Foton av ilgodståg?

[i]Tidigare i kväll gjorde jag nedanstående inlägg i forumet "Postvagnen", men kom sedan på att "Järnvägshistoriskt Forum" är bättre lämpat eftersom frågan inte gäller nutid utan dåtid.[/i]

Finns det någon som i sina gömmor har foton på något av de ilgodståg som fram till åtminstone 1960-talet trafikerade vårt avlånga land? Jag förmodar att dessa tåg på den tiden inte var så intressanta att fotografera, utan att nya lok och nya personvagnar var mer intressanta.
Skillnaden mellan fjärrgodståg och ilgodståg var hastigheten, 70 resp 90 km/h.
I ilgodstågen fanns - förutom ilgodsvagnar - även omlastningsvagnar som gick mellan de olika omlastningsmagasinen på de större järnvägsorterna.
Är också intresserad av foton på de gamla tidernas blandade tåg, d v s gott om resgods-och godsvagnar ihop med personvagnar. Riktiga tåg! :-)
Ett tågpar som var både och, var de klassiska tågen 4393 och 4394 Boden-Malmö-Boden, som söder om Ånge bestod av ilgods- och omlastningsvagnar men norr om Ånge även medförde både sitt- och sovvagnar.

Specialvariant: "Potatis-expressen" från NV Skåne till Cst omkring midsommar 2 Ã 3 ggr per vecka /?/ - start mej veterligt i Strandbaden, som var stor utlastningsstn för potatis o morötter; särskilt lok brukade beordras från Höganäs med tomvagnarna dagen innan samt åter till H. för hämtning omkring middagstid påf. dag. Tågsms oftast 7-10 Gsh- och Gsk-vagnar. Tidpunkt: Sent 40-tal t o m tidigt 50-tal /?/

Rätt??? Jag var inte gammal då men tittade ofta på lastningen - hej vad det gick... Tsä troligen utökat på andra stn i Skåne.

Specialvariant: "Potatis-expressen" från NV Skåne till Cst omkring midsommar 2 Ã 3 ggr per vecka /?/ - start mej veterligt i Strandbaden, som var stor utlastningsstn för potatis o morötter; särskilt lok brukade beordras från Höganäs med tomvagnarna dagen innan samt åter till H. för hämtning omkring middagstid påf. dag. Tågsms oftast 7-10 Gsh- och Gsk-vagnar. Tidpunkt: Sent 40-tal t o m tidigt 50-tal /?/

Fler sådana här tillfälliga tåg för livsmedel kördes. Då en större bananbåt kom
till Göteborgs hamn på 70-talet kunde extratåg till Stockholm anordnas. T o m
på natten, då resurserna normalt var intecknade av ordinarie trafik.

Som styckegods befordrades ilgodset i fasta vagnomlopp med transportnummer (T ex 'Ig 125') och fastställda stuvningsplaner. Gods i- och urlastades på större mellanstationer som Hallsberg och trafiken var mycket livlig just inför jul.
Denna transportform upphörde 1970. Genom bl a 1964 års knutpunktssystem hade fraktstyckegodset fått liknande transporttider, vilket säljarna informerade
kunderna om. Vagnarna kunde gå i samma tåg och godset t o m lastas i samma vagn. Enda skillnaden var då att ilgodset lossades först. Givetvis
ville man av rationaliseringsskäl slå samman transportslagen.

Ilgods som vagnslast fanns också, men tyvärr har jag inte noterat året det
slopades. Kunder kunde därefter vid behov beställa transport under s k avkopplingsförbud, varvid vagnens övergångar från tåg till tåg kontrollerades. DB hade betydligt längre kvar ett eget godstågsnät för ilgodsvagnar: "Das grüne Netz" till skillnad från "das schwarze Netz" i fraktgodstrafik.

På 1860- och 1870-talen förekom inte så sällan särskilda Smörtåg till Göteborg och Norge från Mellansverige. Man samlade ihop smörvagnar vid järnvägsknutarna och körde snabbast möjligt till slutstationen. Många tidningsartiklar finnes om detta! Även särskilda Is- och Boskapståg förekom.

Ilgods som vagnslast fanns också, men tyvärr har jag inte noterat året det slopades. Kunder kunde därefter vid behov beställa transport under s k avkopplingsförbud, varvid vagnens övergångar från tåg till tåg kontrollerades.

ÖSLJ fick vagnslaster med avk-förbud till Läggesta så sent som 1967...

Men även detta slopades väl 1970, kantänka.

Vagnarna gick, åtminstone kring 1960-1964, Boden-Mjölby! Jag har själv, 1963, åkt i sovvagnen Boden-Ånge, men blev inte purrad av någon före Ånge; vaknade och fick genom fönstret då se lokstallet i Ånge! Då blev det bråttom!
Förutom detta tåg gick det en godsexpress (Malmö?)-Boden med grönsaker och frukt, som var snabbare än Snt94 Nordpilen. Godståget stannade "i princip" inte på vägen annat än för möten och förarbyten.. Tågnummer känner jag inte till.
Berra

Gxt 5255 beskrivs i SJ-nytt 15/72 med några bilder infogade i artikeln. Jag kan scanna in sidorna som PDF och skicka per mail, om intresse finns.

// Danne

Gxt 5255 beskrivs i SJ-nytt 15/72 med några bilder infogade i artikeln. Jag kan scanna in sidorna som PDF och skicka per mail, om intresse finns.

// Danne

Tackar så mycket för erbjudandet, men jag har faktiskt sparat just detta nummer av SJ-nytt p g a det aktuella reportaget.
Intressant läsning med bl a sju bilder på lokpersonalen efterhand som det blev personalbyte, med bildtexten "De lotsade 5255 genom Sverige".

Gxt 5255 beskrivs i SJ-nytt 15/72 med några bilder infogade i artikeln. Jag kan scanna in sidorna som PDF och skicka per mail, om intresse finns.

Det var nog inget tåg för brådskande gods som livsmedel etc. Det gick ju s a s
i omvänd riktning. Vad jag minns medförde det mest sågade trävaror från Nordfinland till kontinenten.

Sth för långväga godståg hade redan från 60-talets slut allmänt börjat höjas från 70 till 90, mycket p g a Rc-och Du2-lokens intåg. Med tiden gick det inflation i gxt-begreppet som i mycket annat och vid någon tidpunkt infördes den generella termen "gt",

5255 hette 6055 till 1971. Just p g a den ökade mängden gxt omgrupperades tågnummerserien delvis. Motparten till 6055 hette 6054. Det blev senare "normalt" fjärrtåg med nummer 5254 och start i Hallsberg. Men ursprungligen var det arvtagaren till 4394 med bl a ilgodsvagnar. Ilgodsomlastningen var dock nu flyttad från Hallsberg till Örebro, där SJ driftsatt en ny styckegodsterminal 1967. Ilgodsvagnarna gick främst i tåget och denna tågdel - med lok och allt - sköts in i /drogs ut ur terminalen med Z65-lokomotor. Givetvis var det fördelaktigare att lasta om under tak.

Gxt 5255 beskrivs i SJ-nytt 15/72 med några bilder infogade i artikeln. Jag kan scanna in sidorna som PDF och skicka per mail, om intresse finns.

Det var nog inget tåg för brådskande gods som livsmedel etc. Det gick ju s a s
i omvänd riktning. Vad jag minns medförde det mest sågade trävaror från Nordfinland till kontinenten.

[color=#f00]Håller med. I Reportaget kallar man tåget för Godsexpress, men det var ju ett vanligt godståg. På en av bilderna ser man bl a ett par öppna vagnar med presenning.[/color]

Sth för långväga godståg hade redan från 60-talets slut allmänt börjat höjas från 70 till 90, mycket p g a Rc-och Du2-lokens intåg. Med tiden gick det inflation i gxt-begreppet som i mycket annat och vid någon tidpunkt infördes den generella termen "gt",

[color=#f00]Det här med ökade hastigheter kan man se exempel på i grafen från 1971, där godstågen (utom de i 7XXX-serien) har samma gångtider Jörn-Boden som snälltågen 92, 94 och 902.[/color]
[color=#f00]Tänk vad smidigt det hade varit för fjärren idag om alla tåg höll samma hastighet![/color] :-)

5255 hette 6055 till 1971. Just p g a den ökade mängden gxt omgrupperades tågnummerserien delvis. Motparten till 6055 hette 6054. Det blev senare "normalt" fjärrtåg med nummer 5254 och start i Hallsberg. Men ursprungligen var det arvtagaren till 4394 med bl a ilgodsvagnar. Ilgodsomlastningen var dock nu flyttad från Hallsberg till Örebro, där SJ driftsatt en ny styckegodsterminal 1967. Ilgodsvagnarna gick främst i tåget och denna tågdel - med lok och allt - sköts in i /drogs ut ur terminalen med Z65-lokomotor. Givetvis var det fördelaktigare att lasta om under tak.

Det här med ökade hastigheter kan man se exempel på i grafen från 1971, där godstågen (utom de i 7XXX-serien) har samma gångtider Jörn-Boden som snälltågen 92, 94 och 902.

I linjeboken för 1970 har ingen loktyp högre sth än 90 på sträckan.

Tänk vad smidigt det hade varit för fjärren idag om alla tåg höll samma hastighet!

Skilda tåghastigheter har alltid en tl/fjtkl måst hantera, annars klarar
han/hon inte jobbet. Låt vara att sth-spridningen på en huvudlinje ökat från
säg 130/70 till 200/100. Men det är inte tågen som ger största arbetsmängden på en fjbsträcka. Tågen är "förprogrammerade" med sina tidtabeller och styrs främst med huvudsignalerna. Vid fungerande teknik är de muntliga kontakterna med lokf få.

Banarbetshanteringen mer "snackig" även om önskemål om arbetstider kan framföras i förväg. Exakt fastställande sker först i realtid (förseningar,
närliggande extratåg, småfordonsfärder m m). Ansvarig arbetsledare med radionummer skall noteras, fordonen ofta växlas fram från sidospår och klareras
ut mot "stopp". Vid arbetets avslutande förstås omvänd ordning.

Personaltätheten vid tlc Hallsberg ca 1980 var också följande:
a) En man L 1400-S 1400 och S 2100-M 0600
b) Tre man M-F 0700-0800 och 1600-1730
c) Fyra man M-F 0800-1630
d) Två man övrig tid
"Fjärde mannen" M-F 0700-1600 föranleddes helt av banarbetena. Fjbsträckorna
uppdelades på tre händer i st f två för att ge bättre service åt banfolket.

Det här med ökade hastigheter kan man se exempel på i grafen från 1971, där godstågen (utom de i 7XXX-serien) har samma gångtider Jörn-Boden som snälltågen 92, 94 och 902.

I linjeboken för 1970 har ingen loktyp högre sth än 90 på sträckan.

Tänk vad smidigt det hade varit för fjärren idag om alla tåg höll samma hastighet!

Skilda tåghastigheter har alltid en tl/fjtkl måst hantera, annars klarar
han/hon inte jobbet. Låt vara att sth-spridningen på en huvudlinje ökat från
säg 130/70 till 200/100. Men det är inte tågen som ger största arbetsmängden på en fjbsträcka. Tågen är "förprogrammerade" med sina tidtabeller och styrs främst med huvudsignalerna. Vid fungerande teknik är de muntliga kontakterna med lokf få.

Banarbetshanteringen mer "snackig" även om önskemål om arbetstider kan framföras i förväg. Exakt fastställande sker först i realtid (förseningar,
närliggande extratåg, småfordonsfärder m m). Ansvarig arbetsledare med radionummer skall noteras, fordonen ofta växlas fram från sidospår och klareras
ut mot "stopp". Vid arbetets avslutande förstås omvänd ordning.

Personaltätheten vid tlc Hallsberg ca 1980 var också följande:
a) En man L 1400-S 1400 och S 2100-M 0600
b) Tre man M-F 0700-0800 och 1600-1730
c) Fyra man M-F 0800-1630
d) Två man övrig tid
"Fjärde mannen" M-F 0700-1600 föranleddes helt av banarbetena. Fjbsträckorna
uppdelades på tre händer i st f två för att ge bättre service åt banfolket.

STH-spridningen på huvudlinjerna har dessvärre tom ökat till 200/80 f.n.

Mr H

Vagnarna gick, åtminstone kring 1960-1964, Boden-Mjölby! Jag har själv, 1963, åkt i sovvagnen Boden-Ånge, men blev inte purrad av någon före Ånge; vaknade och fick genom fönstret då se lokstallet i Ånge! Då blev det bråttom!
Förutom detta tåg gick det en godsexpress (Malmö?)-Boden med grönsaker och frukt, som var snabbare än Snt94 Nordpilen. Godståget stannade "i princip" inte på vägen annat än för möten och förarbyten.. Tågnummer känner jag inte till.
Berra

Det stämmer bra. Tågnummer 4384 Malmö-Boden.
Tyvärr har jag ingen grafisk tidtabell från 1960-talet, och i grafen från 1975 var både 4384 och (mitt favorittåg) 4394 borta.
Återgångståget däremot - 5255 - fanns fortfarande kvar 1975.
Avgång Boden 21.30, Ånge 09.26-10.25, Hallsberg 17.26-17.59 och ankomst Malmö 00.20

Har inget foto men jag kommer ihåg att tåget hade D-lok och G-vagnar. Vissa G-vagnar hade genomgångsmöjlighet mellan vagnarna.
Hälsningar Olle M

Nej, jag har ju inget foto. Men här är grafen för 1971, Boden - Jörn:
[img]http://i856.photobucket.com/albums/ab130/Berra_photo/Graf%20tdt/Graf17070-7111-01.jpg~original[/img]

Något 4393/4394 finns inte, men ett 6293 och 6294 i ungefär samma tåglägen. 4384, 5255 hittar jag inte heller.

Berra

Jag har en tjänstetidtabell Tdt 157-158 8 Ts. Där fanns en godsexpress Gxt 4036 som passerade min hemstad Alingsås kl 20.52 mot Hallsberg. Detta tåg tittade jag på ofta när det med sth 90 for förbi stationen. Det drogs av ett F-lok och brukade bara ha slutna vagnar. Ibland gick en vagn med kort axelavstånd sist (kunde varit en Gs/Gsh) och den slängde oroväckande så jag undrade hur den kunde hålla sig på spåret. Tyvärr har jag inget foto på tåget. Det var oftast för mörkt att fotografera då.
PLj

Jag har en tjänstetidtabell Tdt 157-158 8 Ts. Där fanns en godsexpress Gxt 4036 som passerade min hemstad Alingsås kl 20.52 mot Hallsberg. Detta tåg tittade jag på ofta när det med sth 90 for förbi stationen. Det drogs av ett F-lok och brukade bara ha slutna vagnar. Ibland gick en vagn med kort axelavstånd sist (kunde varit en Gs/Gsh) och den slängde oroväckande så jag undrade hur den kunde hålla sig på spåret. Tyvärr har jag inget foto på tåget. Det var oftast för mörkt att fotografera då.
PLj

Det kanske är därför det inte finns några bilder på Ilgodstågen, fast på sommartid med de ljusa kvällarna/mornarna borde det kunna finnas bilder.
Men på den tiden var det ju inga intressanta tåg för diggarna. Det var nya lok och vagnar som hägrade.

I vilken utsträckning förekom ilgods på Norra stambanan (säg Gävle/Storvik-Ånge) från 1967 och framåt. Särskilda tåg eller vagnar i person-/snälltåg?

2008 - 2023 års Järnvägshistoriska forum

Foton av ilgodståg? (Järnväg allmänt)

Ilgodståg?

Ilgodståg?

Ilgodståg?

Ilgodståg?

Godsexpress Boden- Malmö

Godsexpress Boden- Malmö

Godsexpress Boden- Malmö

Godsexpress Boden- Malmö

Godsexpress Boden- Malmö

Godsexpress Boden- Malmö