, Lund, Saturday, August 13, 2011, 21:27 (4611 dagar sedan) @ Granis

Såvitt jag minns var det två helt skilda spår hela vägen mellan Gullberna och Karlskrona C ända fram till nedläggningen av f.d. ÖBlJ. Treskensspår förekom i varvsspåret och något hamnspår.

Treskenigt spåravsnitt Gullberna-Karlskrona?

av Anders Johansson, Saturday, August 13, 2011, 21:36 (4611 dagar sedan) @ Gunnar Håkansson

Jag är benägen att bistå Dig. Långt efter nedläggningen av ÖBlJ kunde man se banvallen och hållplatsen vid Bergåkra jämte normalspåret. (90-tal)
Det hade inte sett ut så med treskensspår.

Treskenigt spåravsnitt Gullberna-Karlskrona?

av Jonny Saljefeldt, Saturday, August 13, 2011, 20:24 (4611 dagar sedan) @ Kjell Aghult

Malte Ljunggren har beskrivit breddningen av BKB i en artikelserie i ÖSJ-bladet i början av 1980-talet. Beskrivningen av sträckan Ronneby-Karlskrona bör ha publicerats under 1983. Artikelserien har senare även getts ut samlad som ett specialnummer av ÖSJ-bladet. Tyvärr kan jag inte hitta dessa utgåvor just nu, men där finns kanske någon information om hur sträckan Gullberna-Karlskrona såg ut efter breddningen av BKB?

Treskenigt spåravsnitt Gullberna-Karlskrona?

av Patrik E, Saturday, August 13, 2011, 22:32 (4611 dagar sedan) @ Jonny Saljefeldt

Malte Ljunggren har beskrivit breddningen av BKB i en artikelserie i ÖSJ-bladet i början av 1980-talet. Beskrivningen av sträckan Ronneby-Karlskrona bör ha publicerats under 1983. Artikelserien har senare även getts ut samlad som ett specialnummer av ÖSJ-bladet. Tyvärr kan jag inte hitta dessa utgåvor just nu, men där finns kanske någon information om hur sträckan Gullberna-Karlskrona såg ut efter breddningen av BKB?

Enligt boken "Östra Blekinge Järnväg" utgiven av Östra Blekinge Hembygdsförening så lades 1067 spåret mellan Karlskrona C och Gullberna in i 1435 spåret efter det att BKB hade breddats. Det finns även bilder i boken som visar detta. D.v.s det var treskenspår mellan 1957-65

Treskenigt spåravsnitt Gullberna-Karlskrona?

av Jöran Johansson, Sunday, August 14, 2011, 10:25 (4610 dagar sedan) @ Patrik E

Enligt boken "Östra Blekinge Järnväg" utgiven av Östra Blekinge Hembygdsförening så lades 1067 spåret mellan Karlskrona C och Gullberna in i 1435 spåret efter det att BKB hade breddats. Det finns även bilder i boken som visar detta. D.v.s det var treskenspår mellan 1957-65

Bilderna visar inte ett treskenspår, dvs två spår med en gemensam räl, utan 1067-spåret har en räl inuti normalspåret och en utanför och inga räler är gemensamma för de båda spårvidderna.

De två bilderna är tagna åt var sitt håll från en punkt strax söder om bron över Sunna kanal. På den norrut riktade bilden ser man de båda broarna över kanalen, varav den högra bron (1067) har befriats från spår och "fyrskensspåret" begagnar den vänstra (1435) bron. Det går inte att se hur långt norr om bron som spåret fortsätter på detta viset.

På den söderut riktade bilden ser man hur smalspåret ett litet stycke längre fram lämnar normalspåret och därifrån fortsätter de båda spåren var för sig i vad som verkar vara deras gamla lägen.

Treskenigt spåravsnitt Gullberna-Karlskrona?

av Kjell Aghult @, Sunday, August 14, 2011, 11:08 (4610 dagar sedan) @ Jöran Johansson

Bilderna visar inte ett treskenspår, dvs två spår med en gemensam räl, utan 1067-spåret har en räl inuti normalspåret och en utanför och inga räler är gemensamma för de båda spårvidderna.


Tack för denna värdefulla info!
Det var alltså vad tyskarna kallar för Gleisverschlingung, jag vet inte om det
finns någon svensk term. Några sådana anordningar lär dock finnas på Norrköpings och Stockholms spårvägar.

Det tyska järnvägslexikonet anger anordningen som lämplig vid vissa byggarbetsplatser. Kan det här ha gällt ombyggnad av kanalbron? Och att två spår sedan återställdes? Graferna tycks antyda det, med "dubbelspårstrafik". De finns för nästan alla år 1957-1964.

Svårbesvarad är frågan om anläggningens signalutrustning: Gullberna södra stationsgräns (normalspåret) gick vid km 348.222, kanalbron ligger vid km 348.386-348.408, d v s låg då på linjen. Där byggdes automatisk linjeblockering 1957, i vart fall på normalspåret. Någon linjebok för 1957-1965 finns ej i de centrala arkiven. I 1965 års bok för normalspåret nämns inget speciellt om Sunna. Det är en plankorsning, inget mer. Då låg än smalspåret kvar, gissningsvis i egen linjeföring.

Treskenigt spåravsnitt Gullberna-Karlskrona?

av Daniel N, Sunday, August 14, 2011, 11:51 (4610 dagar sedan) @ Kjell Aghult

Svårbesvarad är frågan om anläggningens signalutrustning: Gullberna södra stationsgräns (normalspåret) gick vid km 348.222, kanalbron ligger vid km 348.386-348.408, d v s låg då på linjen. Där byggdes automatisk linjeblockering 1957, i vart fall på normalspåret. Någon linjebok för 1957-1965 finns ej i de centrala arkiven. I 1965 års bok för normalspåret nämns inget speciellt om Sunna. Det är en plankorsning, inget mer. Då låg än smalspåret kvar, gissningsvis i egen linjeföring.

När jag bodde i Karlskrona (dessutom i stadsdelen Marieberg omedelbart invid Sunna kanal) 1995-1999 revs stationshuset i Gullberna. Jag tog då tillvara en del saker som fanns kvar i huset, bla en del signalritningar. Fritt ur minnet så var det en del omändringar pga att en av broarna behövde renoveras/förstärkas och att man anordnade någon form av provisorisk lösning för trafiken.

/D

Treskenigt spåravsnitt Gullberna-Karlskrona?

av Harald, Sunday, August 14, 2011, 17:42 (4610 dagar sedan) @ Kjell Aghult

Det var alltså vad tyskarna kallar för Gleisverschlingung, jag vet inte om det
finns någon svensk term. Några sådana anordningar lär dock finnas på Norrköpings och Stockholms spårvägar.

"Spårförslingring" kallas det på svenska. Jag kan inte komma på någon sådan på Stockholms spårvägar. Däremot så finns en i Göteborg. När man byggde dubbelspår Gamlestadstoget-Alelyckan på Angeredsbanan så behöll man av snålhet VGJ:s gamla bro över Slakthusgatan och lade spåren i en förslingring över den.

[image]

[image]

Treskenigt spåravsnitt Gullberna-Karlskrona?

av Kjell Aghult @, Monday, August 15, 2011, 09:02 (4609 dagar sedan) @ Harald

"Spårförslingring" kallas det på svenska. Jag kan inte komma på någon sådan på Stockholms spårvägar.

Tack för begreppet! S. skulle finnas på Djurgårdslinjen och i Norrköping utanför ett Mc Donald´s. Är jag felupplyst? Att spåren bara ligger tätt utan mötesmöjlighet, men inte går i varandra?

Treskenigt spåravsnitt Gullberna-Karlskrona?

av Måns Johannesson, Monday, August 15, 2011, 09:15 (4609 dagar sedan) @ Kjell Aghult

"Spårförslingring" kallas det på svenska. Jag kan inte komma på någon sådan på Stockholms spårvägar.


Tack för begreppet! S. skulle finnas på Djurgårdslinjen och i Norrköping utanför ett Mc Donald´s. Är jag felupplyst? Att spåren bara ligger tätt utan mötesmöjlighet, men inte går i varandra?

På sträckan Skansen-Waldermarsudde låg (ligger?) spåren för tätt för att "fullbreda" spårvagnar skulle kunna mötas, orsaken till det är att man återanvände det gamla spåret som fortfarande låg kvar under asfalten. Tror (men är inte säker) att detta har åtgärdats i samband med den senaste upprustningen av Djurgårdslinjen i samband med att man började köra ordinarie trafik där. Att kalla detta spårförslingring känns dock inte rätt då spåren inte ligger i varandra (och faktum är att 2,4 meter breda spårvagnar kunde mötas även om jag inte tror de fick det).
I Norrköping finns en spårförslingring i centrum och jag tror även man har byggt en runt ett hörn på den nyggda linjen.

/Måns

Treskenigt spåravsnitt Gullberna-Karlskrona?

av Kent A, Mariefred, Monday, August 15, 2011, 09:42 (4609 dagar sedan) @ Måns Johannesson

Den i centrum finns vid Drottninggatan 55 (sök på HM i hitta och välj gatubild)

Spårförslingring Haparanda?

av Patrik E, Monday, August 15, 2011, 10:00 (4609 dagar sedan) @ Kent A

Förra året var jag i Haparanda och då fanns ett sådant spåravsnitt över Torneälvbroarna vid gränsen.

Treskenigt spåravsnitt Gullberna-Karlskrona?

av Anders Olsson, Sunday, August 14, 2011, 08:58 (4610 dagar sedan) @ Jakob E

Om jag läser Malte Ljunggrens ÖSJ-bladsartikel rätt så var det inte treskensspår. SJ och Karlskrona kommun kunde inte komma överens. Karlskronas enda vägförbindelse gick mellan Karlskrona C (f d CWJ) bangård och Karlskrona Norra (f d BKB). I väntan på en permanent lösning vilken kom först 1972 så gjordes en provisorisk lösning. Tågen på BKB drogs från Gullberna på f d CWJs spår till Karlskrona C. Här byggdes två nya plattformar för dessa tåg. Torsåstågen blev kvar på Karlskrona Norra men fick en ny plattform nära Karlskrona C eftersom all biljettförsäljning koncentrerat till centralen. All godstrafik hamnade på Norra och det är möjligt att det blev treskensspår någonstans på bangården där.

Treskenigt spåravsnitt Gullberna-Karlskrona?

av Kjell Aghult @, Sunday, August 14, 2011, 09:15 (4610 dagar sedan) @ Anders Olsson

Som nämnts visar graferna att treskensspår är otänkbart. Därtill kommer övriga inlägg i tråden. Frågan är då vad "förgreningsbilden" i ÖBlJ-boken egentligen visar. Bokutgivaren har i över två år inte besvarat frågan.

Treskenigt spåravsnitt Gullberna-Karlskrona?

av Gunnar Ekeving, Sunday, August 14, 2011, 20:54 (4610 dagar sedan) @ Kjell Aghult

I sjätte signalsektionens arkiv finns lite material [siiö dnr Bs 29/55] som styrker antagandet att det inte blev treskensspår på sträckan, i varje fall inte 1957:

Vid sammanträden i januari och februari 1957 i Karlskrona "angående bangårdsfrågan därstädes" fastställs att "treskensspår Gullberna - Karlskrona ansågs f n icke ge någon större lättnad för tågföringen utan borde kunna skjutas framåt i tiden". Att man skulle få en lättnad i tågföringen genom att klämma in all trafik på ett treskenigt enkelspår är osannolikt, mera troligt att man ville få dubbelspår för normalspårstrafiken och låta smalspårstågen utnyttja ena spåret i dubbelspåret.

Denna hypotes styrks när distriktschef Kuylenstierna skriver den 14 april 1957 till SJ elektrotekniska byrå bl a att "planerad ombyggnad av smalspåret mellan Gullberna och karlskrona till treskensspår skjutes på framtiden". Att bygga om smalspåret för att även kunna ta hand om normalspårstrafik men överge det befintliga normalspåret verkar ganska långsökt, så jag tror man på sikt ville ha ett dubbelspår. Att distriktet såg normalspåret på sträckan som en trång sektion understryks av att Kuylenstierna i samma skrivelse kräver centralt manövrerade växlar i både Gullberna och Karlskrona, samt linjeblockering på normalspåret mellan dessa platser, detta för att kunna avveckla trafiken "utan förseningar och utan ett stort uppbåd av personal". En blockpost borde ordnas vid Bergåsa, där man kunde merutnyttja befintliga huvudsignaler som skyddade de automatiska fällbommarna.

Elektrotekniska byrån var med på noterna, och skickade den 28 september 1957 ett förslag till linjeblockering för normalspåret och med blockpost vid Bergåsa. Dock tyckte man inte att blocksignalerna skulle vara beroende av fällbommarna, utan föreslog separata V-signaler.

Jag har inte hittat några uppgifter om att treskensspår faktiskt byggdes på sträckan, däremot antyder nedan återgivna signalbeskrivning för Karlskrona att det fanns lite treskensspår vid infarten:

[image]

Redan månaden innan hade man gjort ett förslag till växellyktor för treskensväxeln vid infarten i Karlskrona:

[image]

Om signalsäkerhetsanläggningen verkligen utformades på det sätt som framgår av signalbeskrivningen vet jag inte, men beskrivningen var spritduplicerad vilket man nog inte gjort sig besvär med om det bara gällt ett förslag.

Dessvärre vet jag inget om det ställverk som ordnades vid Karlskrona, men man lär ha återanvänt en elektromekanisk ställarapparat från någon station som fått sin signalsäkerhetsanläggning moderniserad

Treskenigt spåravsnitt Gullberna-Karlskrona?

av Anders Olsson, Monday, August 15, 2011, 22:28 (4609 dagar sedan) @ Gunnar Ekeving

1957 var inte planerna på vreddning av Karlskrona-Torsås-Kalmar slopade. Om breddningen hade genomförts så hade det säkert blivit dubbelspår Gullberna-Karlskrona. 1959 lades breddningsplanerna för återstående 1067-banor definitivt på hyllan.

Treskenigt spåravsnitt Gullberna-Karlskrona?

av Kjell Aghult @, Tuesday, August 16, 2011, 10:42 (4608 dagar sedan) @ Anders Olsson

1957 var inte planerna på vreddning av Karlskrona-Torsås-Kalmar slopade.

Frågan är vilka trafikvolymer man skulle ha breddat för. Ingen större
industri fanns vid banorna. Styckegodset hade överförts till Svelast 1952 och godstågsparen hade minskats från sex till två-tre kördagar/vecka. På 1067-delen körde man med Z4p och i vart fall på slutet med enbemanning (Max 14 axlar).
Persontågstidtabellen hade bantats 1958 och ett antal tåg ersatts med buss. På 1067-delen en återgång till ungefär bolagstidens tågfrekvens.
Breddning nämndes veterligen bara i rent visionära sammanhang, t ex den tänkta sydostkustbanan. På senare år var det nog mer aktuellt att försmala f d ÖBlJ till 891 mm. Förstås för att få genomgående drift Kalmar-Karlskrona.

Treskenigt spåravsnitt Gullberna-Karlskrona?

av Anders Olsson, Tuesday, August 16, 2011, 22:21 (4608 dagar sedan) @ Kjell Aghult

Enligt Malte Ljunggren gick det 1957 60 tågrörelse som korsade infartvägen till Karlskrona. Breddningen av f d ÖBlJ fanns med i den stora breddningsplanen från slutet av 1940-talet, men i den ingick även Växjö-Västervik eller åtminstone Västervik-Hultsfred. SJ lovade t o m Västerviks stad detta vid förstatligandet annars skulle staden få en rejäl ersättning av SJ.
När breddningen av BKB var klar var det dock inte Torsåsbanan som gällde utan Karlshamn-Vislanda. Här påbörjades breddning (troligen byte till normalspårsslipers) men detta avbröts 1959.

Dubbelspår Gullberna-Karlskrona

av Gunnar Ekeving, Tuesday, August 16, 2011, 21:43 (4608 dagar sedan) @ Anders Olsson

1957 var inte planerna på vreddning av Karlskrona-Torsås-Kalmar slopade. Om breddningen hade genomförts så hade det säkert blivit dubbelspår Gullberna-Karlskrona.

ja, då hade det också varit mindre komplicerat att ordna dubbelspår.

Jag kan tänka mig att planerna på dubbelspår hade uppkommit mycket beroende på att det redan fanns två spår på sträckan (om än med olika spårvidd). Det ansågs väl då att kostnaden för att komplettera smalspåret med ytterligare en räl inte skulle bli så stor.

Treskenigt spåravsnitt Gullberna-Karlskrona?

av Kjell Aghult @, Wednesday, August 17, 2011, 09:56 (4607 dagar sedan) @ Anders Olsson

1957 var inte planerna på vreddning av Karlskrona-Torsås-Kalmar slopade.

Kanske var det tvärtom. Kalmar-Karlskrona togs 1957 med i SJ första lista
över s k undersökningbanor (Men än inte Karlshamn-Vislanda och Växjö-Ronneby).
Sträckan hade inte medtagits i 1946 års breddningsbeslut för Blekinge, troligen p g a för låg trafik. Avkastningskrav fanns redan då.

Betecknande är att redan f d ÖBlJ ersatt vissa tåg med bussar. En kort renässans kom 1950-1958 med YCo4t - tågplanen utökades. Tyvärr gav detta inte
väntad resandeökning och en återgång till tidigare standard måste ske.