UHB-lok i Skoghall och på Vidön - 2008 - 2023 års Järnvägshistoriska forum

Det här var intressant! Jag har aldrig sett något liknande i alla fall. Vad finns att berätta om dessa skapelser och anläggningen de rullar på? :-)

Jag tror att loken var tillverkade av ASEA, men säkrast är nog att titta i boken om NKLJ. Den kom som en särskild utgåva för några år sedan efter en artikel i SPÅR.
Loken tillhörde Uddeholmsbolaget och gick lokalt i Skoghall mellan pappersbruket, Vidöns station och virkesupplagen.
Mina morföräldrar bodde i Skohall så jag har starka minnen av det gamla bruket. Däremot väcktes inte järnvägsintresset förrän senare, tyvärr.
Jag är säker på att många forumläsare har mer att berätta om dessa skapelser.

Jag tror att loken var tillverkade av ASEA, men säkrast är nog att titta i boken om NKLJ. Den kom som en särskild utgåva för några år sedan efter en artikel i SPÅR.
Loken tillhörde Uddeholmsbolaget och gick lokalt i Skoghall mellan pappersbruket, Vidöns station och virkesupplagen.
Mina morföräldrar bodde i Skohall så jag har starka minnen av det gamla bruket. Däremot väcktes inte järnvägsintresset förrän senare, tyvärr.
Jag är säker på att många forumläsare har mer att berätta om dessa skapelser.

Varför den enormt höga strömavtagaren (jo, jag vet att den inte når ledningen annars, ha, ha,) men varför satte man ledningen så högt då?

För att kontaktledningen skulle komma över virkestravarnas höjd, vill jag minnas. Man hade också spårgående kranar för att hantera dessa. Men allt framgår av artikeln i "SPÅR 2004".

/ L G

En artikel om bl a dessa banor i Skoghall, skriven av Gunnar Sandin, finns i Järnvägsmusei Vänners årsbok SPÅR 2004.

/ L G

Strömsystem? 600 V DC??

Det bästa som skrivits om "Skoghallsloken" är, enligt min uppfattning, Gunnar Sandins artikel i SPÅR nämnd ovan.

Lars

Just nu pågår ett stort byggprojekt där Skoghall bygger ett nytt renseri på Vidön. Det betyder också att all lossning av virkesvagnar kommer att flyttas till Vidön (igen) och den lossning som sker inne på bruket av virkestågen kommer att upphöra. Mvh/Alex

Det var bilder som ökade mitt vetande. Har du fler bilder från Skoghalls station med andra tankvagnar? Jag är intresserad av alla UHBÂ´s vagnar och att någon klorvagn gick med svaveldioxid visste jag inte. Svaveldioxid och klor har samma egenskaper och kan hanteras i samma emballage, dock måste emballaget rengöras noga innan man byter innehåll.
När Akzo Nobel hade klorvagnar av 1970-tals modell från VTG var det flera vagnar som hade gått med svaveldioxid innan. Vid något tillfälle hade vagnen gått för Kemira i Helsingborg, då med svaveldioxid.
Det vore också roligt med bilder på stationen och det gamla rälsbussgaraget som blev bussgarage och sist plastbeläggningsfabrik. Alla järnvägsbyggnader är rivna nu utom vågkuren. järnvägsvågen är nästan ny, 2009 tror jag.

Det var roligt att så många var intresserade av bilderna från Skoghall. Jag letar vidare i gömmorna och återkommer när jag hittat ytterligare bilder.

UHB:s klorvagn (bild nr 1) kommer i denna variant som HO-nyhet i år från Fleischmann. Om den kommer också i N-skala vet jag inte i skrivande stund.
Hälsningar, Uffe

Några kommentarer angående elloken med hög strömavtagare. NKlJ:s lok kunde ju inte växla på internspåren, dels p.g.a. olika spänningar och dels p.g.a. att kontaktledningen över internspåren var placerad mycket högt för att möjliggöra så stor lastprofil som möjligt vid lastning av timmer och plank. Lok 7 var Asea 96/1917,lok 8 Asea 150/1921, lok 9 NFEA 1908 och lok 16 Asea 301/1947.
Sign bosc bifogade ett antal trevliga foton men jag undrar verkligen om nedanstående bildhänvisning verkligen är lok nr 16:
http://i953.photobucket.com/albums/ae19/bosc_photo/Railway%20pics/UHBnr16fikarast.jpg
Detta lok (891 mm) liknar inte alls det andra (1435 mm) med nr 16 som drar en tankvagna med sulfitlut.
Tyvärr kan man inte se loknumret på hyttdörren men kanske sign bosc kan uttyda det på originalfotot?

Jag kan mycket väl ha fel om numret på detta lok - inte ens med lupp kan jag se numret ordentligt. Sorry, men jag har blivit bättre fotograf på äldre dar.