Nja Gunnar, Spitzkehrenbahnhof och Spitzkehre är väl inte samma sak.
Om jag förstår den tyska texten rätt:
Spitzkehrenbahnhof, här kan rundgång göras.
Spitzkehre, här kan ej rundgång göras.
//Håkan

ja, kanske används termen Spitzkehre slarvigt även om sådana platser som egentligen borde benämnas Spitzkehrenbahnhof. Jag tänker t ex på Spitzkehre Michaelstein på Rübelandbahn - borde kanske kallas Spitzkehrenbahnhof eftersom man gör/gjorde rundgång. Och i en tidtabell från DDR-tiden ser jag att det även var fasta uppehåll för av- och påstigning. Ca 8 - 10 minuter anslogs för detta, Enligt Wikipedia har platsen dock numera ingen persontrafik, och rundgång behövs inte eftersom tågen går med påskjutningslok.

Men läser man den tyska Wikipediatexten lite noggrant så står inget om att Spitzkehre och Spitzkehrenbahnhof skulle vara i motsatsförhållande till varandra. Skillnaden är ju att om det är en säckstation i slutet av denna Spitzkehre kallar man anläggningen Spitzkehrenbahnhof. Man kan ju tänka sig att bygga sådana här zigzagbansträckningar enbart för att vinna i höjd exempelvis och inte för att ha någon form av passagerarutbyte/godshantering inkluderad i spåranläggningen.

Läser man den engelska varianten av denna Wikisida så framgår samma sak men man diskuterar även de olika för- och nackdelarna med att med loket bara skjuta tåget baklänges uppför det första benet i zigzagen eller att först göra en rundgång för att få en säkrare tågföring med ett dragande lok av tågsättet. Alternativet är förstås att ha ett tåg med lok i båda ändar à la ett SMS-tåg Stockholm-Uppsala och vice versa. Eller att ha ett motorvagnssätt med hytt i båda ändar för smidig riktningsväxling.

Huruvida man kan/bör göra rundgång eller ej beror mer på om man i spåranläggningen har lagt in extra växlar och förbigångsspår (dvs. att det finns fysiskt utrymme för detta extra spår) och anser sig ha tid för dessa rundgångar; inte om det finns en bangård med station i slutet av zigzagens ena ben! Om inte min tyska har helt rostat sönder så beskrivs det hela på detta sätt och skillnaden i terminologin sammanhänger med om det finns en säckstation eller inte med i spårekvationen! :-)