Re: Följtåg
>I SJ:s säkerhetsordning från 1947 nämns i paragraf 101, bestämmelser för lokomotor- och rälsbusståg, att planenlig körning med "följtåg" krävde styrelsens medgivande. Det framgår inte om icke planenlig följetågskörning var tillåten.
>Följetågskörning förekom förstås långt innan rälsbussarnas tid. I SJ:s tjänstgöringsreglemente från 1862 finns en del föreskrifter i kapitel III:
>§ 12. Signal när tåg följer för nära ett annat
>
>Når helst ett tåg följer ett annat inom 5 minuter, skall den som det varseblifver, åt eftersta tåget visa signal till »Stopp»; följer det inom 10 minuter, signal till »Varsamhet». Då ett tåg stoppas, skall signalkarlen alltid uppgifva orsaken dertill, och derefter må, om omständigheterna så tillåta, tåget få långsamt fortgå vidare.
>Om ett ensamt lokomotiv nalkas ett framför gående närmare än 2000 fot, skall den som det varseblifver visa »Varsamhets-signalen».
>-------------------------------
>1865 tyckte Kongl. Styrelsen för Statens jernvägstrafik uppenbarligen att säkerheten bland annat vid följetågskörning måste skärpas. Med cirukulär nr 49 (den 9 januari) ville man också vinna enhet mellan trafikdistrikten.
>
>Följetågskörning är tydligen avsedd att förekomma endast för extratåg, och bara "då omständigheterna fordra, att ett extra tåg måste utsändas så tätt efter ett annat tåg, att detta sednare icke hinner till en framför belägen station..." [p. 1]. I tidtabellerna för lokförare och kunduktör på extratåget skulle finnas en erinran om att annat tåg fanns framför, och att extratåget skulle "med nödig varsamhet framgå samt hafva stopp utanför nästa stations vexel. så att det icke kan framgå genom denna utan att ny ånga påsläppes".
>
>Av p. 2 framgår att snälltåg som följde efter annat tåg inte får släppas ut på linjen förrän man fått besked från nästa station att föregående tåg kommit fram dit. Endast om telegrafen var i olag, kunde stationsinspektoren låta snälltåget avgå när tiden var inne. Lokföraren skulle då ges order att "iakttaga all möjlig försigtighet för den händelse att det föregående tåget icke hunnit undan". Bestämmelser om följtåg i "modern" tid tycks ha kommit med tillägg 3 till 1934 års säo. (tillägget är daterat 6/11 35, utkom från trycket 11 dec 1935 och innehåller § 102).(Benämningen "följtåg" fanns med i begreppsförklaringar i 1941 års upplaga av säo)Utdrag ur säo § 102 mom 10 (enligt tillägg 3 till 1934 års säo)"Efter medgivande av distriktschefen får å tåganmälningssträcka, varå tåg utgått i annan ordning än enligt § 67, mom 9, och innan detta lämnat sträckan , i samma riktning avsändas rälsbuss med eller utan släpvagn ävensom, därest det framförgående tåget utgörs av rälsbuss med eller utan släpvagn, lokomotor, ensam eller dragande vagnar. Härvid skola dock följande villkor gälla:a).....b) Avståndet mellan tågen får ej å linjen understiga 300 meter...... "----------------------------------------Om förekomsten av följtåg: I Trafikförvaltningen Östergötlands smalspåriga järnvägars tidtabellsbok nr 119, gällande fr o m 1 juni 1949 listas ett trettiotal ordinarie följtåg - i regel sön - och heldagar och/eller dag före eller efter sådan dag. Följtåg hade samma tidtabell och alltså samma uppehållsmönster som framförgående "grundtåg".Även SJ:s normalspåriga bandelar hade följtåg:I 1937 års sommartidtabell: Tåg 2717 efter tåg 93 Boden - Bastuträsk. Tåg 2716 efter tåg 94 Jörn - Boden. Tåg 2732 efter tåg 22 Vännäs - Bastuträsk. Tåg 2734 efter tåg 2738 Umeå - Vännäs. I samtliga uppräknade fall avgick följtåget två-tre minuter efter grundtåget från utgångsstationen. Följtåget gjorde i regel fler uppehåll, så gångtiden var oftast något längre.
Hela tråden: