Järnvägen blev väl delad i tre delar, för jag antar att stationsspåren vid Linnéplatsen och spåren vid rälsbussgaraget förblev järnväg. Var det f.ö. inte så att stationen säkerhetsmässigt utsträcktes till Frölundaborg?

ja, stationsgränsen flyttades till Frölundaborg. Vem som ägde de oelektrifierade spåren vet jag inte. Överhuvudtaget tycks det inte ha varit så noga med formaliteterna, och båda trafikföretagen tillhörde ju Göteborgs stad (möjligen hade en liten minoritet av aktierna i GSJ andra ägare). Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen skrev dock att "vid anslutningarna mellan spårvägen och järnvägen vid Linnéplatsen och Frölundaborg samt vid GSJ motorvagnsstallar kommer signalanordningar att uppsättas". Så i varje fall "Göteborgsstationens" spår räknades nog som järnväg

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen noterade för övrigt att största lutning på nya spårvägssträckan skulle bli 32 0/00 (för att komma under Margretebergsgatan) medan GSJ koncession förutsåg max 12 0/00. Dock räknade väg- och vatten med att rälsbussarna skulle klara stigningen.

OT är väl tillåtet så här dagen före julafton, så här kommer min minnesbild:

"Konungen" hette det i lagtext och även när man skrev brev "Till Konungen" dvs. till regeringen. "Kungl. Maj:t" kallades de tre funktioner som Konungen hade enligt regeringsformen, nämligen Kungl. Maj:t i statsrådet (regeringen), Kungl. Maj:t i Högsta Domstolen och Kungl. Maj:t i Regeringsrätten. Högsta domstolens domar avkunnades alltså i Kungl. Maj:ts namn, vilket kunde få den egendomliga effekten att en person som dömdes till livstids fängelse av Kungl. Maj:t sedan kunde benådas till ett kortare straff av Kungl. Maj:t. När man översatte termen till engelska brukade man för regeringen använda uttrycket "King-in-Council".

Kungen personligen kallades (och kallas) i officiell text H.M. Konungen.

Med all reservation för att detta är nästan 40 år sedan och minnet inte har blivit bättre på den tiden är jag säker på att andra minns bättre och rundar därför av med en tillönskan om God Jul,

Det ser ut som att korsningens dimensioner (exempelvis flänsrännans bredd)är lika i båda riktningar, alltså inte smalare i rakläge (’normala spårvagnsriktningen’) och bredare i avvikande läge (’normala rälsbussriktningen’).
Det avvikande läget skulle ju även kunna nyttjas för spårvagnar på väg till och från uppställning på Säröbanans spår 1.
Man bör ju därigenom kunna avfärda tankegången att växlarna var olika konstruerade i ’spårvagnsriktningen’ respektive i ’rälsbussriktningen’.
Moträlen ser helt klart hög ut. Men, för att den skulle kunna göra någon nytta för ett spårvagnshjul så hade det väl krävts nya hjulringar på samtliga Göteborgs spårvagnar? Alltså hjulringar med en ’bredare insida’?

De hade redan en "bred insida" om än inte lika "bred" som ett järnvägshjul. Som jag skrev i mitt tidigare inlägg var A-måttet 1374 mm. Det måttet hade de dock inte vid r.ö.k. för det hade givit en för bred fläns. Flänsen lutade alltså även på insidan upp till cirka 20 mm över r.ö.k. (jag har inte exakt mått, men har slutit mig till detta från nuvarande mått). Där började alltså den plana del som kunde styra mot moträlen. Det betyder att en spårvagn hade lite mera spel än en rälsbuss, men inte så mycket. Om vi ska reda ut det här ordentligt så får vi ta alla mått med i betraktningen. Nu får du rätta mig om jag har fel, men om rälsbussen hade normal järnvägsprofil så hade den väl A-måttet 1360 mm och hjulsatsens spårvidd 1428 mm. Hjulsatsens spårvidd på spårvagnen var 1432 mm. Vid centrisk placering får vi alltså hjulets insida 680 mm från spårmitt för rälsbussen och 687 mm för spårvagnen. En möjlighet är nu att man gjorde det så trångt som möjligt för rälsbusshjulet. Man kan ju förskjuta den halva spårspelet från mitten. Om vi håller oss till hela millimetrar så kan man placera moträlen 683 mm från spårmitt. Då blir det bara 4 mm från spårmitt som spårvagnen kan förskjutas och det var nog inget stort problem. Det gällde bara att utforma korsningen så att flänsen på den sidan inte riskerade att träffa korsningsspetsen eller gå på fel sida om den. Genom att korsningen var flänsbärande gjorde det inget om det blev stora luckor i den.