Bilder på T4 och My tillverkning i Trollhättan

[image]
Notera motvikten på Ke-loket.
Gissar att Ou-vagnen är lastad med detaljer till en vattenturbinanläggning.
Tankbilen från Nyströms bunkrar dieselloken. Någon som kan ange fabrikat på tankbilens hytt?
Notera även att på den tiden var verkmästarrockarna långa och skyddade byxbenen.
Numera är motsvarande rockar korta och därigenom odugliga och de långa finns inte att köpa.
Bild1
Bild2
Bild3
Bild4
Bild5
Bild7
Bild8
Bild9

Fina bilder på ett fint lok T4

Ke-loket som hos NOHAB numrerades 9 köptes från SJ 1935 och hade hos SJ nummer 1212. Loket skrotades 1958.
/tell

Är jag inte särskilt insatt men undrar hur ser man skillnad på ett My och en Di3 när de är i bara "mässingen"?
Ser ju på målningen av ett av loken och lappen på ett annat att det rör sig om My maskiner.
Den första Di3:an var en av fem maskiner varav de andra gick till DSB som de första My?

Mvh Anders

Det finns säkert mer än en skildnad men set utifrån har Di 3 ett annat kylfläktsarrangemang på taket kombinerat med "någon lådformat" arrangemang som inte omelbart har get mig någon mening. Skulle misstänka att det har med kylluften att göra. Dom klimatiska skildnader mellan Danmark och Norge är ju ganska öppenbara- snö f ex. Vad anbelanger motorer etc är jag rudis!

Det finns säkert mer än en skildnad men set utifrån har Di 3 ett annat kylfläktsarrangemang på taket kombinerat med "någon lådformat" arrangemang som inte omelbart har get mig någon mening. Skulle misstänka att det har med kylluften att göra. Dom klimatiska skildnader mellan Danmark och Norge är ju ganska öppenbara- snö f ex. Vad anbelanger motorer etc är jag rudis!

I leveransutförande vete tusan om det var några skillnader exteriört. I trafik svetsades Di3 hyttdörrar på förarsidan igen, liksom dörren i nosen. Säkerligen även detta klimatrelaterat. Är f.ö. osäker på om ovan nämnda "låda" som sitter på taket på Di3 verkligen var leveransutförande, åtm på tidiga exemplar...
Någon annan?

Lådan på taket är en "winterization hatch". Sådana fanns på amerikanska lok som gick i trafik i snöiga och kalla trakter. Det var en kanal för varmluft tillbaka ner i maskinrummet igen, istället för varmluften blåstes rakt ut. Den kunde naturligtvis ställas om för vinter/sommar.
De monterades av NoHAB, men endast på senare Di3-lok. Det fanns alltså en funktionsbeskrivning från NoHAB på dessa.
En annan skillnad mellan Di3 och My är att de flesta Di3 är något kortare. Undantag därifrån är väl endast den första Di3:an och de ursprungligen för Finland avsedda Di3a. För att passa in på traversen i verkstaden i Trondheim kortades "vanliga" Di3 av med någon dm mellan nos/hytt och maskinrum. Man kan se skillnaden om man noga jämför avståndet mellan sickningarna på långsidorna och förarhyttsdörren. "Nosen" med förarhytt är alltså lika!
Ytterligare en skillnad är boggierna, de är olika. Di3 har sex traktionsmotorer, utom de för Finland avsedda som är identiska med My, som är fyrmotoriga. My och Di3a har "normalspårsmotorer" medan "vanliga" Di3 har smalspårsmotorer.
Berra

Det er Di 3a som har seks banemotorer. Di 3b har fire som dermed er loket som er identisk med oppsettet i en MY.
Vinterkassa på taket fikk Di 3a nr.602 ( 2246), NSB første treer, mindre enn et år etter prøvekjøringen. Nohab leverte så samtlige Di3 lok etter 602 med vinterutrustningen.

Mvh Ragnar

Javisst, hade för bråttom...
Berra

När skedde omnumrering/littrering av T4 -> T41 och från 10x till 20x?

Var det så enkelt att 101 blev 201?

Är det någon som har en bra skiss eller ritning på T4/T41?

När skedde omnumrering/littrering av T4 -> T41 och från 10x till 20x?

Var det så enkelt att 101 blev 201?

Är det någon som har en bra skiss eller ritning på T4/T41?

Enligt boken Svenska Lok och Motorvagnar så hade loken före 1964 litt T4. Loken omnumrerades från nr 100 - 104 1958.

Jag har för mig att det finns en ritning i tidningen Järnvägar.

Annars finns det en mycket dålig skiss i särtryck 421 på loket.

Eftersom Bengt visade lite bilder av en alldeles nyfödd T4 så visar jag några bilder från tiden strax före födseln.

Attrapp för lok litt T4. Märkligt nog har man på attrappen gjort ett stort fönster på "biträdessidan" något som loken inte levererades med, istället byggdes loken om senare till detta utförande.
I det högra skeppet så står demo-loket i sin tjusiga färgsättning under slutmontage.
[image]

Maskineriet under uppsättning med tågvärmedieseln närmast. Med denna igång så lär ljudvolymen inne i hytten ha varit ganska så öronbedövande.
[image]

Nu börjar det likna en T4 när hytt och delar av A-huv kommit på plats. Antagligen så är det ramverket till en TGOJ Bt som man ser i det vänstra skeppet.
[image]

Vid all målning så är grundarbetet A och O. Nohabs målarmästare spacklar här upp fronten på en My. T4-loket har blivit klar med sin grundmålning.
Ganska säreget att man håller till ute i verkstaden med spackling och slipning. Dom borde väl haft tillgång till en målarbox med tanke på de snygga jobb som man presterar.
[image]

Märklig placering av A-ändesskärmarna på lok 104, ser det fortfarande ut så här?
[image]

Ganska säreget att man håller till ute i verkstaden med spackling och slipning. Dom borde väl haft tillgång till en målarbox med tanke på de snygga jobb som man presterar.

Produktionen vid Nohab var i vissa avseenden förvånande primitiv. På 70-talet när jag arbetade där målades loken i ett tält på sydöstra delen av området. Det är alltså i småskogen i högerkanten på den flygbild som BD visade i en annan tråd. För att flytta loken dit från lokverkstaden fick man dra ut dem till Göteborgsvägen och sedan in på spåret i områdets östra del. När Mz-loken skulle målas var de inte så färdiga att det gick att koppla bromsen på dem. Vi hade ingen lust att ge oss ut i backen mot Göteborgsvägen med 120 ton Mz endast bromsat av vårt 30 tons växellok, så när sådana transporter skulle ske fick vi leta upp några lastade vagnar som vi kunde ha som bromsvagnar.

Märklig placering av A-ändesskärmarna på lok 104, ser det fortfarande ut så här?

Vi ska väl inte förleda ungdomen. "Framändesskärmar" heter det. De markerade framänden, inte A-änden, även om dessa ofta sammanfaller. A- och B-ände är tekniska begrepp som inte används i Säo. Där används framände och bakände.

Produktionen vid Nohab var i vissa avseenden förvånande primitiv. På 70-talet när jag arbetade där målades loken i ett tält på sydöstra delen av området. Det är alltså i småskogen i högerkanten på den flygbild som BD visade i en annan tråd. För att flytta loken dit från lokverkstaden fick man dra ut dem till Göteborgsvägen och sedan in på spåret i områdets östra del. När Mz-loken skulle målas var de inte så färdiga att det gick att koppla bromsen på dem. Vi hade ingen lust att ge oss ut i backen mot Göteborgsvägen med 120 ton Mz endast bromsat av vårt 30 tons växellok, så när sådana transporter skulle ske fick vi leta upp några lastade vagnar som vi kunde ha som bromsvagnar.

Att det lutar bra från göteborgsvägen upp till NOHAB kan jag intyga.
Våren 1998 skulle ett B-lok och ett Da-lok upp till Innovatums utställning. Tyvärr förekom ingen trafik på NOHAB-spåret så banverket hade plockat bort växeln nere vid stationen i samband med bangårdsombyggnaden där, så för att komma ut på NOHAB-spåret byggde banverket en klätterväxel.
Det behövdes några försök för att få upp loken från göteborgsvägen och in på NOHAB-området. Varje försök kom vi lite längre. När jag kom ner till göteborgsvägen efter några gånger så frågade, med glimten i ögat, den kvinnliga polis som blivit ditkommenderad som vägvakt om jag skulle komma tillbaka många gånger till?
Anledningen till att det behövdes många försök var förutom att det stiger kraftigt från göteborgsvägen, att spåret var mycket slirigt hela vägen från stationen så sanden var nog nästan slut innan vi kom så långt, dessutom var inte gaturälerna på NOHAB-området helt rensade.
När vi sedan kom tillbaka ner till stationen i Trollhättan så rev banverkarna klätterväxeln och sista(?) rörelsen på NOHAB-spåret var avslutad.
Också ett 10 års minne om några månader...

Vi ska väl inte förleda ungdomen. "Framändesskärmar" heter det.

Om vi inte ska förleda ungdomen kan vi väl lära dem att det heter framändeskärmar, dvs med ett s! :-)
Dessutom är det tydligen bara i 1947 och 1959 års säo som det heter så, innan pratar man om skärmar som utmärker framänden, och i 1973 års säo är de borttagna...
På den bilden som BD visade här om dagen på D 108 så ser det ut som hållare för skärmar i både A- och B-änden.

//Lars-Olof Nilsson

Vi ska väl inte förleda ungdomen. "Framändesskärmar" heter det.

Om vi inte ska förleda ungdomen kan vi väl lära dem att det heter framändeskärmar, dvs med ett s! :-)
Dessutom är det tydligen bara i 1947 och 1959 års säo som det heter så, innan pratar man om skärmar som utmärker framänden, och i 1973 års säo är de borttagna...
På den bilden som BD visade här om dagen på D 108 så ser det ut som hållare för skärmar i både A- och B-änden.

//Lars-Olof Nilsson

Se där! Jag läste tydligen inte så noga, utan förutsatte att Säo hade korrekt språkbruk, d.v.s. med binde-s, men tydligen hade SJ slagit följe med Svenska Fotbollförbundet. Jag har alltid sagt "framändesskärmar" och det kommer jag nog att fortsätta med även om jag byter till den officiella stavningen.

Nit och Redlighet!!;-)

Mera tidsdokument, tack.

Att våra Bt-lok skymtar i bakgrunden är ju bara sååå..:-P

Vänligen

Roger, som sitter i Kontooreth viid OFWJ-wärkstaadh:-)

2008 - 2023 års Järnvägshistoriska forum

Bilder på T4 och My tillverkning i Trollhättan (Fordon: lok)

Ke-loket

Skillnad My <-> Di3?

Skillnad My <-> Di3?

Skillnad My <-> Di3?

Skillnad My <-> Di3?

Skillnad My <-> Di3a og 3b?

Skillnad My <-> Di3a og 3b?

Lite frågor?

Lite frågor?

T4 (och My) under tillverkning. (m 5 B)

T4 (och My) under tillverkning. (m 5 B)

T4 (och My) under tillverkning. (m 5 B)

T4 (och My) under tillverkning. (m 5 B)

Underbara bilder!!